Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Svenska e-sport-skolors kamp mot skeptikerna

E-sporten växer och breder ut sig och i dag uppges kvinnor utgöra uppemot 48 procent av datorspelarna.

Men det är än så länge ingen självklarhet för unga kvinnor att kunna ta plats inom just e-sporten.

Få tjejer vågar söka sig till de e-sportutbildningar som finns i Sverige – på vissa håll söker ingen alls.

– Jag önskar att jag kunde säga att det är 50/50 men det är inte så, säger Jonas Dahl, ansvarig för e-sportprogrammet på Ebersteinska gymnasiet i Norrköping.

E-sporten omsatte 8,5 miljarder kronor under 2018, enligt marknadsanalytiker på Newzoo. Under 2019 väntas samma siffra landa på över 10 miljarder – och 2022 pekar det mot 16,5 miljarder.

Den globala e-sportpubliken beräknas dessutom till 453 miljoner tittare under 2019, en ökning med 15 procent från 2018, enligt Newzoo.

Datorspelandet har även tagit plats i såväl linjär som digital tv, på streamingtjänster och branschen har dessutom fått sina motsvarigheter till Zlatan, Ronaldo och andra idrottsstjärnor.

De allra största e-sportstjärnorna tjänar miljontals kronor varje år på att antingen tävla mot andra spelare eller streama och spela live, till exempel Fortnite, Counter-Strike eller League of Legends, inför tittare på nätet.

Men det finns också problem.

Många kvinnliga spelare – men få e-sportare

”Varför är 48 procent av datorspelarna kvinnor medan bara fem procent tävlar inom e-sport?” frågar sig e-sportligan EPL på sin hemsida.

Lan-eventet Dreamhack i Jönköping lockade 1 procent tjejer 2003 men enligt Entertainment Software Association utgör tjejer i dag 48 procent av datorspelarna i USA och de är på allvar, även globalt, på väg att ta sig in i en bransch som hittills har dominerats av killar och män.

Men hur avspeglar det sig professionellt?

Fem procent, eller en av 20, inom e-sporten är kvinnor, enligt Women in Games.

De svenska Counter-Strike-proffsen Zainab ”zAAz” Turkie och Julia ”juliano” Kiran tillhör de 15 kvinnliga e-sportare som tjänar mest i världen – men det finns generellt sett få kvinnliga profiler och det är något som gör att e-sporten riskerar att fortsätta vara mansdominerad. 

Och de tjänar inte ens i närheten av de manliga proffsen.

https://www.instagram.com/p/Bd2cueFB0dK/

0 av 14 sökande var tjejer 

Sedan flera år kan svenska gymnasielever utöva e-sport under sin studietid. E-sporten får då en egen så kallad idrottsprofil och likställs med fotboll, innebandy eller ishockey. Flera skolor runtom i Sverige erbjuder det här upplägget men de har alla en sak gemensamt: 

Svårigheten att locka till sig tjejer som vill fördjupa sig i e-sporten.

I höst är det premiär för det nya e-sportprogrammet på Brinellgymnasiet i Nässjö.

– Tyvärr var det väldigt få tjejer som sökte, säger Samuel Korpegård, ansvarig för e-sportinriktningen på Brinellgymnasiet.

Johanna, 16, var en av blott en procent tjejer som deltog på Dreamhack i Jönköping 2003. Foto: LARS ANDERSSON / EXP

Skolan har försökt förbereda sig inför höstens start gällande utrustning och personal. Man har även spikat ett upplägg som sträcker sig över de tre läsåren.

När Expressen får ta del av ansökningsstatistiken visar det sig att av 14 sökande till skolans 10 platser var noll tjejer.

Är det något ni har reflekterat över eller arbetar med?

– Vi har kanske inte riktigt tänkt på någon speciell målgrupp, utan vi annonserar för alla i den åldern i vårt upptagningsområde, det är inte något speciellt fokus på tjejer eller killar, säger Samuel Korpegård och fortsätter:

– Man skulle kunna göra det. En kampanj på Facebook eller Snapchat med bara tjejer som målgrupp, absolut, men där är vi inte än. Men det kanske man ska tänka på sikt. Spännande!

Fler tjejer spelar – men få vill eller vågar söka sig till e-sportutbildningarna. Foto: PAVLOVSKI / JENYA

Fler tjejer söker – men inte tillräckligt många

På Ebersteinska gymnasiet i Norrköping är Jonas Dahl, tidigare proffs i spelet Counter-Strike, ansvarig för e-sportprogrammet.

E-sport har funnits på schemat i fyra år och har med åren vuxit ordentligt.

Men även om e-sporten ökar bland tjejer avspeglar det sig inte fullt ut i skolans lokaler.

– Jag önskar att jag kunde säga att det är 50/50 men det är inte så, säger Jonas Dahl med tydlig besvikelse i rösten.

– Jag önskar också att det i ansökningarna vore majoritet tjejer kanske, eller 50/50, eller en större del tjejer än vad det är, men… vi jobbar aktivt på att nå, och vi jobbar aktivt med studie- och yrkesvägledare runtom Norrköping, för att få in fler tjejer, fortsätter han.

Skolan har 14 platser per år. Först krävs det att eleverna kommer in på det program som de har sökt. Sedan kan man bli antagen till e-sportinriktningen.

– För att ta en siffra… om vi säger att vi skulle ha tio sökande är två tjejer. Det är tyvärr de oddsen. Tyvärr en väldigt låg procentsats, säger Jonas Dahl.

Jonas Dahl, ansvarig för e-sportprogrammet. Foto: Privat

Kommer det att öka?

– Vi jobbar aktivt för att nå ut till fler ungdomar och framför allt tjejer med att… vet ni om att det finns e-sport som idrottsprofil och att de inte är fult eller fel att söka som tjej? Även om många kanske upplever det så, tyvärr. Men jag har sett stor skillnad från år ett till fjärde året här. Det är betydligt fler tjejer som söker nu, säger Jonas Dahl.

https://www.instagram.com/p/BpRW2kFlwHA/

”Lek på lektionstid”

Ett annat problem som skolorna slåss med är fördomar. Fördomar i samhället men även bland andra lärare och kolleger. 

När e-sporten klev in i klassrummet höjdes det på många ögonbryn.

– Det finns de som är skeptiska och inte tycker att e-sport är en idrott. Men när man börjar diskutera och vi får berätta hur vi tänker, att det inte bara är en lekhörna med cola på bordet, börjar de köpa konceptet. Speciellt när man berättar om hur stor sporten är i världen, säger Samuel Korpegård på Brinellgymnasiet och får medhåll.

– Vi hade också lite skepsis i början när e-sporten lyftes in, och det kanske var många som tyckte att det är lek på lektionstid och att tiden och resurserna kan använda på ett annat sätt. Men många av de som var negativa har ju ändrat inställning. Dels för hur vi jobbar med den övriga skolgången, säger Jonas Dahl på Ebersteinska gymnasiet.

https://www.instagram.com/p/BhKXg9PlgW5/

Det händer om eleverna inte pluggar

Ja, en vanlig fördom bland sökande, men också andra lärare, är att e-sportinriktningen innebär lek på lektionstid.

Att man går till skolan för att spela dator, men riktigt så ser inte verkligheten ut.

– I viss mån tror vissa sökande att det är lek på lektionstid, och det är det absolut inte. Vi behandlar e-sporten exakt som vi behandlar andra idrottsprofiler, så de har ungefär en tredjedel fysisk träning med idrottslärare, gym och instruktörer. Sedan har vi en tredjedel taktisk träning, hur man tänker och analyserar, vad man ska titta på, strategier och liknande, och mental träning, kost- och näringslära. Och så en tredjedel inne i spelet där vi gör övningar, säger Jonas Dahl.

Som ställer höga krav på sina datorspelande elever.

Eleverna har tillgång till en e-sportsal från tidig morgon till sen kväll och varje individ har sin egen plats under tre år. 

Här har eleverna i Norrköping en egen dator under samtliga tre läsår. Foto: Ebersteinska gymnasiet

Men det är frihet under ansvar.

Sviktar betygen rycker man sladden, så att säga.

– Så länge de sköter skolgången, så. Om de får en f-varning i ett annat ämne än idrottsämnet pausar vi e-sporten utanför lektionstid i ett första steg, så att de får möjlighet att jobba på sina betyg. Då har man ingen tillgång till e-sportrummet. I nästa steg pausar man idrottsprofilen även på lektionstid, så att de inte har någon e-sport alls under en period, till dess att de har fixat de andra ämnena, säger Jonas Dahl.