Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

”Det går inte ihop – finns inte en chans”

Kultur- och idrottsminister Amanda Lind. Foto: ANDERS WIKLUND/TT / TT NYHETSBYRÅN
Frida Karlsson är en av de svenska stjärnorna som kan tävla på OS 2026. Foto: JOEL MARKLUND / BILDBYRÅN

Stockholm och Åre siktar på att få arrangera OS 2026 för i sammanhanget billiga 13,6 miljarder kronor.

Nu menar Tommy D. Andersson, professor i företagsekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, att siffrorna har polerats för att blidka skattebetalarna. 

– Man vill vinna folks hjärtan med att det inte kostar att ha en fest, och det tycker jag är fel inställning, säger Andersson. 

– Vi har en fantastiskt bra och väl tilltagen budget för att genomföra ett superspel i Sverige, svarar kampanjchefen Richard Brisius. 

Det finns två kandidaturer som gör upp om att få arrangera OS 2026: Stockholm och Åre och italienska Milano/Cortina d’Ampezzo.

Sveriges OS-ansökan kommer med en budget på ungefär 13,6 miljarder kronor – och en garanti till skattebetalarna. Pengarna för att finansiera spelen ska inte komma från landets skattekassa. I stället ska två tredjedelar av budgeten täckas upp av bidrag från IOK, resten strömma in via sponsorer. 

I ansökan finns stipulerat att tävlingarna ska hållas på olika platser i Sverige. Sigulda i Lettland ska husera evenemangen i bob, rodel och skeleton. 

– Det kan bli ett lyft för hela Idrotts-Sverige. Därför är det kul att kunna ge det här beskedet, sa kultur- och idrottsminister Amanda Lind (MP) till TV4 Nyheterna i förra veckan när regeringen gav grönt ljus till projektet. 

OS-planen för 2026 sågas

SportExpressen har låtit Tommy D. Andersson, professor i företagsekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, titta på budgeten som den redogörs för i Stockholms stads rapport ”Utredning beträffande Stockholms möjligheter att arrangera vinter-OS och Paralympics 2026”. 

Preliminär genomförandebudget för OS 2026. Från Stockholms stads rapport ”Utredning beträffande Stockholms möjligheter att arrangera vinter-OS och Paralympics 2026”.

Han tycker inte alls att siffrorna känns trovärdiga. 

– Det finns data från 1960 fram till 2010 som visar att man ingen gång har hållit kostnadsbudgeten i ett OS. Och den här gången ska man göra det billigare än tidigare spel. Jag tror inte att det finns en chans. Man kan alltid trixa med redovisningen, säger han.

– Investeringarna kan bli mycket dyrare än man har tänkt sig, och blir oftare det. Nu har man lagt detta utanför budgeten. De ska hyra och någon annan ska stå för investeringarna. Nu vet man inte vem det är och vem som ska stå för den risken. Det vore intressant att veta, det är ett frågetecken.

Budgeten är mindre

Kollar man på tidigare OS, så framstår onekligen budgeten för Sveriges planer som minimal i jämförelse. Enligt uppgifter i utländsk press kostade vinter-OS i Pyeongchang totalt 100 miljarder kronor, Sotji-OS 320 miljarder och OS i Vancouver 2010 cirka 40 miljarder. 

– Jag är positivt inställd till OS, jag tycker att Sverige ska ha det. Jag är bara kritisk mot budgeten. Man vill vinna folks hjärtan med att det inte kostar att ha en fest, och det tycker jag är fel inställning. Man lägger stor vikt vid att vi ska ha det roligt, men det ska inte kosta något. Det går inte riktigt ihop med min logik. Ska det bli bra så kostar det, säger Andersson. 

Richard Brisius, kampanjchef för Sveriges OS-ansökan, har tagit del av Anderssons kritik. Han menar budgeten är anpassad efter de nya, ”klart lägre krav” som IOK ställer på sina arrangörer. 

SOK svarar på kritiken

– Att arrangera spel är numera billigare, säger Brisius.

– Det finns som Tommy säger forskning som visar att kostnaderna blivit högre än vad som först blivit budgeterat. Men det finns också ny forskning som visar att intäkterna blivit högre än budgeterat. I en rapport av tyske professorn Holger Preuss kan man läsa att i de tio OS som han tittade på så gick genomförandebudgeten alltid jämnt ut eller med ett överskott. 

 Brisius trycker på att kampanjens budget är ett resultat av ett minutiöst arbete. 

– Vi har gått igenom över 70 forskningsrapporter, vi har fått hjälp från världens bästa experter, vi har fått besök från ekonomichefen för Vancouver-OS. En lärdom är att investeringsbudgeten oftast gått minus, men genomförandebudget har nästan alltid gått jämnt ut eller plus, säger han.

Och i Sveriges ansökan finns det ingen investeringsbudget, hävdar Brisius. 

– Vi har det så förmånligt i Sverige att nästan allt som krävs redan finns här. Vi som organisatör hyr redan byggda anläggningar. Friends Arena, Ericsson Globe, Lugnet i Falun, Tele 2 Arena med flera. Det gör att vi inte behöver ha någon investeringsbudget, säger han.  

– Vi har en fantastiskt bra och väl tilltagen budget för att genomföra ett superspel i Sverige. Vår ambition är ett positivt resultat såsom alla 10 OS och Paralympics gjort sedan Sydney-OS. Vi ska inte vara det första på 25 år som går minus. Vi ska vara ett spel som gör ett överskott, och överskottet ska gå till idrottsrörelsen i Sverige. 

Vill du ha fler sportnyheter direkt i ditt dagliga flöde? Följ SportExpressen på Facebook, Twitter, Instagram, Snapchat - här kan du även få nyheter om dina lag direkt i Messenger.