1 AV 2
Foto: Elin Nerpin
2 AV 2
Under julen skapas det extra mycket i huset, och i år hamnade fokus på kaniner i lera och stjärnor av tapeter.
Foto: Elin Nerpin

Lantlig drömjul i timrade stugan fylld av hemmapyssel och eget pynt

Julen är Jennies favorithögtid. Då finns tid till pyssel hemma. »Man får prioritera det man mår bäst av och undvika måsten«, säger hon.

Li Winther

Om man tar sig till Elfvinggården fågelvägen ser man att huset ligger inbäddat bland hundraåriga björkar, mitt i ett bostadsområde. Men så har det inte alltid varit. När gården i Domsjö, söder om Örnsköldsvik, byggdes för drygt 170 år sedan var det ett av traktens stamhemman, och nedanför den gamla allén, som fortfarande står kvar, låg betesmarkerna till gårdens kor.

Nu finns varken åkrar eller ladugård kvar, och huset är ombyggt i omgångar, men kvar finns ändå en gammaldags charm.

När familjen flyttade in i huset var entrédörren solblekt blå. De senaste åren har både foder och dörr fått nya färger, antikgrått och ockragult. Det är första året Jennie ritar med griffelpenna på ytterdörrens glasrutor, men det kommer inte vara sista. ”Jag blir lika glad varje gång jag kommer hem!”, säger hon. Foto: Elin Nerpin
Kransarna har bundits av ris med kottar som de fann på en vindfälld gran i skogen kring familjens släktgård. Foto: Elin Nerpin
”Den är allra vackrast under hösten och när träden är riktigt snötunga under vintern”, tycker Jennie om den gamla allén som leder fram till hennes timrade hus med lockpanel i Domsjö, Örnsköldsvik. Här bor hon med maken Jon, barnen Olle, 7, och Esther, 5 år, katten Findus och fem hönor. Foto: Elin Nerpin
Högskåpet är sammansatt av två omaka gamla skåp, och målat i nyansen Daydream från Jotun. Nu fattas bara listen som ska binda ihop bygget och lite fina beslag”, berättar Jennie. I hörnet hänger en sänghimmel från Numero 74 och i den lilla soffan byggd av en drosksits ligger en gammal kudde från Åhléns. Ljusstakarna är från Day home och klänningen från Marimekko. Foto: Elin Nerpin

- Det känns ju lite trist att så mycket av husets ursprung försvunnit genom åren, men samtidigt har jag lärt mig att uppskatta att huset har förändrats. Det berättar ju också historien om alla människor som bott här genom åren, säger Jennie Moraeus som bor här tillsammans med maken Jon, barnen Olle och Esther, katten Findus och fem hönor.

- Det låter så flummigt, men under de byggen och renoveringar vi gjort, har vi ofta känt att vi haft någon med oss. Saker har bara fallit på plats, olika byggmaterial har stämt på millimetern utan att vi behövt kapa och till och med glasrutor har delats perfekt av sig själva medan vi gått för att hämta rätt verktyg. Jag, som inte ens vet om jag tror på något andligt, har alltid känt att huset är väldigt vänligt och att det mår gott av mycket liv och rörelse. I vardagsrummet hänger en oljemålning, föreställande en gammal dam, som paret ärvde med huset. När säljarna skämtsamt sa ”sköt er nu, annars får ni med damen att göra”, kändes det lite läskigt.

Jag, som inte ens vet om jag tror på något andligt, har alltid känt att huset är väldigt vänligt och att det mår gott av mycket liv och rörelse.

- Vi vet inte vad hon har för koppling till gården, men jag lovar att hon har fått ett litet leende på läpparna över åren, och det tar vi som ett tecken på att hon gillar det vi gör här, ha ha! Kanske beror det på att vi haft turen att lyckats återställa en del av den gamla planlösningen när vi tagit upp öppningar i väggarna.

I det som tidigare var husets mörkaste hörn står sedan några år en gammal kakelugn. ”Det är en av våra absolut bästa investeringar och har gjort det här genomgångsrummet till husets hjärta. Kakelugnar är så fantastiskt vackra element och oerhört effektiva. Två brasor per dag och den står sig het nästan hela tiden. Vi är glada att vi valde en glaslucka trots att det är en gammal pjäs, då får man njuta av elden också.”, säger Jennie. Foto: Elin Nerpin
I vardagsrummet hänger en oljemålning, föreställande en gammal dam, som paret ärvde med huset. Foto: Elin Nerpin
På Elfvinggården blandas färger och material friskt. Att mixa olika metaller i de antika ljusstakarna ger en fin effekt. Nötskål från loppis och stjärna från Jennies egen webbshop, elfvinggardens.se. Foto: Elin Nerpin
”Det här rummet är i ständig förändring, men oftast med exakt samma möbler. Ett av mina bästa inredningsknep är att flytta runt och använda sig av saker man redan har. Man blir förvånad över hur nytt allt kan kännas bara för att saker får byta plats”, säger Jennie. Taklampan är från Watt & veke, mattan från en lokal butik, bordet från Ellos och soffan från The sofa store. Fåtöljerna, som tidigare stått på ett äldreboende, har gått från en klarröd färg till en dimmigt grön Foto: Elin Nerpin

Att gården kallas just Elfvinggården beror på att det länge bodde en släkt med namnet Elfving där. Det har blivit synonymt med platsen och har fått leva kvar.

Julen är min bästa högtid! Inget pockar på uppmärksamhet ute på gården förutom snöskottning, så man får tid att skapa inne i stället.

- Vi fick höra av tidigare ägare att det var väldigt smärtsamt för den släkten när gården såldes till ett stort skogsbolag bara något år efter att den gått i arv till en son. Man kan ju föreställa sig sorgen när en släktgård försvinner. Vi har faktiskt aldrig sett en enda bild på hur här såg ut förr, utan har bara kunnat gissa oss till rumsindelningen och hur livet var här. Det är lite av en dröm att försöka hitta den släkt som bott här, och se om de har gamla bilder!

Det gamla glasskåpet, byggt av spröjsade fönster, köptes av några bekanta. Det har sedan dess fått nya ben från Pretty pegs och beslag från Byggfabriken. Ljushus från Kähler, leopardhuvud från By on och bläckfisk från Mitt & ditt. Övriga föremål är från olika loppisar. Foto: Elin Nerpin
För fem år sedan renoverades köket och man tog bort pigtoaletten samt tog upp en öppning i väggen för att rummen skulle gå i fil. Det visade sig vara en återgång till originalplanlösningen. ”Det känns ju skönt, även om det var en slump”, säger Jennie. Köket fick nya måttanpassade luckor i åskmolnsblå färg, S3010-R90B. Taklampan över diskhon tillverkade paret av en gammal gardinstång i trä som de målade svart och fäste med tamphållare i mässing. Runt den virades svarta sladdar med lamphållare i mässing. Foto: Elin Nerpin
I husets lilla bibliotek är väggarna prydda med tapeten Waldemar från Boråstapeter. Taklampan och spegeln från Housedoctor blir en fin kontrast till husets gamla detaljer. Stjärna i fönstret, Watt & veke. Foto: Elin Nerpin
Det svarta pianot fick flytta in trots att ingen i familjen kan spela. ”Det blir ju knepigare att lära sig att spela piano om man inte har ett”, säger Jennie. På och runt pianot samlas många antika fynd. Foto: Elin Nerpin

Inredningsmässigt rymmer huset från 1800-talets mitt många olika stilar, och Jennie blandar friskt moderna och antika möbler. Och så lite hemmapyssel, såklart.

- Ja, julen är nog min bästa högtid när det gäller pyssel! Inget pockar på uppmärksamhet ute på gården förutom snöskottningen, så man får mer tid att skapa inne i stället. I år har jag jobbat en del med lera, klippt stjärnor av papperspåsar och tapeter, bundit lite tallris till kransar, gjort apelsingirlanger och ritat med griffelpenna på glaset till ytterdörren. Små grejer som gör mycket för stämningen. Och mycket kan man spara till nästa år om inte tiden eller orken faller på, då.

I år har jag klippt stjärnor av papperspåsar och tapeter, bundit tallris till kransar, gjort apelsingirlanger och målat på glaset till ytterdörren

Just lust, tid och ork är något Jennie ofta återkommer till. Det är ju kanske inte helt självklart att dessa infinner sig kring en av årets mest intensiva högtider.

- Alla är vi ju olika. Jag är inte alls lika pysslig kring årets alla andra högtider, och känner ofta mer stress över att jag borde fixa mer kring påsk eller midsommar. Men julen är något annat för mig, något som gör gott och ger mig energi. Kanske för att jag lägger all kraft på hem och fix, och väldigt lite på all mat som hör högtiden till? Man får försöka prioritera det man mår bäst av och undvika måsten. Det finns ju ganska få måsten när man tänker efter ...

Styling: Jennie Moraeus

Ur Sköna hem nr 14, 2020.

LÄS MER: De renoverade gamla stugan utan erfarenhet: ”Tur att vi var så naiva”

LÄS MER: Lantlig drömjul – så maxar designerparet stämningen i 1800-talsgården