Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Allt färre barn idrottar: ”Stora konsekvenser”

Henrik Persson på Riksidrottsförbundet

Allt färre ungdomar i åldrarna 7-12 år idrottar.

Det visar en färsk rapport från Centrum för idrottsforskning.

Och siffrorna är oroväckande både på kort- och lång sikt. 

– Det får stora konsekvenser både för den fysiska och psykiska hälsan, säger Henrik Persson på Riksidrottsförbundet.

Nedgången bland idrottare är som allra störst i åldrarna 7-12 år. Och det är framför allt på pojksidan som den negativa trenden är som störst visar rapporten från CIS. Henrik Persson på Riksidrottsförbundet säger att det blir allt mer polariserat där klyftan mellan de 20 procenten som rör sig mest och de som rör sig minst blir större. 

– Det är viktigt både för den fysiska och psykiska hälsan att röra på sig. Annars kan konsekvenserna så som bli sjukdomar så som diabetes, hjärtproblem och psykisk ohälsa. Men det riskerar också att bli en allmän inskränkning i barnens liv som gör att de inte kan medverka till fullo i det som livet kan erbjuda. Det blir en begränsning i det alldagliga livet, säger Henrik Persson. 

”Barn i föreningslivet är mer aktiva”

Det finns flera anledningar till den negativa trenden menar Henrik Persson som trycker på att det hänger ihop med samhällsutmaningar i stort, som att möjligheten till aktivitet byggs bort och brist på anläggningar. Men föreningslivet är en viktig del i att locka fler barn och unga till idrotten.

– Det har visat sig att barn som är med i föreningslivet blir mer aktiva överlag. Inte bara när de är på själva föreningsaktiviteten. De lever ett allmänt mer fysiskt aktivt liv. De sitter mindre still och mindre vid mobilen än dem som inte är föreningsaktiva.

Han fortsätter: 

– Jag tycker att man som förening kan analysera sig själv och titta på vilka barn och ungdomar som söker sig till just vår förening. Då kan man också identifiera vilka som inte gör det. Då kanske det blir mer klart vad som behöver göras, säger han. 

Vad kan föreningarna göra mer konkret? 

– Utifrån det kan man kanske erbjuda alternativa former av träning utan krav. Ofta har vi inom idrotten krav på att närvara, krav på viss utrustning eller andra faktorer och då kan man som förening försöka skapa en alternativ träningsform där de här kraven inte finns. Man får försöka sänka trösklarna för deltagande, säger Henrik Persson. 

Han fortsätter:

– Kostnaden är också en faktor som kan göra att man inte kan vara med i idrottsaktiviteter. Även närheten, finns det något sätt som föreningen kan komma till barnen och inte tvärtom?

”Den modellen är mest effektiv”

Att bredda ungdomsidrotten skulle innebära en vinst på alla plan säger Henrik Persson.

– Om vi ser till att vi har så många som möjligt som håller på så länge som möjligt så kommer det vara utvecklande. Det är den modellen som är mest effektiv för att få fram idrottare som är bra i vuxen ålder också. 

Han fortsätter: 

– Det är inget motsatt förhållande att det finns idrott för alla och att får fram duktiga idrottare. Det är snarare en förutsättning för varandra. Med en stor och bred verksamhet skapar vi förutsättningar att dels få fram medaljer i framtiden, men också bidra till folkhälsan.