Foto: Rebecca Martyn

Från ödetorp till drömhem – Anna och Gustaf räddade fallfärdiga huset

Efter tusen försök hittade Anna och Gustaf drömhuset – ett fallfärdigt torp ett stenkast från Lund. Med kreativitet och envishet räddade de huset från rivning och förvandlade det till ett personligt och rustikt inrett hem.

Anna Bjelkholm

I den lilla byn Bäckarännan utanför Lund finns den perfekta mixen mellan land och stad. Här trampar kossorna inpå knuten men bara runt hörnet stannar stadsbussen som rullar in till Lund på några minuter. På denna lugna plats, undanskymt och nästan övervuxet av grönska, låg det som skulle bli Anna Holms och Gustaf Olssons nya hem, ett obebott torp värderat till noll kronor men ändå en pärla i deras ögon.

Vi pendlade mellan vad fasen håller vi på med och extrem entusiasm

Anna Holm & Gustaf Olsson

Ålder: Anna är 38 och Gustaf 39 år.

Familj: Barnen Mildred, 8, Bertil, 7, och Dagny, 4 år.

Yrke: Anna är verksamhetsutvecklare och Gustaf är försäljningschef.

Bor: I ett totalrenoverat och utbyggt torp från 1800-talet.

Instagram: @holmssonshus

Just nu: Njuter av sensommaren under pergolan i det nybyggda uteköket.

Torpet från 1800-talet är utbyggt åt två håll och ligger vackert inbäddat i grönska. Spröjsade dubbeldörrar från Lingbo Kulturfönster leder ut till den insynsskyddade uteplatsen. Utemöblerna Valhall från Björkåholm har Annas pappa designat. Foto: Rebecca Martyn
De råa väggarna är grundputsen som lämnats omålad för en mer levande känsla. Knopplisterna är från Ikea. Foto: Rebecca Martyn
Inredning och blommor är ett stort intresse för Anna, vilket hon delar med syrran som är blomsterdekoratör. Samtliga växter i hemmet kommer från hennes blomsterbutik Blommor enligt Sara. Foto: Rebecca Martyn

Anna och Gustaf träffades när de båda var utbytesstudenter, Gustaf på Jamaica och Anna i Botswana, och i en studiegrupp hemma i Sverige sa det klick. Efter att därefter ha bott flera år tillsammans i Stockholm längtade de tillbaka till Skåne där de båda har sina rötter. Dessutom hade de under dessa år fått sina två första barn och längtan efter släkten och ett eget hus växte för varje dag.

– Vi köpte en lägenhet i Lund som vi renoverade och sedan började vi leta efter hus. Jag skickade mer eller mindre tusen Hemnetlänkar till Gustaf. Det var gamla skolor, kapell, gårdar, någon väderkvarn. Men han sa nej till alla, han ville inte bo på landet utan i stan. Men så en dag skickade han ett hus till mig, berättar hon.

Vi föll helt för det läget, det bästa av två världar

Huset som låg ute till försäljning uppgavs i annonsen vara utan värde så försäljningen gällde i princip en tomt. Torpet hade stått öde i flera år och trädgården var igenvuxen.

– Huset låg på en otroligt mysig gata i en liten och gammal by bara några hundra meter från Lund. På en grusväg men ändå nära stan. Vi föll helt för det läget, det bästa av två världar, säger Anna. Vi gick på visningen med 90 andra sällskap, intresset var enormt.

Köket från Ikea har fått luckorna klädda med råspont som sedan bränts med en brännare för att skapa en mer rustik yta. Foto: Rebecca Martyn
Matsalen ligger i den ursprungliga statarlängan, som har öppet upp till nock, där taket är klätt med vitlutad råspont. Bordet kommer från Annas föräldrar och runt om står stolar i bambu från Ikea, design Ingegerd Råman. Över hänger vackra strålampor som Annas mamma tagit hem från Spanien. Urnorna på bordet kommer från Udda Tina. Foto: Rebecca Martyn
Den förskjutna tillbyggnaden blir en naturlig övervåning och trappan i betong som leder upp har Anna ritat tillsammans med sin pappa. Trappan är gjuten på plats av byggarna. Foto: Rebecca Martyn

Budgivningen drog i gång och paret gav sig in i den med skräckblandad förtjusning.

– Vi pendlade mellan vad fasen håller vi på med och extrem entusiasm. Tusen idéer snurrade i huvudet. Skulle vi behålla huset? Bygga nytt? Hur skulle vi hantera den branta tomten? Vi frågade min far och bror, som båda är byggnadsingenjörer, om råd. Min bror sa: ”Det är det största projekt en privatperson kan ge sig på, gör det inte.” Pappa åkte förbi huset och gick in på innergården, sparkade ett hål i ytterväggen och ringde och sa: ”Gör det inte!” I samma stund som vi satt på mäklarkontoret och just hade skrivit på köpekontraktet. Alla våra vänner tyckte att vi var galna, men att det också var typiskt oss, säger Anna.

Nu var de ägare till ett statartorp, troligen från 1800-talet men där alla gamla detaljer renoverats bort på 1960-talet. Huset var nästintill i rivningsskick med vatten som rann längs innerväggarna. Dessutom låg det på en brant tomt som även visade sig vara fornminnesklassad, vilket innebar en mängd tillstånd för att ens få ta ett spadtag.

Jag tar gärna det som skänks bort, ibland blir det rätt, ibland blir det helt fel

– Direkt när vi flyttat in började vi hugga ner träd och sly på tomten och då såg vi att tidigare ägare faktiskt hade gjort en platå i slänten bakom huset och där ställt ett förråd. Då fick vi idén att bygga ett nytt hus på den platån och sedan behålla och förlänga det gamla huset så att de båda huskropparna dockades ihop. Vi ritade och ritade och klurade och klurade, och fick förutom min pappa även hjälp av en arkitektfirma att omsätta våra idéer till byggritningar, berättar hon.

Sommaren 2017 fick de nycklarna och bodde i det gamla huset under ett år för att planera bygget och söka alla tillstånd. Mitt i processen fick de reda på att de väntade sitt tredje barn som kom samma år som huset började byggas.

– Vi bodde kvar i det gamla huset medan den nya huskroppen byggdes, och med facit i hand var det bra att jag var föräldraledig så att jag kunde övervaka bygget.

Den nya tillbyggnaden ligger två meter högre än det gamla huset vilket skapar naturliga trappavsatser i altanen. Ett badkar är nedsänkt i översta nivån, dolt under en lucka i trallen. Stenmurarna på tomten är rester som hittats under slyn. Foto: Rebecca Martyn
Vardagsrummet ligger i utbyggnaden och leder ut till den övre platån i trädgården. Soffan Söderhamn från Ikea får sällskap av en containerfyndad gul fåtölj och två barnfåtöljer fyndade på Marketplace. Soffbordet är en gammal marmorskiva som vilar på lecablock. Den stora mattan är arvegods från Annas mormor. Foto: Rebecca Martyn
Alla innerdörrar är designade av Anna och byggda av snickare av råspont och läkt. De är sedan brända med brännare och oljade för den vackra ytans skull. Foto: Rebecca Martyn

Innan de båda huskropparna kunde dockas samman totalrenoverades det gamla torpet och under tiden bodde familjen på en hästgård utanför Lund. Enligt byggarna var det ett riskabelt projekt då det var osäkert huruvida det gamla huset skulle klara av de stora håltagningarna för glaspartierna, men tack och lov gick allt enligt plan och ett halvår senare kunde familjen flytta in i sitt nya hem. Det snygga golvet i den gamla husdelen är faktiskt den nygjutna betongplattan.

– Vi har bara stålglättat den extra vid gjutningen. Putsen på väggarna är grundputsen från när huset putsades om invändigt. När vi såg den beslöt vi att skippa väggfärg och låta den synas.

Vårt hem är en plats där vi kan koppla av, vara kreativa, pyssla och umgås med vänner. Vi älskar det

Inredningen genomsyras av en jordnära och mustig färgpalett med effektfulla materialmöten som skapar dynamik. Rå betong mot lurvigt fårskinn, nött trä mot rått stål. Naturnära textilier som jute, grovt linne och mönstrad kelim bidrar till en ombonad atmosfär.

– Det mesta är arvegods, plockat i naturen eller köpt second hand. Fåtöljen i vardagsrummet har jag plockat upp ur en container. Jag tar gärna det som skänks bort, ibland blir det rätt, ibland blir det helt fel. Barnen är vana, ibland kanske det står en skinnsoffa i köket, en vecka senare kanske den är väck.

Utanför stora sovrummet planeras ytterligare en altan för morgonsolen. Klädhängaren är köpt på loppis och korgarna kommer från Spanien. Pläden är köpt på en resa till Sydamerika. Foto: Rebecca Martyn
Den högra delen av huset, med gaveln mot gatan, är det ursprungliga torpet, den vänstra tillkom på 1960-talet. Den gamla grinden står på samma plats som förr. Dörren är från Qvesarum. Foto: Rebecca Martyn
Badrummets väggar är klädda med mikrocement och på golvet ligger plattorna Raval Angels, design Mats Theselius för Marrakech Design. Foto: Rebecca Martyn

Anna beskriver att familjens hus brukar överraska nya besökare, det ser litet och gammaldags ut från gatan men bakom de vita väggarna döljer sig något annat. Ett hus där det egengjorda och egenplockade uppskattas och älskas, där barn får härja och vuxna leva.

– Vårt hem är en plats där vi kan koppla av, vara kreativa, pyssla och umgås med vänner. Vi älskar det, men själva hemmet hade vi även kunnat ha i andra hus än detta. Gustaf och jag är projektmänniskor som mår bra av förändring, så vem vet vad vi hittar på härnäst. Spännande och unika hus som någon övergett och som tydligt talar om för en hur de vill se ut, de är svåra att stå emot. Men barnen säger att de aldrig vill flytta, så vi fortsätter med största sannolikhet att fylla vårt nygamla statartorp med nytt liv och minnen ett bra tag till. 

Annas råd för husräddare

Lyssna inte på dem som säger att det inte går! Byggare, nära och kära, många kommer (kanske i all välmening) att vara negativt inställda till ditt projekt. Stå på dig om det som är viktigt för dig, men fråga dig alltid varför du vill spara något, minst tre gånger.

Hitta en bra byggare och förhandla ett fast pris så långt som möjligt. Har ditt hus äldre attribut som ska bevaras – hitta byggare specialiserade på detta och/eller ta hjälp av byggnadsvårdare.

Var beredd på överraskningar och snabba beslut, du vet aldrig vad du hittar i ett gammalt hus.

Det tar lite tid, särskilt om du inte vill ha standardlösningar. Var beredd på det, ta en kaffe i kaoset och njut av ditt roliga projekt!

LÄS MER: Byggdrömmen blev sann – se familjens panoramalada

LÄS MER: Johanna blev kär i gamla torpet - och renoverade det själv