11 norska ord som är så konstiga att vi svenskar bara kan skratta åt dem

Publicerad

Norska och svenska är lika varandra på många sätt. Men det finns en mängd norska ord och uttryck som låter extremt gulligt (och knäppt) i svenskars öron. 

De seglivade myterna om att banan heter ”guleböj” eller ekorre ”tallefjant” på norska kan härmed avlivas en gång för alla. Det finns dock ännu roligare uttryck som faktiskt används av norrmän– varje dag. 



  • 1Rumpetroll

    Här kan man tro att det har något med de mytiska gestalter som bor i skogen att göra. Men nej, ”rumpetroll” = grodyngel.
  • 2Rusbrus

    Här har vi ett ord som låter precis som vad det är. Ett brus som ger rus. Betydligt sexigare än ”alkoläsk”, eller hur?
  • 3Kringkasting

    ”Kringkasting” betyder inte att man kastar saker omkring sig, utan är en norsk översättning av engelskans ”broadcasting”. Det betyder helt enkelt sändning av tv eller radio. Tv på norska heter förresten ”fjernsyn” och betyder alltså ”fjärrsyn”. 
  • 4Olabukser

    På danska heter de ”cowboybukser”, men i Sverige har vi valt att kalla dem jeans. I Norge heter det ”Olabukser”, lite som om vi hade döpt dem till ”Svennebyxor”. De kallas även ”Dongeribukser”, efter engelskans ”Dungarees” som ofta används om arbetsbyxor i denim eller annat slitstarkt material.
  • 5Köttmeis

    Det känns kanske liiite konstigt att mobba norrmännen för ett ord som faktiskt är superlöjligt även på svenska. Talgoxe – vem kom ens på det? Men norrmännen vinner förstås ändå konstighetstävlingen med ordet ”köttmeis”. 
  • 6Stresskoffert

    Vem ser inte stressad ut när man är på väg till jobbet med en portfölj i handen? Här har norrmännen verkligen slagit huvudet på spiken. 
  • 7Lommedisco

    När bärbara kassettspelare lanserades av Sony kallades de ”Walkman” i stora delar av världen. I Sverige byttes det ut till ”Freestyle” av någon outgrundlig anledning. Norrmännen däremot, de hittade naturligtvis på ett helt fantastiskt ord, nämligen ”Lommedisco” eftersom lomme = ficka. Norge – vi bugar oss!
  • 8Tyttebär

    Lingon heter förstås ”tyttebär” på norska, för att varför inte? Enligt norska Wikipedia används norska lingon ofta till en efterrätt som kallas ”trollkrem” och består av lingon, socker och vispade äggvitor. 
  • 9Attpåklatt

    Även här har vi ett ord som också på svenska har ett ganska kul namn. ”Attpåklatt” är nämligen den norska varianten av ”sladdbarn”, det vill säga ett barn i syskonskaran som är fött några år efter de andra. Attpåklatt i sig ska tydligen betyda att få en liten ”klutt” efteråt, en liten påfyllning av exempelvis grötportionen eller fruktkrämen. 
  • 10Rumpeldunk

    När norrmän översätter saker från engelska hittar dom ofta på helt egna ord för saker. Quidditch, som vi ju alla vet är den ologiska sporten som utförs på flygande kvastar i Harry Potter-serien, heter Rumpeldunk på norska. 
    Fler roliga fakta om norska Harry Potter:

    Hogwarts heter Galtvort.

    Dumbledore? Han kallas Humlesnurr.

    Snape heter Slur.

    Och det bästa av allt: Kvicken kallas på norska Gullsnoppen.

    Vi kan fortsätta hur länge som helst men kanske bäst att sluta nu. Leta upp Harry Potter på norska för skrattfest!
  • 11Tjukkebolla Dritten

    Och när vi ändå är inne på översättningar av filmer och böcker på engelska kanske det är dags att prata om Austin Powers och de norska översättningarna av namnen.
    Fat Bastard = Tjukkebolla Dritten


    Ivana Humpalot = Jegvilla Barepule

    Felicity Shagwell = Lykke Råknull  

    I den här artikeln från norska Dagbladet från 1999 försvarar översättaren själv de här.. ”intressanta”... översättningarna med att hans uppdrag inte är att göra språket finare än det är.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag