Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
ANNONSInnehåll från Årets Eldsjäl

Idrottens stora utmaning: Att fånga upp hälsotrenden

Allt fler äldre tonåringar väljer att idrotta i privat regi istället för i det klassiska föreningslivet.

Ungdomars intresse för hälsofrågor ökar. Samtidigt minskar föreningsidrottandet.

– Det finns en hälsotrend bland unga som idrottsrörelsen inte har lyckats ta vara på. Föreningar som vill växa borde ordna mer verksamhet för ungdomar som inte gillar att tävla, säger forskaren Johan R Norberg.

Extern länk: Nominera din favorit i kategorin Hälsa i Årets Eldsjäl här

Deltagandet i ungdomsaktiviteter i svensk föreningsidrott går på tvärs mot hälsotrenden som finns bland unga.

Det visar forskning som sammanställts av Centrum för idrottsforskning (CIF). I deras rapport Statens stöd till idrotten beskrivs å ena sidan en stadig minskning av ungas idrottande i föreningslivet. Men å andra sidan berättar den att ungdomar har ett kraftigt ökat engagemang och intresse för hälsofrågor. Och att det finns en väg framåt för idrottsrörelsen att möta nya önskemål och behov från unga som vill träna men som idag gör det utanför föreningslivet.

– De idrottsföreningar som vill behålla fler ungdomar bör satsa mer på hälsa och motionsidrott och mindre på tävling och talangutveckling, säger Johan R Norberg, professor i idrottsvetenskap vid Malmö universitet och utredare på Centrum för idrottsforskning.

65 procent vill träna

Hur tänker dagens ungdomsgeneration i frågor om idrott och motion? Det har Centrum för idrottsforskning undersökt med hjälp av analysföretaget Ungdomsbarometern.

Enkätsvar från närmare 19 000 personer i åldern 15-24 år visar att intresset för att motionera och träna står sig stabilt över tid, och att intresset för kost och hälsa ökar.

Så många som 65 procent uppger att de är intresserade av att motionera och träna. 51 procent av de unga i Sverige tränar flera gånger i veckan eller nästan varje dag. 23 procent tränar ungefär en gång i veckan.

Träning i privat regi växer

Sammantaget tränar tre av fyra ungdomar minst en gång i veckan. Men bara 29 procent tränar i någon idrottsförening. Dubbelt så många svarar att de tränar i privat regi, som exempelvis gym. De som ordnar sina egna träningsaktiviteter är också dubbelt så många som dem som föreningsidrottar.

– Redan vid 15 års ålder är det fler som tränar utanför föreningslivet än i någon förening. Och ju äldre de blir, desto fler lämnar den föreningsorganiserade idrotten, säger Johan R Norberg.

Vad beror det på?

– När man har kommit upp i 15-årsåldern är det ofta en ganska avancerad nivå på idrottandet i de flesta föreningar. Det förväntas av en att vara engagerad och träna kanske tre-fyra dagar i veckan. Att idrotta blir ett stort åtagande. Det finns dessutom en stark utvecklingstanke i det mesta av idrotten. Den funkar jättebra för dem som älskar att tävla och hela tiden vill bli bättre i sin idrott. Men verksamheten är oftast inte anpassad för de ungdomar som främst vill träna för att ha kul, för att må bra, vara hälsosamma och få en vältränad kropp.

Alla vill inte tävla

Ungdomsbarometerns enkät visar att intresset för idrott och tävling starkt påverkar valet av motionsform. Ungdomar med stort intresse för tävling tränar i alla former – i föreningar, på gym och i egen regi. De som däremot är ointresserade av idrott och av tävling väljer bort föreningsidrotten.

– I vår rapport säger vi inte till idrottsföreningar att man ska sluta tävla. Det är viktigt att påpeka. Men vi säger att en stor del av dagens ungdomar har ett hälsointresse och vill träna utan att vilja tävla. Idrottsrörelsen håller på att missa det tåget, för att man har stort fokus på talangutveckling och tävling. De föreningar som vill behålla fler tonåringar behöver också ha en breddverksamhet som passar fler.

Riksidrottsförbundet har ett stort pågående förändringsarbete som kallas Strategi 2025. Det viktigaste målet är att fler ska vilja och kunna idrotta i förening – under hela livet.

Ser du att Strategi 2025 går i den riktning som allt fler unga vill att idrotten ska utformas?

– Strategi 2025 är ett uttryck för att idrottsrörelsen är medveten om problemet. Det finns jättebra analyser och frågor i det här strategiarbetet. Man pratar om att tänka nytt och pekar på nya sätt att motionera och träna, säger Johan R Norberg och fortsätter:

– Samtidigt är idrotten alltid väldigt mån om att alla föreningar ska få göra vad de själva vill. Strategi 2025 är en vision, men det är inget hårt styrande dokument som säger vad man måste göra. Det finns många kloka ord och insikter på förbundsnivå, men den stora utmaningen är få ner dessa tankar till föreningarna och alla ideellt arbetande ledare.

Extern länk: Nominera din favorit i kategorin Hälsa i Årets Eldsjäl här 

FAKTA FOLKSPEL

# Folkspel är ett ideellt spelbolag som delar ut hela sitt överskott till svenska föreningar och organisationer. Under senaste året delades totalt ut 189 miljoner kronor, tack vare svenska folkets vilja att stötta föreningslivet genom att köpa produkterna Bingolotto och Sverigelotten. 

 

# Folkspel arrangerar också Årets Eldsjäl. Det är ett projekt som pågår året runt och som syftar till att lyfta alla ideella eldsjälar i det svenska föreningslivet i fem olika kategorier. Och varje månad hyllas också Månadens Föreningshjälte.