Färgssättningen i rött och vitt gör Villa Jägersro extra vackert med snö i vinterskrud. Foto: Carina Olander

Josefin rustade upp spökhuset där tiden stått stilla – blev pampig pärla

Ljusa luftiga rum, mängder av vackra originaldetaljer och ett vitputsat charmerande yttre. 

Efter 14 år av varsam renovering skiner nu familjen Skytts hundraåriga pärla utanför Borås som aldrig förr.

Johanna Flyckt Gashi

I den lilla byn Målsryd utanför Borås ligger en ståtlig äldre villa på höjden invid bokskogen. Här i det rymliga huset huserar familjen Skytt med sina tre tonårsbarn och många gäster som kommer och går.

Björn och Josefin Skytt hade haft span på det fina huset ett bra tag eftersom Björn är uppvuxen i Målsryd och de ofta promenerat genom byn.

– Vi bodde egentligen fint inne i Borås men hade börjat längta ut från stan till skogar och sjöar. Vi tycker om byggnader som har en historia och fastnade för huset i Målsryd för att det såg så fint ut, säger Josefin.

Hemma hos familjen Skytt

Här bor: Josefin, 46, och Björn, 47, Nellie, 19, Karl, 17, och Axel, 13. 

Var: I Målsryd, utanför Borås, i Villa Jägersro, ett ca 180 kvadratmeter stort hus byggt på 1920-talet.

Yrke: Josefin är lärare och specialpedagog och Björn arbetar med IT. 

Just nu: Familjen planerar för mer odlingar i trädgården till våren och sommaren. Josefin vill göra en matkällare/vinkällare i det gamla pannrummet där hon kan förvara det hon syltat och saftat av skörden.

Renoveringen har gått i steg, berättar Josefin Skytt. Foto: CARINA OLANDER
Från smått övergivet gammalt hus till pampig familjevilla full av liv. Josefin och Björn Skytt har renoverat med respekt för historien och inrett i lugna toner där bleka vinterpasteller bryter av. Foto: Carina Olander
Hallens fantastiska öppna spis och dörröppningar har originalstukaturerna kvar. Foto: CARINA OLANDER

Eftersom huset också verkade lite övergivet kontaktade Björn och Josefin helt enkelt ägarna, som visade sig vara två äldre systrar som vuxit upp i huset och ärvt det efter sin far men nu bodde på annat håll i landet. Systrarna berättade att det var textilfabriken J A Petterssons disponent Tholén, som byggde Villa Jägersro, som huset kallas, åt sin bror 1929. Brodern bodde där ett par år tills han dog. Systrarnas föräldrar fick sedan hyra huset under några år och kunde därefter också köpa loss det.

Det var ett fantastiskt hus på många sätt, som en skattkammare för oss som gillar historia i saker.

– Vi fick bra kontakt med systrarna och tyckte det var roligt att prata med dem, inte enbart på grund av huset utan eftersom de var uppväxta i Målsryd på 1930- och 1940-talen. De berättade många historier och var färgstarka personligheter. Efter ett par år, den 1 april 2007, ringde de till oss och sa att om vi ville köpa huset så fick vi det, och efter förhandling blev det så, säger Josefin och fortsätter:

– När vi tog över var huset fortfarande inrett som om tiden hade stått stilla i många år. I en lampa i matsalen fanns det en ”knapp” som man tryckte på och då ringde det uppe i husans rum en trappa upp. Det var ett fantastiskt hus på många sätt, som en skattkammare för oss som gillar historia i saker. Vi har sedan dess totalrenoverat hela huset och nu 14 år senare är vi faktiskt helt klara.

När arbetsköket flyttade ut i tvättstugan blev det utrymme för en stor härlig matplats också. Det generösa matbordet är ett auktionsfynd, omaka stolar från Ellos och tyglamporna är från Fritsla Tyglager. Under fönstret skymtar en kökssoffa som följde med huset och bara har fått ett lager svart färg. Foto: CARINA OLANDER
Foto: CARINA OLANDER
Från den nya diskbänken har man fin utsikt över trädgården. De mörkgrå köksskåpen är original. Foto: CARINA OLANDER
Den nya delen av köket fått ett tåligt klinkergolv med fina sexkantiga plattor. Foto: CARINA OLANDER

Systrarna hade tagit hand om det stora huset så gott de kunnat men nästan inget var renoverat på många år och det var mycket som behövde lagas. Listan på Josefins och Björns åtgärder kan göras lång: lagt nytt tak, renoverat fasaden, dragit ny el och vattenrör, byggt nytt badrum och kök, renoverat alla ytskikt. De har inrett vinden och källaren. I källaren finns nu bastu och relaxrum. Det fanns ingen riktig tvättstuga utan bara ett stort tvättkar som värmdes upp med vedeldning, så de har inrett en lite mer praktisk lösning för tvätt i källaren. Vidare har de grävt om hela tomten och tagit ner tio stora träd som stod där. 

– Man bör ju spara träd så långt det är möjligt, tycker vi, men dessa hade vuxit så mycket och blivit dåliga på olika sätt.

Där ute har familjen dessutom byggt ett garage och ett fristående uterum.

– Och det allra senaste året har vi till och med börjat få tid för själva trädgården!

– Husets tomt är 2 000 kvadratmeter stor och hade en gång gott om fruktträd: plommon, äpple och även klätterpäron. De förra ägarna hade också odlat sina egna grönsaker. Det mesta av det hade dött när vi tog över, men nu har vi börjat inreda trädgården. Vår önskan är att få till en mysig och inbjudande plats att vara på, inte bara massor av gräsmatta.

Familjen har också ett växande intresse för att odla ätbart så de ytorna kommer att återskapas.

Vy från matrummet mot vardagsrummet. Foto: CARINA OLANDER
Parketten var sliten och lacken var gulnad. Familjen valde då att slipa den och och ge den en matt mörk nyans. Sittgruppen kom med huset. Foto: CARINA OLANDER
I vardagsrummet har familjen sin tv-hörna med en fin sammetssoffa från Svenska Hem och soffbord från Mio. Tavlorna på väggen är målade av Josefins släktingar. Foto: CARINA OLANDER
Spökandet har blivit bättre sedan vi fått allt mer ordning

När Björn och Josefin tog över hade de filosofin att bevara så mycket de kunde av husets inredning utan att göra ett museum av sitt hem.

– Det spökar lite i huset och vi ville ha bort spökkänslan som till viss del vilade över huset, säger Josefin och skrattar.

– Spökandet har blivit bättre sedan vi fått allt mer ordning. Vi såg ganska direkt hur vi ville ha det, men hade också systrarna som ägt huset i åtanke. Vi hade sagt att vi skulle ta hand om huset åt dem och de skulle komma och hälsa på oss efter ett år. Tyvärr gick de bort innan de hann komma.

Så som ofta blir fallet tog renoveringen mycket längre tid än Josefin och Björn trodde, och den har också kostat mycket mer än vad de hade beräknat. De har även återkommit till flera rum och saker genom åren och gjort ytterligare förändringar.

– Till en början valde vi att inte ta ner väggen i köket. Det gjorde vi i stället för tre år sedan då vi gjorde om köket. Fönstren renoverades av målare när vi flyttade in, men hade bara målats och inte justerats efter att huset blivit äldre. Det har varit ett problem under åren att det läckt värme och det blivit lite kallt. Vi har nu renoverat om alla fönster själva så nu fungerar de bättre, som de ska.

Övervåningens hall har tapetserats med William Morris-tapeten Pimpernel. Foto: CARINA OLANDER
Förutom läshörnan rymmer övre hallen en arbetsplats med utsikt. Foto: CARINA OLANDER
Vilsamma färger i sovrummet. Foto: CARINA OLANDER

Ett misstag som de tycker att de gjorde vid den första renoveringen var att de lackade innerdörrarna. De har alla flagnat med tiden och familjen har lagt massor av tid på att slipa bort lack för att sedan måla om alla 16 dörrar. Det har ändå varit värt att behålla dörrarna som harmonierar med de gamla listerna, som också finns kvar.

– Snickarna som hjälpte oss med listerna var tveksamma till att de skulle gå då vi bytte spänntapeter mot gips på väggarna men genom att vi hittade en extra tunn variant av gipsskiva och med hjälp av snickarnas skicklighet så blev det riktigt bra. Huset är snett och vint så det är inte alltid så lätt att få till det.

Det bästa med familjens hem, förutom att det är så vackert och har kvar sin gamla genuina känsla, är att det finns rum för många.

– Vi har nu tre barn i tonåren och det är nästan alltid många i rörelse här. Ett gäng kan vara i källaren, ett gäng på vinden och vi övriga i köket och vi hör ändå inte varandra. Vi har ofta middagar och har haft en hel del stora kalas genom åren och vi får alltid plats. Det är ett väldigt socialt hus och det används verkligen till fest!

Det fristående uterummet, orangeriet, är det senaste som tillkommit. Det är främst tänkt för umgänge och ska kunna användas hela året. Foto: Carina Olander
Varma plädar och fällar gör orangeriet till en trivsam plats även vintertid. Foto: CARINA OLANDER

Josefins renoveringsvisdom

Vi har låtit den här stora och långvariga renoveringen inbegripa alla i familjen, alltså även barnen i viss mån. Det finns något värdefullt i att vi gjort det tillsammans. 

Vi har velat visa våra barn att vi kan göra allt lika bra, det behöver inte vara så könsstereotypiskt, det beror inte på om man är kille eller tjej hur bra det blir.

En viktig sak när projektet är så här stort är att försöka att ta en sak i taget. Hade vi börjat lite överallt hade vi inte fått något alls klart.

Det gäller att dra nytta av vars och ens styrkor och att hjälpa varandra med svagheterna, då blir det också roligare att göra sådana här projekt ihop.

Jag har en personlighet som gärna drar i gång saker, när det känns kul. Björn är mer lugn i sitt tänkande om att det är viktigt att tänka igenom vad man börjar med så att man också kan slutföra det på ett bra sätt. Vi är däremot lika i att vi är väldigt envisa och arbetar tills vi stupar. 

LÄS MER: Malin förvandlade lilla 50-talsvillan till ett rymligt och tidlöst drömhus 

LÄS MER: Pool, havsutsikt och magisk trädgård – så bor svenska skönhetsprofilen i New York 

LÄS MER: Pierre Leander säljer nya lyxvillan – för 30 miljoner