Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
ANNONSInnehåll från Årets Eldsjäl

Alarmerande rapport: Åtta av våra tio största sporter minskar

Simning är en av få idrotter som växer på barn- och ungdomssidan. Professor Johan R Norberg är orolig över att allt fler barn slutar att föreningsidrotta allt tidigare.

Ungdomars föreningsidrottande minskar i alla åldrar – de senaste åren kraftigt även bland de yngsta.
Men utvecklingen skiljer sig mycket mellan olika sporter.
Gymnastik, konståkning och flera kampsporter har vuxit. Samtidigt har de största lagidrotterna tappat.

Fakta Folkspel

Folkspel är ett ideellt spelbolag som delar ut hela sitt överskott till svenska
föreningar och organisationer. Under senaste året delades totalt ut 189 miljoner
kronor, tack vare svenska folkets vilja att stötta föreningslivet genom att köpa
produkterna Bingolotto och Sverigelotten.

Folkspel arrangerar också Årets Eldsjäl. Det är ett projekt som pågår året runt
och som syftar till att lyfta alla ideella eldsjälar i det svenska föreningslivet i
fem olika kategorier. Och varje månad hyllas från och med nu Månadens
Föreningshjälte.

 Extern länk: Nominera din eldsjäl inom kategorin Hälsa i Årets Eldsjäl här

 

Centrum för idrottsforskning gör varje år analyser av det statliga lokala aktivitetsstödet till idrottsföreningar (Lok-stödet).

Siffrorna visar en ihållande minskning av ungas deltagande i föreningsidrotten.

– Den totala aktivitetsnivån i barn- och ungdomsidrotten har sjunkit stadigt det senaste decenniet. Nedgången började 2008 och bestod då av ett minskat deltagande av äldre ungdomar (13–20 år), i större utsträckning bland flickor än pojkar, berättar Johan R Norberg, professor i idrottsvetenskap vid Malmö universitet och utredare på Centrum för idrottsforskning.

Han fortsätter:

– Sedan 2012 har aktivitetsminskningen breddats till att omfatta alla ungdomsgrupper. De senaste två åren har nedgången varit särskilt stark bland idrottsrörelsens yngsta medlemmar.

Ett outforskat område

Bland pojkar i åldern sju till tolv år var tappet 13 procent från 2015 till 2018. Flickorna i samma åldersgrupp hade en minskad aktivitet på nio procent.

– Vi vet ännu inte så mycket om orsakerna till nedgången bland barn upp till tolv års ålder. Det är i stort sett outforskat. Men de här siffrorna är det som oroar mig mest. Vi har länge pratat om att idrotten har svårt att behålla ungdomar högre upp i åldrarna. Men vad vi ser nu är en nedgång bland de yngsta. Det innebär troligen att allt fler barn överhuvudtaget aldrig kommer in i idrotten. Det är en ny trend som är väldigt oroväckande. Om den fortsätter kommer det ju i framtiden att innebära en ännu kraftigare minskning av idrottandet även i 13-, 14- och 15-årsåldern.

Men alla kurvor pekar inte åt fel håll. Nedgången i föreningsidrottande bland tonårstjejerna, som tidigare var påtaglig, har bromsats eller avstannat. Mellan 2015 och 2018 var minskningen för flickor 17-20 år bara tre procent. Tjejerna 13-16 år hade faktiskt en minimal ökning (0,3 procent) under samma period.

Parkour en del av förklaringen

Trots den allmänna minskningen av föreningsidrottandet finns det enskilda sporter som har gått framåt starkt bland barn och ungdomar. Gymnastiken står i särklass. Här har aktivitetsdeltagandet per capita ökat med 53 procent mellan 2008 och 2018.

– Procentuellt har andelen killar i de yngre åldrarna exploderat. Det beror framförallt på att den nya idrottsgrenen parkour har upptagits i gymnastikförbundet. Men det är inte hela förklaringen. Det har hänt mycket annat också. Gymnastiken har fått fler och egna lokaler i många kommuner. Det betyder att man har kunnat ta emot fler av de tusentals tjejer som står i kö för att få börja. Jag tror också att gymnastiken ligger i tiden. Det ger allsidig träning för hela kroppen och är ett bra sätt att motionera. Vid sidan av den mer elitinriktade och avancerade tävlingsgymnastiken finns en breddverksamhet som vuxit under senare år, säger Johan R Norberg.

Vad ser du för gemensamma nämnare mellan idrotterna som har vuxit?

– Det är i huvudsak individuella idrotter. Där är det lite lättare för varje person att välja nivå för hur mycket man tränar. Om man går dit en eller två eller gånger i veckan påverkar det inte de andra i gruppen särskilt mycket. Att man kan styra själv tilltalar nog många. Generellt har kampsporter en positiv utveckling, som exempelvis taekwondo. De verkar ha en bra förmåga att attrahera tjejer. Och precis som med gymnastiken tror jag att vissa av kampsporterna är lite på modet. Det är allsidig träning. Och det kanske också är lite coolt att träna den här typen av idrotter.

Lagidrotterna tappar mest

De stora lagidrotterna har inte haft en lika bra utveckling 2008-2018.

Fotboll, innebandy, ishockey, handboll och basket – alla har backat.

– Fotboll och innebandy tappar i den yngsta åldersgruppen. Medan i basketen är det mer tonåringarna som har minskat sin aktivitet under senare år. Alla idrotter har sin egen historia och sina egna förutsättningar, säger Johan R Norberg och fortsätter:

– Men om man tittar på de tio idrotterna med högst aktivitetstal så är helhetsbilden ändå att det har gått neråt för nästan alla under en tioårsperiod, och det är oroväckande. Gymnastik och simning är undantagen.

Extern länk: Nominera din eldsjäl inom kategorin Hälsa i Årets Eldsjäl här


FAKTA: Åtta av de tio största sporterna backar

Här är de tio största barn- och ungdomsidrotterna, räknat i antal deltagartillfällen per capita under 2018. Statistiken grundar sig på föreningarnas rapporterade aktiviteter för flickor och pojkar i åldern 7–20 år. Inom parentes står den procentuella utvecklingen under tio år, alltså sedan 2008.

Fotboll 11,2 (–9%)

Innebandy 3,0 (–10%)

Ishockey 2,4 (–12%)

Gymnastik 2,1 (+53%)

Handboll 1,8 (–13%)

Ridsport 1,5 (–35%)

Basket 1,4 (–22%)

Simidrott 1,4 (+3%)

Tennis 0,8 (–22%)

Friidrott 0,7 (–32%)

Källa: Centrum för idrottsforskning, Riksidrottsförbundet/LOK-stöd.