Ser sidan konstig ut?

Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa skonahem i ett bättre anpassat format?

MobilTabletDator
Foto: Jonas Ingerstedt

Själ från 1600-talet – Carina och Patric inreder med tunga möbler och mustiga färger

Hemma hos Patric och Carina är inramningen mjuk och konturerna tydliga. Till lägenheten i ett av Södermalms äldsta hus kommer endast älskade och önskade föremål.

När Stockholm tog klivet över vattnet vid Slussen, från det som i dag är Gamla stan, resulterade utvidgningen av staden bland annat i de kvarter som i dag är bokformgivaren Patric Leos och sambon Carina Backmans hem.

Vi har båda ett stort intresse för vår omgivning, och starka viljor. Så vi har mötts och kompromissat, ur det har vårt hem blivit till

Grunden i det vackra huset på Mariagränd uppfördes under 1600-talet, återställdes efter en brand i början av 1700-talet, och har sedan dess märkts och modifierats av tidens gång vilket syns på senare tillkomna bröstpaneler och andra snickrade detaljer – men aldrig till priset av sin själ och atmosfär. Här är 95 kvadratmeter som inte kvävts av någon renoveringshysteri.

– Redan trappuppgången tyckte vi väldigt mycket om. Och att rummen mot Götgatan har flera fönster vardera och är bredare än de är djupa.

Skrivbord köpt i butiken Brandstationen på Södermalm i Stockholm, med stol Standard i specialutförande, designad 1934 av Jean Prouvé för Vitra. Den stora spegeln ovanför reflekterar ljuset från fönstren och ger balans i rummet. Bordslampa 5321, av Paavo Tynell 1941, Gubi producerar. Foto: Jonas Ingerstedt
Kök från Ikea, med luckor målade i en mattgrå kulör från Jotun. Lampor, i mässing ovanför diskhon, av Vilhelm Lauritzen (1894–1984), ritade för Radiohuset i Köpenhamn och producerade av Louis Poulsen. Trearmad lampa, 1940-tal, från en biograf. Foto: Jonas Ingerstedt
För att hålla ytan luftig och utan överskåp förlängdes raden av underskåp mot fönstret. Den höga karmstolen vid det moderna matbordet har stått i ett tingshus i södra Sverige. Ljusstakar på bordet, delar ur serien Saturnus, av Kjell Engman för Gense 1979. Lampa Septima i vitt, Louis Poulsen. Foto: Jonas Ingerstedt
Enkelt, utvalt och mjukt, tack vare de varma färgvalen och materialen. Vägglampa i mässing, del av ett par som sitter på kortsidan kring fläkten, av Paavo Tynell. Väggskåp av danska arkitektparet Tove och Edvard Kindt-Larsen, 1950-60-tal. Foto: Jonas Ingerstedt

Ytorna är klokt fördelade i lägenheten, då umgängesdelarna är stora och sovrummen relativt små, säger Patric Leo.

Carina vet en del om ljusets inverkan på rumsligheten då hon arbetar med att designa ljus för teatern, och att det bor två skapande människor här märks på många sätt. Det vilar en dov, dramatisk och samtidigt harmonisk känsla över hemmet. Inredningen är, för att använda en sliten men i det här fallet fullkomligt motiverad kliché, utvald med omsorg och fingertoppskänsla.

Vi har den nederländska ambassadens rosa fasad och grå fönster utanför, och ville använda samma färger i sovrummet

En mörkbetsad parkett förstärker intrycket av de tunga trämöblerna, och textilierna är generösa, med mustiga färger och strukturer som tilltalar sinnena.

Bästa hörnan hemma? Liggfåtölj med ställbar rygg från Thonet, cirka 1850, köpt på auktion. Intill den ett litet Tulipbord. Målning av Ulrik Samuelson. Foto: Jonas Ingerstedt
Småsaker gör sig bäst samlade. Det stora bokskåpet kommer från en skola och stämmer väl in med de övriga tunga möblerna och det mörkbetsade golvet. Foto: Jonas Ingerstedt
Soffan Marenco klädd i smaragdgrön sammet är både estetisk och bekväm, och designades 1970 av Mario Marenco för italienska Arflex. Den yviga ryamattan är från Artilleriet. Golvlampan, typisk för 1950-talet, är designad av finska Lisa Johansson-Pape. Foto: Jonas Ingerstedt

De flammålade väggarna bildar en mjuk fond till inredningen, fri från störningar. Här finns inga vita ytor förutom taken – men i sovrummet har även innertaket fått samma omslutande rosa kulör som väggarna.

– Vi har utsikt mot den nederländska ambassadens blekrosa fasad och grå fönsterkarmar, och ville förstärka det intrycket genom att använda samma färger i sovrummet, säger Patric Leo.

Jag själv har alltid tyckt om design från 40-, 50- och 60-talen

Carina är förtjust i slingrande och detaljrik art nouveau, och hade renoverat flera äldre hus innan paret möttes, så hon förde in den kunskapen och stilen i hemmet. Patric å sin sida bidrog med mer sentida influenser.

– Jag själv har alltid tyckt om design från 40-, 50- och 60-talen, och vi har båda ett stort intresse för vår omgivning, och starka viljor. Så vi har mötts och kompromissat, ur det har vårt hem blivit till.

Pardörrarna in till sovrummet målades med linoljefärg för att få en levande yta. Väggfäst bokhylla från Artilleriet. Maffig takarmatur, Fun, designad av Verner Panton. Fotokonstverk av Nina Korhonen. Foto: Jonas Ingerstedt
En air av svunna tider med moderna inslag. Dekormålad sänggavel från sent 1800-tal, och ovanför den en tavla gjord av Patrics dotter. Bokhylla köpt på Brandstationen, tavla av Jan Håfström och golvarmatur av Gino Sarfatti. Takarmatur i glas av Carlo Scarpa. Foto: Jonas Ingerstedt
En originaltapet från 20-talet klär in hallen, där en italiensk 60-talsspegel ger rundad kontrast. På väggen, fotokonst av J H Engström. Stolen är Jasper Morrisons Plywood chair från slutet av 80-talet. Foto: Jonas Ingerstedt
Vilsam enkelhet i badrummet med rektangulära kakelplattor i vitt och svart. Den antika lampan med krusidulliga detaljer kommer till sin fulla rätt i den sparsmakade miljön. Foto: Jonas Ingerstedt

 

För att göra känslan i köket så rymlig som möjligt, men ändå ha plats för köksattiraljer, förlängdes köksbänken en bit ut mot fönstret, och allt handmålades sedan i en matt, mörkgrå kulör. Fläkten med en kåpa i koppar blir snarare ett smycke på väggen än en funktionell vitvara.

I hallen sattes en originaltapet från 1920-talet upp, som Carina hittat i en butik och förälskat sig i. Och de flesta möbler och lampor är köpta via nät-auktionssajter eller hos lokala vintagehandlare. Bit för bit har pusslet lagts utan att något stressats fram.

Och resultatet? Ett möte mellan det nya och det gamla, och mellan två egensinniga stilar, där summan på ett spännande vis trumfar delarna.

Inredningsanalys av Sköna hems inredare Charlotte Pettersson

Kontrastverkan

Vad gör ett hem spännande? Ett sätt att skapa dynamik är att arbeta med kontraster – i exempelvis färgstyrka, material, struktur och placering. Här är några tänkvärda grepp.

1. Milt & starkt

Bland sovrummets lugnt bruna och rosa toner skapar de kornblå och orange inslagen ett extra lyft åt inredningen. Tricket är att inte använda för många olika starka kulörer och att begränsa mängden ställen.

Något utvalt från färgpaletten fångar blicken, utan att störa. Foto: Jonas Ingerstedt

2. Högt & lågt

Ägna hemmets topografi en tanke och skapa dynamik med tydliga nivåskillnader. Se vardagsrummets mörka panel och låga soffa i samma höjd, och uppåtsträvande skåpet och bokhyllan som en horisont med uppstickande bergstoppar.

Att utnyttja takhöjden med stora möbler här och var och låta väggytorna vara mer fria, det sätter fokus på tingen man valt att lyfta fram. Foto: Jonas Ingerstedt

3. Mörkt & ljust

En variation av mörkt och ljust får kontrastverkan som gör inredningen spännande. Bruna träslag mot bleka väggar, eller en vit matta mot valnötslaserat golv. Att mixa olika material är också effektfullt – se bara hur mattans lurviga struktur står i skarp kontrast till allt hårt trä.

Gediget trä och fjäderlätt färgstrukna väggar står i stilfull kontrast. Foto: Jonas Ingerstedt

Ur Sköna hem nr 3, 2022.

LÄS MER: Så inreder inredaren hemma hos sig själv: ”Vill ha en plats där jag kan slappna av” 

LÄS MER: Konstnären Estelles paniklösning i köket blev succé: ”Tog cement och smetade ut”

LÄS MER: ”Oj, kan man bo här?” – Erikas Djurgårdsboende överraskar