Cecilia, Fredrik och döttrarna Klara och Greta bor på en av Stockholms mest attraktiva adresser. Foto: Anne Nyblaeus

De gav traditionella våningen nytt liv – med smart lösning

Från traditionellt Östermalmsstuk till en mer uppdaterad look. Cecilia och Fredrik formar om sitt hem i takt med att barnen växer.

Anne Nyblaeus

Adressen i hjärtat av Östermalm är en av Stockholms attraktivaste. Här bor Cecilia och Fredrik med sina tonårsdöttrar Klara och Greta och labradoren Bruno i en lägenhet med utgång direkt till en egen trädgård med prunkande rabatter.

Under åren har det blivit många härliga middagar, fester och fredagshäng här, både inomhus och ute i trädgården.

Alla sällskapsytor och den privata dörren ut till trädgården ligger helt i linje med vår livsstil

– Vi trivs väldigt bra här. Alla sällskapsytor och den privata dörren ut till trädgården ligger helt i linje med vår livsstil. Vi vill att familj och vänner ska känna sig välkomna och att det finns ett fritt och avslappnat flöde, säger Cecilia.

Vardagsrummet med inbjudande soffa, fåtöljer och loungestolar från Dux, soffbord från Svenskt tenn, klassisk golvlampa av Achille Castiglioni och rottingpuffar från Sika design. Foto: Anne Nyblaeus
Från vardagsrummet med Duxstolarna i förgrunden tittar man in mot köket. Vid väggen står ett sidobord från Cecilias mormor och ett konstverk av Max Ernst. Foto: Anne Nyblaeus
I köket står ett generöst bord av Per Söderberg/No early birds, och bekväma rottingstolar från Tone i vitt. På väggen hänger en tavla av Lisa Rinnevuo ovanför en stol från Svenskt tenn. Foto: Anne Nyblaeus
Cecilia med döttrarna Klara och Greta ute på gården. Familjens bruna labrador går under namnet Bruno. Foto: Anne Nyblaeus

När de flyttade in för 15 år sedan var det till en ganska traditionell östermalmsvåning. I takt med att familjen började sätta sin prägel på hemmet har atmosfären blivit alltmer okonventionell. Den stora hallen liknar numera närmast en spatiös hotellobby, med en eldstad som dominerar rummet. Köket låg tidigare mot gårdssidan men Cecilia och Fredrik bestämde sig för att byta plats på köket och vardagsrummet som hade stora fönster och utsikt mot gatan och parken mittemot.

Tidigare var köket för litet och mörkt för oss. Vi är en familj som älskar att umgås runt matbordet, köket är ett nav för oss

– Det finns en anledning till hur en våning ritats och disponerats på ett speciellt vis under en viss tidsera. Men vi är ju barn av vår tid. Som det såg ut tidigare var köket för litet och mörkt för oss. Vi är en familj som älskar att umgås runt matbordet, och köket är ett nav för oss. Därför ville vi ha köket i det rum där man helst vill vara – det ljusaste, som var vardagsrummet mot gatan.

Det charmiga badrummet har höga smala fönster mot gatan. Pigtittaren och det lilla avställningsbordet är arvegods. Foto: Anne Nyblaeus
På matbordet står vitt porslin från Kina Björklund och antika glas, vaser och fat. Foto: Anne Nyblaeus
I matsalen står ett vackert skåp från Cecilias farföräldrar. Rottingstolarna kommer från Fredriks morföräldrar. Foto: Anne Nyblaeus
Loungefåtöljerna i hallen är från Gubi, på väggen ett porträtt av Cecilia, målat av Erling Johansson. Foto: Anne Nyblaeus
Köket fick byta plats med vardagsrummet när Cecilia och Fredrik flyttade in och växlade från gårdsläge till att få utsikt mot gatan. De vita skåpluckorna utan handtag är från Mobalpa. Foto: Anne Nyblaeus

I det generösa köket installerades ett Mobalpakök när de flyttade in, och Cecilia tycker fortfarande om det. Det börjar bli lite slitet men får hålla ett par år till. Det vore dumt att riva ut något man fortfarande gillar och som fungerar bra, tycker Cecilia.

Vi möblerar om ofta, vilket gör att hemmet då byter skepnad

– Jag tycker nog att jag har ett visst hållbarhetstänk i mitt förhållningssätt till möbler och inredning, men mina vänner skulle kanske påstå något annat. Förmodligen för att vi möblerar om ofta, vilket gör att hemmet då byter skepnad.

Cecilia gör det mesta själv, med familjen som bollplank, men ibland kan det vara bra med professionell kunskap.

– Nyligen anlitade vi inredaren Helene Follin som hjälpte till att välja mattor och gardiner då tonårsbarnen ville ha lite mer privatliv. Det är lätt att bli hemmablind och då är det skönt att få professionella råd av någon som vet vad som funkar och passar in i helheten, säger hon.

I den spatiösa hallen leder en stor glasdörr ut till gården. Loungefåtöljer från Gubi, bord på tre ben från Dis inredning och ett litet avställningsbord med apa, Monkey table av Jaime Hayon för BD Barcelona. På väggen en lampa från Flos. Foto: Anne Nyblaeus
På den mysiga gården ordnar familjen middagar och fester. Foto: Anne Nyblaeus
Cecilias dressingroom är inrett med ett litet skrivbord från Per Söderberg och No early birds, och en mässingslampa från Vaughan. Stolen kommer från Naoto Fukasawa design. Foto: Anne Nyblaeus
Föräldrasovrummet vetter mot gården och är målat i en ljusgrå färg som ger ett behagligt ljus. En dörröppning sattes igen och blev en platsbyggd bokhylla. Orange mohairpläd från Stackelbergs. Taklampa Cloud-nuage av Margje Teeuwen. Foto: Anne Nyblaeus

– Helene var även bollplank när vi gjorde om min klädkammare och förvandlade den till ett kombinerat kontor och dressingroom. Rummet vetter mot trädgården vilket gör det lugnt och trivsamt. Inte visste vi då hur mycket jag skulle sitta där och arbeta på grund av covid-19.

Förutom köket finns fler sällskapsutrymmen som gjorda för samtal och socialt umgänge. Det senaste tillskottet är källarutrymmet som gjorts om till döttrarnas eget vardagsrum med ytterligare plats för häng.

I vardagsrummet, det som bytte plats med köket, finns en inbjudande soffa och skönt insuttna vintagefåtöljer. Soffbordet är Josef Franks trebenta klassiker för Svenskt tenn.

Det var min mammas favoritbord och som hon alltid önskat sig. Innan hon gick bort var vi tillsammans på Svenskt tenn och hon köpte bordet åt oss som gåva

– Det bordet är väldigt speciellt för mig, det var min mammas favoritbord och som hon alltid önskat sig. Innan hon gick bort var vi tillsammans på Svenskt tenn och hon köpte bordet åt oss som gåva. Hon fick mig att lova att inte låta det bli ett finbord. Vid det bordet har vi ätit, spillt glass och vin, pysslat och inte varit rädda för repor. Det påminner mig mycket om mamma.

– Jag tror att vårt hem speglar vår familj rätt väl – öppenhet för förändring. Vi vill inte fastna i ett vardagligt mönster utan vara flexibla och bjuda in till nya intryck, säger Cecilia.

LÄS MER: Paret byggde sitt drömhus på berget – 420 meter över havet 

LÄS MER: Från funkishus till lyxig drömvilla – se förvandlingen