Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Tv-profilen om okända toppjobbet utanför SVT

Senaste avsnittet av Skidsnack
Tobias HellmanFoto: SVT
Anna Swenn-Larsson och Frida Hansdotter, som nu lagt skidorna på hyllanFoto: JOEL MARKLUND / BILDBYRÅN
Eliasson Winter, Wiberg och Hellman i SVTFoto: Skärmdump från SVT

Han gick från försvunnen supertalang till populär tv-profil. 

SVT:s alpina expert Tobias Hellman berättar för SportExpressen hur hans lovande skidkarriär fick ett tungt slut, om toppjobbet vid sidan av kommenterandet och hur han ser på framtiden i det svenska laget. 

– Vi får inte känna att vi tappat hela alpina skidåkningen utför ett stup, säger 46-åringen. 

I de Vinterstudion-dominerade hemmen är Tobias Hellmans röst under helgerna en lika given del av den alpina ljudkulissen som fansens koklockor och pipen som räknar ner vid startgrinden. De flesta som, mer eller mindre noggrant, följt den alpina världscupen de senaste åren har någon gång tagit del av hans analyser under tävlingarna. 

Men färre känner kanske till Tobias Hellmans personliga bakgrund som skidåkare. 

Som 19-åring fick han ett närmast osannolikt genombrott i JVM i Maribor 1992, med tre guld ett silver och ett brons. Sverige hade aldrig kommit i närheten av den typen av juniorframgångar. Hellman fick hela den alpina världens ögon på sig, och omskrevs i termer som ”den nye Stenmark”. 

Men resten av karriären fortsatte inte på samma lysande spår. 

– Den här ryggdunkningsmentaliteten, att man får uppmärksamhet när det går bra men ingen bryr sig när det går dåligt, det är någonting jag i grunden avskyr, säger 46-åringen. 

”Det var en tung resa”

Hellman gjorde tidigt artroskopi i sina knän för att skrapa bort brosk, men besvären försvann inte – och den fortsatta satsningen efter succén i JVM kantades av ständiga skadeproblem och rehabträning. 

– Jag fick lite problem när de kommer till att träna riktigt tungt och bygga upp fysiken. Jag var en riktigt bra åktalang, men visste att om jag ska kunna hävda mig i de tuffare sammanhangen måste styrkan öka. Det är där du får tuffheten och orkar åka de tuffare backarna. Men då var jag inne i en sådan fas att det blev rehab hela tiden. 

Hellman petades ur världscuplaget som 24-åring, och menar att det fanns missuppfattningar om hans problemfyllda period. 

– Det var en tung resa ur det där. Jag fick höra att ”Hellman, han tar det inte på allvar, han tränar inte”. Men att jag helt plötsligt lagt ner för att jag inte orkade lägga ner jobbat som krävdes, det tycker jag är felaktigt. 

Hellman om vd-jobbet

Den hajpade talangen bytte bana, började plugga ekonomi i Östersund och flyttade till Stockholm där han de senaste åren jobbat med sponsring och event. I våras stod det klart att Hellman blir ny vd för Bro Hofs golfklubb. 

– Jag vill satsa hårt på att göra bra ifrån mig och bygga Bro Hof på bästa sätt. Jämfört med Vinterstudion är det ett större ansvar på ett annat sätt, man har ansvar för hela businessen där. Men det har varit en utmaning att passa in det med andra jobb, det är ju ett jobb över vintersäsongen. Det gäller att man är rustad mentalt och fysiskt för att köra så pass hårt och jobba på. 

Hur tajt blir schemat under vintern?

– Vi tillbringade två veckor i Åre på VM förra året. Något sådant finns inte på programmet nu, och jag delar det Pernilla Wiberg. Det var några resor på programmet som vi ändrade, där hon tog ett par resor till och jag är på hemmaplan. Då är det ganska smidigt. 

Hur förankrad är du i golfvärlden?

– Det pågår mycket företagsevent och görs affärer där ute, det är mycket i den funktionen jag kom dit, för att driva det vidare. Jag har spelat golf hela mitt liv och haft det som en härlig fritidssysselsättning. 

Hellman vill även hylla sin andra arbetsgivare, Sveriges Televison. 

– Jag är jättetacksam och ödmjukt inställd till att få jobba med SVT, det har varit en jätterolig resa genom alla år. Fantastiskt roligt att man håller kvar en idrott som man älskar och ägnat en stor del av livet åt.

Berättar om bråket i SVT

En av de stora snackisarna från tv-sändningarna under VM i Åre förra vintern var mötet mellan Tobias Hellman, Penilla Wiberg och den svenska förbundskaptenen Tommy Eliasson Winter i SVT:s studio. Hellman hade i en krönika kritiserat förbundets fartsatsning och när Wiberg frågade hur förbundet jobbat för att hitta åkare som ”älskar fart” röt Eliasson Winter ifrån. 

– Det är en världsfrånvänd fråga, det är helt orimligt, menade han. 

– Det var ett litet missat tillfälle för att kunna lägga ut texten lite grann från båda håll och diskutera och få lite klarhet i den här fartsatsningen och hur det har fungerat, säger Tobias Hellman. 

– Tommy och Pernilla hade väl tillbaka i tiden någonting annat de småbråkat lite om, så där och då kände väl Tommy att han inte riktigt orkade med att ta den diskussionen på något bra sätt, så det blev lite taggarna utåt i stället. 

I grunden menar Hellman att förbundets resurser borde läggas på teknikgrenar, där Sverige historiskt och kulturellt sett varit starka, i stället för att försöka tvinga fram fartframgångar. 

– Det är på ett sätt bra om förbundet gör vad de kan för att gynna farten, samtidigt vet jag hur tufft det är med ekonomin. Då kan man fundera över om de resurserna ska ligga någonstans där de gör bättre nytta. 

”Får inte tappa allt utför ett stup”

Tobias Hellman ser överlag inte speciellt ljust på svensk alpinsports framtid. 

– Man är orolig nu inför den här säsongen, det ser inte bra ut alls.

Slalomstjärnorna Frida Hansdotter och Mattias Hargin avslutade sina karriärer förra året, och André Myhrer inleder nu sin sista säsong. Hellman är rädd att de som ska komma underifrån och ta sig in på den högsta nivån är för få. 

– Generellt har vi en tuff tid framför oss, det är några få som kommer att få bära oket. Leverera lite pallplatser nu så att vi får glädjas och inte känna att vi tappat hela alpina skidåkningen utför ett stup, utan att vi är med lite på banan.