Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
ANNONSInnehåll från Årets Eldsjäl

Docentens forskning visar: Så här undviker du arbetslöshet

Unga vuxna som är aktiva i en förening har halverad risk för arbetslöshet. Det visar
docent Peter Gladoić Håkanssons forskning.
– Nu i lågkonjunktur blir föreningslivet ännu viktigare som förmedlare av kontakter som
kan leda till jobb, säger han.

FAKTA FOLKSPEL

Folkspel är ett ideellt spelbolag som delar ut hela sitt överskott till svenska föreningar
och organisationer. Under senaste året delades totalt ut 189 miljoner kronor, tack vare
svenska folkets vilja att stötta föreningslivet genom att köpa produkterna Bingolotto
och Sverigelotten.


Folkspel arrangerar också Årets Eldsjäl. Det är ett projekt som pågår året runt och
som syftar till att lyfta alla ideella eldsjälar i det svenska föreningslivet i fem olika
kategorier.

Extern länk: Nominera din eldsjäl i kategorin Inkludering här

Den relativa ungdomsarbetslösheten är hög i Sverige jämfört med i många andra länder. Och den har ökat över tid under de senaste fem decennierna.

Men de unga vuxna som är engagerade i föreningslivet har betydligt bättre möjligheter på arbetsmarknaden.

Bland 20–24-åringar som inte är med i någon ideell förening är arbetslösheten dubbelt så hög som hos dem som är aktiva i en eller flera föreningar.

Bygger upp socialt kapital

Detta enligt forskning som Peter Gladoić Håkansson, docent i ekonomisk historia vid Malmö Universitet, står bakom.

– Anledningen är att du i föreningslivet knyter kontakter och kan bygga upp det som vi kallar för socialt kapital. Nätverken som engagemanget i en förening skapar kan innebära kontakter som leder till jobb, säger Peter Håkansson.

Siffror från arbetsförmedlingen visar att cirka 60 procent av dem som skrivs ut från arbetsförmedlingen har fått jobb genom informella kanaler och kontakter.

– Efter den ekonomiska krisen i början av 1990-talet gick vi in i en ny era där allt fler jobb förmedlas via informella kontakter. Och det tycks som att just nätverksrekrytering har blivit allt viktigare i takt med den ökande digitaliseringen i samhället.

Viktigt att känna rätt personer

Sverige har – tillsammans med stora delar av världen – under våren gått in en lågkonjunktur. I svåra ekonomiska tider blir föreningslivet ännu viktigare som en hjälp att slippa arbetslöshet. I synnerhet för unga personer.

Peter Håkanssons forskning visar att andelen jobbrekryteringar via nätverk ökar under lågkonjunktur, som exempelvis i samband med finanskrisen 2008.

Vet du varför det är så?

– Vi vet inte, men det finns hypoteser och teorier. När konkurrensen om varje jobb blir högre verkar det vara ännu viktigare att känna rätt personer. Vid hög arbetslöshet blir det ofta fler ansökningar till varje jobb, säger Peter Håkansson och fortsätter:

– För arbetsgivaren är det en dyr process att gå igenom alla de ansökningar som kommer efter en traditionell jobbannons, och att genomföra intervjuer med många. Det är billigare att rekrytera smalare, och då får nätverken större betydelse. Det är en logisk förklaring.

Att föreningsaktiva unga lyckas bättre på arbetsmarknaden skulle kunna ha fler förklaringar än bara att de får tillgång till fler kontakter.

Hur ser du på hypotesen att unga vuxna som fostrats i idrottsföreningar kan ha skaffat sig social kompetens som gör dem mer anställningsbara?

– Det kan man absolut tänka sig. Det är en spekulation som jag själv också har. När jag gjorde uppföljningar på min studie pratade jag bland annat med personer inom fotbollen. De berättade om när de gick från juniorlaget till seniorlaget, från att spela med bara unga jämnåriga till att plötsligt vara i en helt annan miljö med vuxna människor som har familj och barn. De unga spelarna fick lite av livets skola där.


FOTNOT: Med relativ ungdomsarbetslöshet menas arbetslösheten hos personer i åldersgruppen 20–24 år jämfört med arbetslösheten i åldrarna 25–64 år. När man talar om ”hög ungdomsarbetslöshet” i Sverige betyder det inte nödvändigtvis att en större del av ungdomarna i Sverige är arbetslösa än vad unga i andra länder är. Men det innebär att unga missgynnas i förhållande till vuxna mer på arbetsmarknaden här.

Extern länk: Nominera din eldsjäl i kategorin Inkludering här