Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Eddy Bengtsson: Jag tänkte ta mitt liv

Foto: Jan Wiriden

Han är tillbaka.

Eddy Bengtsson, 32, kämpar för en plats i OS i London i sommar.

Samtidigt talar brottarhjälten nu ut i magasinet Filter, om sin svåra depression – och kvällen då han skulle ta sitt liv.

– Det är jobbigt att erkänna att man har mått så dåligt, säger Bengtsson till SportExpressen.se.

Hjälp finns att få

Mår du eller någon du känner dåligt?

Här kan du få hjälp:
Bris: 0200-23 02 30, bris.se.
Vuxentelefonen: 077-150 50 50.
Nationella hjälplinjen: 020-22 00 60.
Jourhavande präst kommer du i kontakt med via 112.
Röda Korsets telefonjour: 0771-900 800.
Jourhavande kompis: 020-22 24 44, redcross.se.

 SPES, Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd, telefonjouren: 08-34 58 73.
Föräldratelefonen hos Svenska föreningen för psykisk hälsa: 020-85 20 00.

 

På rodasidorna.se finns mer information om vart barn och ungdomar kan vända sig.

En kväll 2007 bestämde sig Eddy Bengtsson för att livet skulle ta slut.

Han smet ut mitt i natten och gick ut över Älvsborgsbron i Göteborg. Till slut hittade han en plats där bron gick över en asfalterad väg.

Han gick fram till räcket och tankarna snurrade i huvudet.

Brottarhjälten vägde skäl för och emot att hoppa. Men till slut bestämde han sig för att gå hem igen.

Där fanns en person som behövde honom i framtiden.

– Jag skulle svika Cornelis för mycket om han aldrig skulle få ha en riktig pappa. Att sätta en son till världen och sedan lämna skeppet – så gör man inte, säger Bengtsson i en intervju i det kommande numret av magasinet Filter.

Cornelis hade fötts tidigare samma år och var en av få ljusglimtar i hans mörka tillvaro.

In i depression

Bengtsson hade brottats i OS både 2000 och 2004, men inför EM 2007 kom en tung smäll. Förbundskaptenen Leo Mylläri gav honom inte någon plats i truppen.

Motivationen försvann och efter ett SM-brons samma år bestämde sig Eddy Bengtsson för att avsluta sin karriär.

Det blev början på allt det jobbiga.

Samma kväll avled en nära vän och Bengtsson slungades in i en depression.

Magasinet Filter finns i butik 27 mars. Han sjukskrevs, ökade dramatiskt i vikt (sista gången han ställde sig på vågen visade den 165 kilo) och han lät skägget växa.

– Jag var så långt ner på botten man kan komma, säger Bengtsson i Filter.

– Jag slutade med brottningen tidigt, och väldigt snabbt, utan att ha något annat att falla tillbaka på. När du lägger av efter att ha tränat så hårt hela ditt liv blir allt så påtagligt. Det där som du tidigare tryckt undan med träning och tävling kommer ikapp dig.

Räddades av MMA

Men Eddy Bengtsson hittade en väg ut ur självmordstankarna.

Räddningen blev MMA.

I november 2008 fick han chansen i en gala i Lisebergshallen, vann enkelt – och hyllades av publiken.

– Det var den största egokicken jag upplevt. Det jublet fick mig att bestämma mig för att fortsätta.

Knappt fyra år senare mår Bengtsson bra igen – och är aktuell för ett nytt OS.

När SportExpressen.se når honom berättar han att intervjun med Filter var ett steg i sin rehabilitering.

– På något sätt var detta en chans att få lämna detta för sista gången och kunna gå vidare. Det är jobbigt att erkänna att man har mått så dåligt. För även när jag mådde så dåligt, så erkände jag inte det för någon. Man skulle göra som alla andra tuffa, coola killar och bara bita ihop och låta det vara, säger Bengtsson, som själv har läst texten och vill tacka reportern Erik Almqvist.

– Mitt motkrav till att göra en sån här grej var att han skrev det jag sa, inte överdriva, bara skriva sanningen – varken mer eller mindre. Och det gjorde han jävligt bra. Man blev berörd när man läste, även om man varit med om det själv.

"Otroliga brister"

Eddy Bengtsson hoppas också att hans berättelse kan starta en debatt.

Livet efter karriären är tufft.

– I många sporter finns det ingenting att falla tillbaka på. Som brottare går du för fan back varje dag. I sporter som hockey har du möjlighet att lägga undan pengar, så du får en helt annan säkerhet, säger Bengtsson.

– Det SOK eller Riksidrottsförbundet skulle kunna hjälpa till med är en utbildning – att de verkligen lobbar för att man får det stödet man behöver för att kunna ta sig vidare efter karriären. De skulle kunna hjälpa oss med ett jobb, eller låta oss jobba visstid på något av de här företagen under karriären, så att man har någonting att gå till den dagen man väljer att sluta.

– Det finns otroliga jävla brister i det systemet.

Hur går det med din OS-satsning?

– Det blev ett bakslag med tanke på att det inte gick som jag hoppats på i EM. Men samtidigt kommer jag att jaga Johan (Eurén) så att det skriker om det.

– Jag fick ju den sämsta tänkbara lottningen på EM, en ungrare som varit med så länge och vet precis vad jag går för.

Bengtsson fortsätter:

– Men det är väl comebackernas år. Polaren i USA, Roland Gardner, han som slog Karelin, gjorde comeback i natt. Han åkte ju på en liknande som jag, gick upp en jävla massa i vikt. Men han var ju med i det här "Americas Biggest Looser".

Nä?

– Jo, visst! Jag såg det på burken och så bara "vad i helvete...näe?!". Jag kände knappt igen honom. Men han har tydligen kommit ner i vikt och tävlar igen.

Du får ringa honom då?

– Vi facebookar mest, faktiskt. Det är dyrt att ringa.

Vill du ha fler sportnyheter direkt i ditt dagliga flöde? Följ SportExpressen på Facebook, Twitter, Instagram, Snapchat - här kan du även få nyheter om dina lag direkt i Messenger.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!