Det är snart elva år sedan Putte och Johanna Nelsson och deras då två barn (i dag tre) slog sig ner i den vita trävillan i Segeltorp, strax söder om Stockholm.
På visningen föll de för den öppna planlösningen, de tre generösa sovrummen på ovanvåningen och att huset, som byggdes 2008, ändå utstrålade någon form av funkiskänsla, vilket Putte, som gillar 60- och 70-talsarkitektur, är svag för.
Puttes fru Johanna har på senare år utbildat sig till inredare och det syns i hemmet som är smakfullt inrett i sobra toner. Är det månne hon som sitter vid rodret när det gäller inredningen?
- Givet att Johanna är en grym inredare är det hon som sitter i förarsätet, inget snack om det. Men jag får titt som tätt vara smakråd. Så det är ändå lite, med betoning på lite, teamwork, säger Putte.
Han har i vilket fall som helst en tydlig bild av vad han uppskattar när det kommer till inredning. Nämligen det varma och hemtrevliga. Ibland får han försöka bromsa Johanna som vurmar för de mer moderna penseldragen.
- Jag kan älska stilen i en snygg hotellobby eller en krispig hemnetannons, men vill inte nödvändigtvis bo så. Så ibland får jag pusha för värme och hemkänsla, säger Putte och berättar om debaclet som kan uppstå när de julpyntar.
Jag kan älska stilen i en snygg hotellobby eller en krispig hemnetannons, men vill inte nödvändigtvis bo så
- På senare år har jag märkt att Johanna har börjat dra åt den stilistiska julen, medan jag förespråkar en Arne Weise-jul med röda kulor i granen och tomtar i flock. En jul skulle Johanna inte ha någon traditionell stjärna i toppen utan en oerhört modern variant, men den var hon ensam i familjen om att gilla så den plockade hon ner i vredesmod, säger Putte med ett skratt.
Han är Putte med hela svenska folket (trots att han egentligen heter Fredrick) och har blivit feelgood-tv personifierad genom sina insatser med dirigentpinnen i Körslaget, bakom pianot i Så ska det låta, eller, för den delen, med fickorna fulla av guldkuvert i Postkodmiljonären. Därtill leder han inte mindre än nio körer runtom i landet, med totalt 2 000 medlemmar. Musiken och underhållningen har han med sig sedan barnsben med en mamma som spelade klarinett och en pappa som spelade basun. Putte har alltid musicerat, men inte tagit en endaste pianolektion förrän i vuxen ålder.
- Nej, jag är självlärd. Jag råkar ha fått en gåva att spela piano men har faktiskt inte kämpat så mycket för den och jag har aldrig övat i hela mitt liv. Jag var egentligen trummis men halkade in på piano när pianisten i ungdomskören i Pingstkyrkan hemma i Vetlanda hade fått förhinder.
Ett par år efter gymnasiet pluggade Putte musik på en folkhögskola i Stockholm och kort därefter fick han sitt första ”riktiga musikjobb” tillsammans med Cyndee Peters och Svante Thuresson. Därpå följde en soulföreställning på Hamburger börs tätt följd av USA-turné med en gospelkör vid namn Credokören. Sedan kom samtalet han sent ska glömma.
- När jag kom hem från turnén hade jag fått ett meddelande på telefonsvararen, man hade ju inte med sig mobilen på den tiden, med frågan om jag ville turnera med Titiyo. Och det ville jag såklart. Det var mitt stora kliv in i musikbranschen och sedan dess har det rullat på.
Trots Puttes stora talang är hans musikintresse förvånansvärt svalt. Desto varmare är intresset för sport.
- Ja, jag är mycket mer intresserad av idrott. Tror det är tydligheten jag gillar, springer du fortast eller gör flest mål så vinner du. Musik är mer abstrakt och branschen kantas ibland av svågerpolitik. Men så funkar det inte i idrott, hoppar du för kort så spelar det ingen roll om du så känner Barack Obama, säger Putte och fortsätter:
- Men jag är samtidigt supertacksam för musiken. Det är en extra dimension i livet som jag inte hade velat vara utan.
Inspirerad blir Putte främst av människor, närmare bestämt av människors professioner.
- Med risk för att låta högtravande så inspireras jag av proffs. Det kan vara en duktig fotograf, en grym taxichaufför, en proffsig försäljare eller en otrolig elitidrottare. Jag älskar helt enkelt att se talangfulla människor som har lagt ner massor av tid på att bli precis så bra.
Putte är adopterad från Etiopien, där hans föräldrar var missionärer i slutet av 60-talet. Han talar varmt om barndomen och barndomshemmet i Vetlanda och berättar att föräldrarna aldrig har haft eller för den delen strävat efter pengar.
- Men ändå hade vi det alltid fint hemma, och det tycker jag är stort. Det finns ju ett uttryck som säger att man inte kan köpa klass för pengar, antingen har man det eller så har man det inte. Och det har mina föräldrar, säger Putte.
Jag inspireras av proffs - det kan vara en duktig fotograf, en grym taxichaufför, en proffsig försäljare eller en otrolig elitidrottare
Föräldrarna har också fått honom att förstå vikten av ordning och reda. Välstädat är nämligen det minsta man kan säga om Puttes och Johannas hem, inte en pinal ligger fel, och damm verkar icke göra sig besvär. Med sig från barndomen har Putte också sin tro på Gud. Och varje söndag åker han till kyrkan med familjen.
- Där hämtar vi inspiration från en bra predikan och uppmuntran inför veckan som kommer. Vi åker in hela bunten, det får man ta om man råkar bli född i familjen Nelsson. Och än så länge gillar barnen det, de har också många kompisar där, säger Putte och dukar av det trendriktiga porslinet och den gedigna frukosten som han just har bjudit på.
Att gäster ska känna sig välkomna och omhändertagna i deras boning är ett väl inarbetat motto.
- Det bestämde vi tidigt, att vi ska ha ett öppet hem. Vi älskar att bjuda hit människor och vill att alla ska känna sig fria att slänga upp fötterna på bordet eller ta ett dopp i vårt spabad, säger Putte som gärna knyter på sig förklädet och brassar käk åt vänner och familj.
- För tillfället är jag hemma 24/7 och lagar mer mat än någonsin, säger Putte om tiden nu, när många av hans uppdrag ligger på is.
Vi bestämde tidigt att vi ska ha ett öppet hem där alla ska känna sig fria att slänga upp fötterna på bordet eller ta ett dopp i vårt spabad
- Jag trivs verkligen med mina jobb och vill snarast möjligt se ett slut på pandemin, men till dess njuter jag av att vara hemma. Mitt hem är ett vattenhål där jag verkligen kopplar av. Det är en fristad i den knepiga tid vi lever i.
Framtiden ser Putte och Johanna i Stockholm, men inte nödvändigtvis i samma hus.
- Vi bor jättebra men jag fyller snart 50 och ibland tänker jag att det hade varit en rolig förändring i livet att få byta hus. Drömmen är att bo på Stora Essingen, i ett 60-talshus som någon duktig arkitekt har ritat. Ett proffs, jag gillar ju sådana.
Ur Sköna hem nr 1 2021
LÄS MER: Fyra musikstudios och spa – paret Bagge visar upp sitt lyxiga hem
LÄS MER: Elaine Eksvärd efterlyste villa på bloggen – så bytte hon till sig drömhemmet
