Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
ANNONSInnehåll från Årets Eldsjäl

För att inte tappa fler tonåringar: ”Vi måste lyssna mer på de unga”

Ungas intresse för träning och hälsar ökar – men trots det slutar allt fler med sin föreningsidrott i tonåren. Det vill Riksidrottsförbundet ändra på.

– Vi vuxna behöver våga ändra beteenden, strukturer och lyssna mer på vad unga vill, säger Malin Träff, ansvarig för barn- och ungdomsidrott på Riksidrottsförbundet.

Extern länk: Nominera till Årets Idrottsförening här  


Från 1 januari år är Barnkonventionen lag i Sverige. I Årets Eldsjäl, som drivs av ideella Folkspel, delas det ut priser varje år i totalt fem kategorier. En av dem i samverkan med Riksidrottsförbundet, nämligen Årets Idrottsförening. 


Måste våga utmana

I år är kriterierna för att bli en av fyra finalister att man som förening verkligen jobbar utifrån en sund, modern barn- och ungdomsidrott på temat ”demokrati och delaktighet”.

– Både inom idrotten och inom samhället i stort är vi ovana vid att engagera barn och unga när beslut ska tas, även om besluten påverkar dem. Det måste vi bli bättre på. För att bli bättre måste vi våga ifrågasätta våra arbetssätt och utmana antaganden om hur verksamheten ska se ut och fungera, säger Malin Träff. 


* Det här med att barnen och ungdomarna ska vara med och bestämma, kan det inte bli väldigt rörigt?

– Det är inte så att alla barn i en grupp ska vara med och bestämma om alla frågor hela tiden. Men överlag skulle jag säga att vuxna behöver bli mycket bättre på att lyssna. För det krävs mod! För ibland betyder barn och ungdomars upplevelse och vilja att vi vuxna behöver börja göra saker på ett annat sätt för att det ska bli bra för barnen. Det kan ju i sig innebära att vi behöver acceptera att vi fram till idag agerat på ett sätt som gör att barn farit illa. Det är en svår insikt, säger Malin Träff, och fortsätter:

– Jag vet att det finns ledare som fastnat i en rädsla att göra fel. ”Nu glömde jag fråga barnen i gruppen, bröt jag mot lagen då?” I stället behöver vi vuxna se barnkonventionen som ett stöd i att utveckla vårt förhållningssätt till de unga, till verksamheten och till oss själva som ledare. Med utgångspunkten att skapa en bra miljö för barn och unga att vara i.

I Ungdomsbarometerns rapport från 2019 om ungas livsstil framkommer en mängd intressanta fakta. Exempelvis har det samhällspolitiska intresset ökat tydligt bland unga över tid. Nio av tio unga anser att de har stora möjligheter att påverka sina liv.

– Idrottsrörelsen behöver bli bättre på att ta hand om det intresset. Vi vuxna har en tendens att gnälla på att unga är passiva och oengagerade, vilket är en direkt felaktig bild av unga idag. Unga vill vara med och påverka samhället och vi vet dessutom att intresset för träning och hälsa ökar. Om unga ändå väljer bort idrottande i förening så beror det på att vi gör någonting fel. Någon annan slutsats kan vi inte dra. 


”Idrotten ska vara en frizon”

Brist på demokrati i föreningslivet kan vara en faktor. En annan som är fastställd är att de unga som svarat i Ungdomsbarometern menar att det handlar om en press och stress i andra delar av livet. Främsta skälet är att ”inte orka eller ha tid.” 

– Här har idrottsrörelsen en stor utmaning. Idrottande ska inte vara ännu en källa till stress utan en sorts frizon. Lyckas vi vara det, så tror jag att vi kan få fler att fortsätta högre upp i åldrarna – och det är ju det vi vill. Inte bara för att fysisk aktivitet är viktig. Vi får inte glömma att idrotten är mycket mer än så. Det finns andra stora mervärden med att deltaga i ett föreningsliv, säger Malin Träff. 


* Hur ska då en förening jobba för att få barnen mer delaktiga?

– Fråga dem! Det beror förstås på barnens ålder och mognad men en förening som vill att barn och unga ska ha mer inflytande kan ju börja med att engagera unga i samtal om vad de vill ha inflytande över. Sen går ju delaktighet att skapa på flera sätt. Man kan skapa barn- och ungdomsråd och sätta upp förslagslådor men delaktighet handlar lika mycket om att säkerställa att barn och unga har tillgång till information som är relevant för dem, svarar Malin Träff, och fortsätter:

– Om inte föreningens unga får möjlighet att lära sig om hur en förening fungerar kommer de sannolikt inte vilja vara med i en föreningsstyrelse. Jag är övertygad om att idrottens demokratiska uppbyggnad skulle locka fler unga om vi vuxna inom idrotten blev bättre på att berätta om och bjuda in till den. 

Extern länk: Nominera till Årets Idrottsförening här  


FAKTA/IDROTTSRÖRELSEN

# Totalt har den svenska idrottsrörelsen 3,3 miljoner medlemmar. 56 procent är killar/män och 44 procent är flickor/kvinnor.

# 1,3 miljoner barn och ungdomar (6-25 år) är medlemmar i idrottsrörelsen. 

# 880 000 personer med ledaruppdrag är involverade i idrottsrörelsen.

# 5,5 miljoner aktiviteter genomförs varje år. 

# De ideella insatserna inom föreningslivet är värda 20 miljarder kronor. 


FAKTA FOLKSPEL

# Folkspel är ett ideellt spelbolag som delar ut hela sitt överskott till svenska föreningar och organisationer. Senaste året har det delats ut 232 miljoner kronor, tack vare svenska folkets vilja att stötta föreningslivet genom att köpa produkterna Bingolotto och Sverigelotten. 

# Folkspel arrangerar också Årets Eldsjäl. Det är ett projekt som pågår året runt och som syftar till att lyfta alla ideella eldsjälar i det svenska föreningslivet i fem olika kategorier. Varje månad hyllas också Månadens Föreningshjälte.