Nej, Liseberg har inte diskriminerat svenskar och kvoterat in flyktingungdomar

Publicerad

Och så var vi där igen. En nyhet som vridits och vänts på så pass mycket att inte ett uns sanning finns kvar i den sprids nu i sociala medier. Den här gången är det Liseberg som är i skottgluggen, och så flyktingar då – som vanligt.

Vi tar det från början. Den fjärde februari publicerade Göteborgs-Posten en artikel om att Liseberg i samarbete med Adonia Omsorg ska hjälpa ungdomar som kommit ensamma till Sverige med arbetssökande. 

  • – Vi har visat hur man gör för att söka ett jobb. Men sedan har de fått skicka in en ansökan precis som alla andra, säger Emma Odmyr som arbetar med rekrytering på Liseberg, i artikeln.

    Samma dag publiceras nyheten av andra medier, däribland högerextrema hatsajter. Milt uttryckt kan man beskriva det som att tonen jackats upp en aning, och en så kallad alternativ sajt skriver:

    "Liseberg är ännu ett i raden företag som tar krafttag mot svenska ungdomar genom att tillsammans med företaget Adonia Omsorg inlett ett samarbete för att hjälpa ensamkommande barn att ta steget in i arbetslivet och därmed putta bort etniska svenska ungdomar som kanske sett fram emot ett sommarjobb."

    En bit ner i artikeln finns följande frågeställning: 

    "Varför Liseberg behöver ensamkommande lögnare, som inte sällan är både i drogberoende och rör sig bland kriminella kretsar är obegripligt. Varför duger inte svenska ungdomar tro?"
  • Nämde vi att stämningen jackats upp? Jo, det gjorde den även i sociala medier. I kommentarsfält, på Facebook och Twitter började nyheten spinnas ännu mer.

    Flera landade i slutsatsen att Liseberg diskriminerar så kallade etniska svenskar och kvoterar in "flyktingungdomar" som kommer att ta alla sommarjobb som finns.

    Som så många gånger förr flödade hatet och rasismen.  
  • "Liseberg har låtit flyktingar "sno" jobben rakt framför näsan på hederliga svenskar, nu är det dags att bojkotta", var många rörande överens om.

    Men vad är det egentligen som har hänt? Låt oss börja med artikeln i GP. Där framgår det att:

    1. Liseberg har i samarbete med Adonia Omsorg hjälpt ensamkommande ungdomar att söka jobb.
    2. Syftet är att hjälpa dem in på arbetsmarknaden.
    3. De har låtit ett antal ungdomar komma på studiebesök och prata med rekryterare för att få tips om hur man söker jobb.

    Har någon "snott" ett jobb? Nej, hur man nu snor ett jobb? Sju av ungdomarna som deltog i studiebesöket har blivit kallade på intervju. Det har även 1 493 andra personer, totalt alltså 1 500 av de 6 000 som sökt jobb från början. Liseberg planerar att anställa 600 personer, men ännu har ingen av de kallade fått besked om jobb.

    För Omtalat utvecklar Julia Vasilis, informationschef på Liseberg.

    – Det här är ett led i vårt mångfaldsarbete. Vi vill ha en personal som speglar gästerna som kommer hit, säger hon och fortsätter:

    – Adonia omsorg är med och bidrar till kompetens i hur man söker jobb. Sådant som många normalt sett får hjälp med av föräldrar – hur man skriver ett personligt brev och så. Det här är ungdomar som kom ensamma till Sverige som barn för ett antal år sedan, som nu fyllt 18 vilket man måste vara för att få jobba på Liseberg.

    Sanningen är alltså långt ifrån såväl kvotering som diskriminering. 

    – Det är ett antal av dessa ungdomar som sökt, och de går in som vanligt i rekryteringsprocessen. Vi jobbar inte med kvotering, utan alla som söker står på egna ben. Är du en person vi söker, en riktig "lisebergare", blir du kallad på intervju.

    Att falska rykten sprids, inte sällan av människor som annars brukar klaga på att människor kommer till Sverige utan att jobba, är inget Liseberg uppskattar. 

    – Det är tråkigt, men det får stå för dem, säger Vasilis.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag