Emelie och hennes familj rustade upp den gula sekelskiftesvillan i Bergslagen. Foto: Carina Olander

Emelie och Martin köpte samma hus – två gånger

Emelie Vänervik trodde att drömhuset i Kolsva var förlorat – när det dök upp till försäljning ännu en gång. I dag är det hundraåriga huset ett perfekt hem för en odlare med stor familj. Tillsammans njuter de av sommarlivet vid uteplatserna såväl som i det trivsamma orangeriet.

Johanna Flyckt Gashi

Ikolsva, mitt i trolska bergslagen, bor familjen Vänervik. Från gatan syns mest fasaden på den välskötta och gulputsade villan från 1920-talet. Men öppnar man altandörrarna på baksidan är det som att kliva ut i en inbjudande oas med uteplatser, frodiga odlingar, orangeri och en stor härlig pool. Det känns som hemmet försätter här ute, med flera trivsamma rum för olika tillfällen.

När familjen hittade huset bodde de i en lägenhet i Köping men började bli väl trångbodda. Emelie var sugen på att flytta till en större stad och hennes man Martin som är uppvuxen i Göteborg ville bo så långt ut på landet som möjligt.

Efter många öråd så möttes vi på mitten

– Efter många öråd så möttes vi på mitten, säger Emelie. Och flytten blev till ett hus bara en mil från stan. Det tar bara tio minuter att åka in till Köping, och ändå kan vi njuta av ett lantligt lugn här.

Emelie tycker om att odla i krukor, här utanför orangeriet. Utemöbler, second hand. Foto: Carina Olander
Köket ligger intill arbetsrummet. Hyllplan, konsoler och knopplist från Norrgavel. Foto: Carina Olander
Gammalt och nytt blandas hemma hos Emelie. Klaffbordet kommer från en antikaffär i Köping. Betongskål, Wikholm. Foto: Carina Olander
Alla åldrar gillar myshörnan gjord av lecablock och en betongskiva som tidigare låg på en köksö. Gamla äppellådor blir bra förvaring. Foto: Carina Olander

Emelie och Martin Vänervik

Ålder: Emelie är 34 år, Martin är 35 år.

Yrke: Emelie äger en inrednings- och blomsterbutik i Köping, Fridhs blommor. Martin är byggledare.

Instagram: @byvanervik.

Familj: Barnen Theo, 12, Noel, 11, Mille, 9, och Lia, 7 år.

Bor: I ett putsat hus från 1920-talet på ca 200 kvm i Kolsva utanför Köping.

Just nu: Njuter av sommarlugnet, att umgås och ritar på en ny husdröm.

Men vägen till att huset skulle bli deras var långt från spikrak. Faktum är att de har köpt huset inte bara en utan två gånger. Första gången var 2012, men då fick de olyckligt nog en vattenskada i lägenheten. Detta gjorde att köpet hävdes och de fick genomföra en renovering av lägenheten innan processen kunde dras i gång igen.

– Huset försvann från Hemnet och jag var tvungen att inse att huset blev någon annans, säger Emelie.

Vi lovade oss själva att ta det lugnt eftersom vi blev tvungna att renovera så mycket i lägenheten efter skadan

Men så gick månaderna och plötsligt dök huset upp igen till försäljning. Den här gången gick allt som smort, Emelie och Martin blev lyckliga ägare till huset de trodde var förlorat för alltid. Sedan satte de i gång med renoveringen – men i lite lagom tempo.

– Vi lovade oss själva att ta det lugnt eftersom vi blev tvungna att renovera så mycket i lägenheten efter skadan. Och det med tre barn som alla var under tre år, säger Emelie.

Trädäcket och singel ramar in poolen fint. Solsängar, Chilli. Villans gulputsade huskropp är från 1920-talet. Foto: Carina Olander
Arbetsrummet i utbyggnaden var tänkt att bli planteringsrum men blev lite för fint för det, tyckte Emelie. Soffa, Ikea. Matta, Himla. Taklampa, Hallbergs Belysning. Foto: Carina Olander
Orangeriet har vackert kalkmålade väggar och betonggolv. Slagbordet fick Emelie av sin mamma. Foto: Carina Olander
I matrummet tronar en köksö byggd av Ikeastommar och en gjuten, polerad betongskiva. Pallar, Norrgavel. Romerska ringar, Meduza.Skåpet i bakgrunden är från Ikea, men ommålat. Foto: Carina Olander

Successivt började hon och Martin återställa husets ursprungliga skick. Framför allt handlade det om att restaurera originalgolven samt att ta ha hand om ytskikten på väggar och tak.

Det behövdes en omfattande förvandling för att göra huset till vårt, och vi gjorde det mesta helt själva

– Vi rev ner många mönstrade fondtapeter, säger Emelie. Det behövdes en omfattande förvandling för att göra huset till vårt, och vi gjorde det mesta helt själva. Vi är ett himla bra team, Martin och jag!

I stället för att tapetseras målades väggar i milda kalkfärger. Mycket går i grått, i harmoni med övrig inredning och ljusa trägolv. Köket blev ett annat viktigt projekt som påverkade planlösningen i flera andra rum. Det fanns tidigare en ingång från hallen direkt in till köket som då bara bestod av en diskbänk med 40 centimeter arbetsyta – inte optimalt för en fyrabarnsfamilj. Men genom att stänga öppningen från hallen kunde man flytta köket in mot den väggen. 

– Tidigare var spisen precis i hörnet med öppningen precis där man skulle stå, säger Emelie. Inklämt, trång och opraktiskt. Vi kunde sedan ta upp en öppning från vardagsrummet. Glasdörrar ut mot det nya uterummet gav så ännu mer arbetsyta och ljusinsläpp.

Skönt grågrönt i sovrummet. Sängbord, Ikea, målat i samma kulör som väggen, Dusky Le Havre från Nordsjö. Sängkläder från Ernst och Himla. Knopplisten hittades i en gammal lada. Foto: Carina Olander
Kalkmålade väggar i mjuka toner harmonierar med detaljer i gjutjärn och skåp och trägolv i original. Foto: Carina Olander
Uteplats och krukor skyddas från väder och vind av ett plank. Matgrupp, Design of. Ljusslinga, Granit, lyktor, Ernst. Foto: Carina Olander
I orangeriet kopplar familjen av i fåtöljer från House Doctor. Bord från Ernst. Foto: Carina Olander

Uterummet var tidigare en veranda men läget var perfekt för att skapa ett extra rum av det slag som Emelie önskade. Drömmen var till att börja med ett pelargonrum, men i och med att hon drog i gång en blomsterbutik fick det räcka så, kände hon.

– Det blev en butik full med blommor i stället och någonstans kan det vara skönt att slippa vattna och dona!

I stället blev uterummet ett luftigt kontor med utsikt över trädgården och så småningom tillkom ett orangeri där Emelie kunde gå loss med odlingen.

Det känns verkligen som att det alltid stått där, det passar perfekt till husets stil och ihop med trädgården

– Det byggdes efter en idé som Martin hade. Det känns verkligen som att det alltid stått där, det passar perfekt till husets stil och ihop med trädgården.

Orangeriet har blivit en favoritplats och används flitigt året runt, både som odlingsrum och extra vardagsrum där man äter gott och umgås. Det är skönt svalt om sommaren och på vintern värmer kaminen gott. Såväl jul- som sommarfester har firats här, berättar Emelie, och varma dagar känns närheten till poolen extra naturlig.

Bordet är ett hemmabygge av en hopsvetsad metallstomme och en gjuten betongskiva. Mix av stolar från Thonet och Jotex. Foto: Carina Olander
Emelie äger en inrednings- och blomsterbutik i Köping. Foto: Carina Olander
I stället för att tapetseras målades väggarna i milda kalkfärger. Mycket går i grått, i harmoni med övrig inredning och ljusa trägolv. Foto: Carina Olander
Köket är ett ommålat Ikeakök med luckor, Sävedal. Den högblanka skivan är också Ikea. Foto: Carina Olander

– Det här med en pool intill orangeriet var en idé som Martin kläckte. Dagen efter stod grävmaskinen här, och lite får jag erkänna att min dröm om en stor trädgård intill orangeriet försvann. Men Martin och barnen ville detta så mycket så jag blev nedröstad helt enkelt, det var fem mot en, säger Emelie och skrattar.

Trädgårdsdrömmarna får hon i stället utlopp för på uteplatserna med många växter i vackra krukor. I orangeriet förkultiverar hon och förvarar alla dahlior innan de kan planteras ut. Även vindruvor, fikon och andra Medelhavsväxter stortrivs här. Emelie drar även nytta av orangeriet i sitt arbete.

Vissa växter som är för ”fula” för att säljas i butiken får bo hos mig en stund och fluffa till sig

– Vissa växter som är för ”fula” för att säljas i butiken får bo hos mig en stund och fluffa till sig, säger Emelie. Jag älskar ändå när växter inte är perfekta.

Det gröna är även en viktig del i hemmets andra rum. Krukor med storbladigt, snittblommor, örter och olivträd finns såväl i barnrum som i sovrum och kök. Men precis som i inredningen råder inget överdåd, allt är noga utvalt. Hållbarhet genom att inte överkonsumera är viktigt för Emelie, som också försöker tänka bortom trenderna. 

Tröttnar hon möblerar hon bara om, flyttar runt kuddar och byter kanske något med sina vänner och sin mamma. Antika möbler, betong och naturmaterial som fårskinn, rotting och trä står sig väldigt fint mot den taktila känslan i de kalkmålade väggarna. Man får nästan en känsla av Gotland i de både sparsmakade och ombonade rummen.

– Ja, vi älskar Gotland och tillbringar många veckor där varje år så absolut har mycket av inspirationen kommit därifrån, säger Emelie.

Och faktum är att hon och Martin just nu ritar på en ny husdröm som ska växa fram sakta. Kanske blir det Gotland, vem vet.

– Det blir nog lite mer på landet men ändå lite närmare stan, säger Emelie. Men just nu på sommaren njuter vi allt vi kan här och nu, i vårt hem här i Kolsva.

Odla i krukor – Emelies bästa tips

Eukalyptus: Jag har dem i flera krukor för tredje året i rad. Den är lite kinkig för uttorkning, men lyckas man få den att trivas redan från start så får man så mycket tillbaka och kan njuta av den hela säsongen. Eukalyptus brukar klara sig i kruka även på vintern. Framför allt de som står närmast huset. Annars gräver jag upp och förvarar dem i kartonger i orangeriet, om jag vet att det ska bli mycket kallt en längre period.

 

Silverpäron: Det är också en stor favorit, den liknar olivträd men är så mycket tåligare. Klarar både sol och torka så den passar fint i kruka.

 

Salix, syren och japansk lönn: Är också passande och vackra växter att ha i kruka.

 

Tänk på att välja rätt jord! 

 

Oavsett vad man väljer, så är jorden viktig. Jag väljer oftast U-jord, som dränerar om det regnar för mycket men behåller fukten vid torka. Dessutom innehåller den bra ämnen till växten och dess rötter.

Annars är nästan det viktigaste att se till att det är hål i krukan, så att det överflödiga vattnet kan rinna undan.

LÄS MER: Sjötomt med släta klippor och tallskog – se Tomas skärgårdspärla på Husarö 

LÄS MER: Så fick Kajsa till drömträdgården: ”Våga tänk utanför boxen”