Det var riktigt illa ställt med den ryska armén när Vladimir Putin tog över makten i Ryssland 2000. Liksom med landet i övrigt.
En viktig orsak till att Putin beslutade sig för att invadera Ukraina i februari 2022 var övertygelsen att Ryssland under de över 20 år som gått skaffat sig en modern och erfaren krigsmakt.
Det fanns många andra orsaker också. Inte minst tron att väst var försvagat och splittrat och att USA är ett land på nedgång, tydligt illustrerat av det kaotiska amerikanska uttåget från Afghanistan i augusti 2021.
De militära experterna i väst trodde inte att Ukraina skulle kunna bjuda något större motstånd om Ryssland gick till anfall. Det trodde inte Putin och de ryska generalerna heller. Ukraina hade ju inte gjort just någonting när ryssarna tog Krim 2014.
De konflikter Ryssland varit inblandade i under Putin har varit mindre omfattande än invasionen av Ukraina. Dessa krig har inte alltid gått Rysslands väg från början, misstagen har varit många, men i slutänden har Putin dragit det längsta strået.
Här Putins alla tidigare krig från Tjetjenien till Syrien:
1. Tjetjenien del 2 1999-2000
Tjetjenska separatister ville redan på 1990-talet bryta sig ur Ryssland. Ryssland svarade men att gå in militärt 1994 men begick många av de misstag som upprepades i Kiev 2022, och förlorade kriget som tog slut 1996.
Vladimir Putin blev Rysslands premiärminister 1999 och landets president året efter. Han stärkte sin makt med ett framgångsrikt andra krig mot Tjetjenien.
Det fanns flera utlösande faktorer, som ett antal attentat mot ryska flerfamiljshus i september 1999 där över 300 dödades. Tjetjenska terrorister fick skulden, men en hel del tyder på att den ryska säkerhetstjänsten låg bakom.
Månaden efter gick ryska armén in i Tjetjenien igen. De var mer metodiska denna gång och medierna kunde inte rapportera lika fritt som under det första Tjetjenien-kriget.
Huvudstaden Groznyj - som skjutits sönder redan vid det första kriget - erövrades till slut i februari 2000. Upp till 4 000 granater per dag hade slagit ner där. Groznyj beskrevs efteråt som den mest förstörda staden i världen. Flera ukrainska städer har under 2022 mött liknande öden.
Ryssland plågades i år efteråt av flera tjetjenska terrordåd - som skolgisslandramat i Beslan 2004 - men Tjetjenien har förblivit en lydstat där Ramzan Kadyrov styr med stöd av Moskva.
2. Georgien 2008
Separatister tog kontrollen över östra Ukraina redan 2014. Liknande händelser har utspelat sig på flera håll i Rysslands grannskap.
Som i Georgien där provinserna Sydossetien och Abchazien kämpade för att bryta sig ur redan på 1990-talet. De kunde räkna med stöd från Moskva.
Micheil Saakasjvili blev president 2004 efter en folklig resning och förde en västvänlig politik. Han ville också ha kontrollen över hela landet.
När beväpnade sydossetier - delvis på rysk uppmuntran - angrep georgiska mål i augusti 2008, svarade Saakasjvili med att den 7 augusti beskjuta Sydossetiens huvudstad Tschinvali med artilleri.
Han sände också in trupp och räknade med en snabb seger. Men ryssarna låg beredda vid gränsen, hade laddat upp med trupp och gick till omedelbart motangrepp.
På något dygn hade Georgien tappat initiativet. Ryska förband tog kontrollen över Tschinvali och började även avancera in i Georgien mot huvudstaden Tbilisi. Även den georgiska flottan slogs ut.
Efter fem dagars krig förklarade Ryssland att operationen var över. Det kortvariga kriget var onekligen en rysk seger, men den ryska militären hade haft många problem, inte minst med kommunikationerna. Ryssland förlorade exempelvis sex stridsflygplan, hälften sköts ner av dem själva.
Ett resultat blev ett omfattande reformprogram för att modernisera den ryska militären. De många misstagen vid den ryska invasionen av Ukraina har visat att det arbetet inte varit så framgångsrikt som Kreml trott.
3. Krim och Donbass 2014
När Vladimir Putin ser tillbaka, så är det inte omöjligt att han anser att den militära aktionen på Krim i februari och mars 2014 var hans finaste stund.
I omvärlden blev de ryska soldaterna kallade ”små gröna män” efter de anonyma uniformerna utan några beteckningar. I Ryssland kallade de ofta ”artiga personer”, eftersom de ibland beskrevs så. Ingen kallar ryska soldater det längre.
Beslutet att blockera viktiga byggnader, flygplatser och ukrainska militärbaser på Krim var en chansning som gick hem. I Kiev hade president Viktor Janukovytj några dagar tidigare flytt makten, ingen riktig ny ledning var på plats och Ukrainas militär på Krim gjorde i praktiken inget motstånd.
Många ukrainska soldater, däribland chefen för flottan, valde tvärtom att byta sida när de fick chansen. Ryssland annekterade Krim redan i mars och Putins popularitet sköt i höjden.
Rysktalande separatister skulle senare under våren och sommaren 2014 även ta kontrollen över delar av de ukrainska regionerna Donetsk och Luhansk. Den ryska militären var inte lika inblandad här, men en del förband sattes in när separatisterna var tillbakapressade under sensommaren.
Frontlinjen var sedan i praktiken fryst fram till invasionen 2022, i praktiken en fortsättning på den ryska aggressionen 2014.
För första gången sedan andra världskriget hade Europas karta ritats om med militärt våld. Det utlöste en första våg av sanktioner från väst.
4. Syrien 2015 -
Det är viktigt för Vladimir Putin att Ryssland agerar som en stormakt. Dit hör förmågan att genomföra väpnade insatser i utlandet, långt bort landets gränser.
Det är den operation Ryssland inledde hösten 2015. Den räddade Syriens president Bashar al-Assad kvar vid makten.
Det är främst det ryska flygvapnet som sattes in i Syrien. Hmeymim i norra Syrien blev en rysk flygbas. En majoritet av ryska stridspiloter har sedan dess tjänstgjort i Syrien.
Till skillnad från i Ukraina 2023 så kunde de ryska bombpiloterna gå till anfall utan större hot från motståndarna. I storstaden Aleppo bombades inte bara militära mål, utan även civila som sjukhus. Ett mönster som upprepats i Ukraina.
Ryssland använde sig också av privatarmén Wagner redan i Syrien. De spelade en viktig roll när världsarvstaden Palmyra återerövrades från IS 2015.
Wagner hamnade en gång - tillsammans med syriska styrkor - även i strid med amerikanska styrkor. Wagner led svåra förluster, minst ett dussintal döda.
Ryssland har även använt Syrien för att testa nya vapen och genomförde attacker med bland annat kryssningsrobotar som avfyrades från Kaspiska havet.
För Ryssland så har insatsen i Syrien varit en framgång. Krigslyckan vände för Bashar al-Assad och många ryska officerare och soldater har genomfört en fyra månaders tjänstgöring i Syrien.
Men framgång i Syrien har inte betytt succé i Ukraina. Det har bland annat den just degraderade generalen Sergej Surovikin fått erfara.
