Foto: Per Myrehed

Lyxig sexrummare på 220 kvadrat med förgyllda lejon och ”walk-in-closet” i köket

Kvalitet i varje detalj. Det var nyckelorden när den rymliga östermalmsvåningen renoverades och inreddes med handplockade fynd.

För många som blivit föräldrar kommer en dag då man plötsligt ser på sitt tidigare välfungerande hem med helt nya ögon – och man konstaterar att det inte alls funkar lika galant som tidigare.

Det var just vad som hände paret som nu bor i den här våningen. Den lilla familjen utökades och behovet av mer yta och ytterligare rum uppstod. Men att rikta blicken och flyttlasset mot en radhuslänga eller villa med trädgård, var inte aktuellt för den här familjen. De ville bo kvar på Östermalm i Stockholm med närheten till restauranger, shopping, kultur och inte minst vänner och bekanta.

För mig är det viktigt att man hittar rätt sak till rätt plats.

Det tog lite tid innan alla bitar föll på plats eftersom utbudet är minimalt när det gäller hem i den storlek de tänkt sig. Med sig i sökandet hade paret sin bästa vän Tony Andersson, som kunde bidra med nya infallsvinklar.

Valet föll till sist på en bostadsrätt med sex rum och kök en trappa upp, eller om man så vill, piano nobile, i en fastighet från 1914, belägen centralt på Östermalm.

Över diskhon sitter ett par hyllor med föremål som mest är till lyst, som en rad silverkannor som hemmets ägarinna samlat på sig under årens lopp. Det är så kallat restaurangsilver och går att hitta för en rimlig peng. Kvaliteten är fantastisk. Foto: Per Myrehed
Arkitekten Ilkka Mälkiäinen hade flera olika förslag på stänkskydd. Valet föll på smala marmorplattor som elegant plockar upp golvets fiskbensmönster. Stenen beställdes hos ABL-Laatat Finland. Plattornas mindre format ger ett lättare intryck än mer normala storlekar. Spisen är en Gaggenau liksom kyl och frys. Diskhon beställdes från amerikanska Kohler. På den övre hyllan står bland annat ett par karaffer från Svenskt tenn. Foto: Per Myrehed
Centralt placerad i köket står en köksö, och vid den två höga rottingstolar inköpta på Vardagsrum. Det glasdörrsförsedda skafferiet är kökets motsvarighet till en walk-in-closet. Dörrarna är specialbeställda från Finland. Vid fönstret finns en inbyggd sittbänk och en hissgardin i tyg från Christian Lacroix. På fönsterbrädan betraktar en fantastisk fransk betonggås från 1950-talet all matlagning. Foto: Per Myrehed

På 220 kvadratmeter – egentligen betydligt fler än de letat efter – kunde familjen nu verkligen breda ut sig, och dessutom ha gott om plats även för långväga övernattande släktingar och vänner. De välkomnas nu med en egen gästavdelning med egen ingång.

Innan inflyttningen behövdes en rejäl renovering, för i den här våningen hade inte mycket skett på flera decennier. Till sin hjälp tog paret den finske arkitekten Ilkka Mälkiäinen från I & M Sisustusarkkitehdit Helsinki, som hjälpt dem med deras tidigare boende.

Tillsammans med Ilkka och Tony, som är både antikhandlare och inredare, resonerade ägarna sig fram till en lösning. Till största delen behölls den ursprungliga planlösningen förutom köket som flyttades till en helt annan del av våningen.

I stället för att hasta fram och köpa lösningar som man tröttnar på efter några år är tanken att inredningen ska hålla över tid

Just köket var dessutom något av en hjärtefråga för mannen i familjen som är oerhört matlagningsintresserad. Funktion och kvalitet skulle gå hand i hand. Ledorden för hela renoveringen var för övrigt kvalitet i varje detalj.

Ilkka Mälkiäinen ritade köket, två badrum och den platsbyggda bokhyllan i biblioteket. Det mesta av den fasta snickeriinredningen tillverkades av Oksasen Kalustetyö O y i Finland. Golven i sällskapsdelen slipades och oljevaxades i en mörk ton.

Till väggarnas färgsättning tog Tony och paret fram ett färgförslag i milda kulörer till varje rum. Till hallen och gästtoaletten valdes tapeter.

Tony hjälpte en god vän med en vindsröjning, och de hittade då ett antal modeteckningar som Tony fick som tack för hjälpen. En del av dem lät man rama in och nu hänger de som en maffig samling över skänken och blir till ett slags modekatalog. Ett lejon från Höganäs bruk vakar över dem. Foto: Per Myrehed
Möblemanget binds ihop av en ljus och lugnt enfärgad matta som följt med från det förra hemmet, och ger ett nutida intryck. Parsofforna är klädda i ett sammetstyg från Larsen/Cadoro. I den högra soffan ses två kuddar från Cadoro. På skänken står en keramiklampa tillverkad hos Bergboms på 70-talet. Bordsskivan på soffbordet var redan klädd med mässing, däremot har benen svärtats. På ett par 1800-talsskåp i mahogny står parlampor från Rehns antikhandel. Foto: Per Myrehed
En karmstol i rokokostil mot ett modernt italienskt glasbord, från början ett matbord, blir som en återblick mot 80-talet men ändå helt rätt i tiden. Kudden från Larsen/Cadoro ger hela möblemanget en viss uppkäftighet. Grön glasvas från 60-talet och glaspumpa, designad av Gunnel Sahlin, från Kosta Boda. Högt uppe i bokhyllan står gässlingarna till kökets betonggås. Foto: Per Myrehed
Det gamla köket byggdes om till gästrum, men köksentrén finns kvar, så övernattande gäster kan komma hem sent utan att störa värdparet. Fönstret ramas in av en toile de Jouy-textil från Manuel Canovas/Cadoro. En barockbyrå i mahogny från 1700-talet fungerar som sängbord med en 70-talslampa som sänglampa. Den förgyllda medaljongen på sänggaveln hittades på en av många sakletarrundor. Foto: Per Myrehed

Paret fick hjälp av Tony även med den övriga inredningen. Han känner dem väl, vet vad paret har för smak och behov. Dessutom delar de intresset för antikviteter.

Det var en rak kommunikation med många diskussioner.

– För mig är det viktigt att man hittar rätt sak till rätt plats, säger Tony, och ägarna var beredda att låta det få ta tid eftersom det är Tonys sätt att inreda.

– I stället för att hasta fram och köpa lösningar som man tröttnar på efter några år är tanken att inredningen ska hålla över tid, vilket i sin tur kräver just tid.

Jag föreslog en del okonventionella lösningar som skruvade till inredningen ett varv, och mina vänner tog ofta till sig de förslagen

En del möbler flyttades med från familjens förra hem. De kompletterades med nyinköp av mestadels äldre möbler. Ägarna och Tony hjälptes åt att leta, och när någon hade ett förslag var det upp till diskussion: Passade det med målbilden?

– Jag föreslog en del okonventionella lösningar som skruvade till inredningen ett varv, och mina vänner tog ofta till sig de förslagen, säger Tony.

Tony hittade vardagsrummets parsoffor till ett överkomligt pris. Det avgörande var att de var av hög kvalitet med en grundstomme värd att bygga vidare på. Ny klädsel och renovering av dem kostade desto mer, men resultatet är ett par soffor som håller i många decennier.

Den välkomnande hallen anger tonen för hela hemmet, och balkongen ger en härlig känsla. Väggarna är tapetserade med en Christian Lacroix-tapet och kompletteras med gardiner i samma mönster. Skåpen och elementskydden är platsbyggda, försedda med elegant engelskt mässingsgaller. På det vänstra skåpet ligger, som på flera andra ställen i hemmet, ett förgyllt lejon. Foto: Per Myrehed
: Gästtoaletten pryds av en tapet från Gaston y Daniela/Stiltyger. En förgylld gustaviansk spegel hänger över handfatet av märket Burlington, från Sekelskifte. Som stänkskydd en skiva carraramarmor. Foto: Per Myrehed
I anslutning till parets sovrum ligger deras privata badrum, som också har en balkong. Målade väggar i kombination med marmor ger ett sobert intryck. Golvets fiskbensmönster känns igen från köket. Vägglampetter från Vaughan/ Cadoro. Hyllan som skymtar till höger är av märket Miranda. Foto: Per Myrehed

Han hittade även en skänk till vardagsrummet, som med ett nytt lager färg blev till en annan möbel.

– Min tanke är inte att loppisfynda i största allmänhet utan att hitta rätt saker som är värda att ge ett nytt liv under lång tid framöver. I det ryms självklart också ett miljötänk, säger Tony.

Han påpekar också att om man har en internationell utblick och följer namnkunniga inredare på den internationella scenen kan man ofta upptäcka nästa trend och göra fynd medan de fortfarande har en hyfsad prislapp.

Om man följer namnkunniga inredare på den internationella scenen kan man ofta upptäcka nästa trend, och göra fynd medan de fortfarande har en hyfsad prislapp

Tony och ägarinnan tog många sakletarturer tillsammans, med syftet att hitta möbler och föremål som gav hemmet ett eget uttryck. Att fynda betydde då inte ett lågt pris utan att hitta det rätta, unika föremålet.

På det här sättet har Tony och familjen tillsammans arbetat fram och skapat ett personligt och charmigt hem. De delar en vurm för många saker som återkommer i hemmet – lejonfigurer, snäckor, matsilver.

Här sätts inga möbler på piedestal oavsett ålder eller ursprung utan allt används dagligdags av familjen. Nuförtiden även av den lille sonen som var anledningen till det nya hemmet.

Ur Sköna hem Inred kreativt 2021.

LÄS MER: De renoverade grosshandlarvillan från 1884 med hjälp av gamla foton

LÄS MER: Se Emelie och Magnus tegelpärla från 1910 med mönstermurad fasad och lantkök

Aktuellt just nu