Planet dök – utan kontroll

ÖVERLEVDE. Anders Thunlöf tappade kontrollen över sitt Draken-plan och tvingades skjuta ut sig med katapulten i väldigt hög hastighet. Han landade skadad i vattnet och räddades av en helikopter i närheten.
Foto: Privat
NYTT LIV. Efter sin tid som pilot har Anders flyttat till en liten by utanför Karlstad med sin fru Gunilla. Hon minns hur hon efter olyckan skjutsades av sin pappa till sjukhuset: "Men Anders låg fortfarande på operation och var inte talbar så jag fick komma tillbaka dagen därpå", säger hon.
Foto: Bildproduktion Mats Endermark

När Gunilla, 23, kom till jobbet på flygflottiljen F18 i Tullinge fick hon beskedet:

- Din pojkvän Anders har kraschat med sitt Drakenplan. Han är räddad och har, svårt skadad, förts till Karolinska sjukhuset.

Fänrik Anders Thunlöf, 25, klarade sig - men många av hans kolleger miste livet när de kraschade med både Draken och Viggen.

42 år senare håller sig Anders till traktorn...

Måndagen den 9 oktober 1972 berättar Evert Taube i en stort uppslagen artikel i Expressen om hur några ungdomar försökte råna honom. Det misslyckades.

- Det är ingen idé att råna mig. Jag bär aldrig pengar på mig.

Fotbollsstjärnan Ralf Edström, 20, var kallsinnig mot proffsvärvarna och bad dem återkomma.

Expressens ledarsida manade - långt innan Miljöpartiet ens var påtänkt - att "havet får inte miljöförstöras."

Bodde i Södertälje

Tidigt på måndagmorgonen satte sig fänrik Anders Thunlöf i sin J 35 Draken på flottiljen F 18 i Tullinge, söder om Stockholm.

Han och kompisarna från flottiljen skulle delta i den stora krigsövningen Neptun vid kustbandet och över Östersjön - och fiendeplan väntade...

Vid åttatiden på morgonen kom hans flickvän Gunilla till jobbet.

- Jag jobbade på värnpliktsdetaljen på F 18 och bodde i Södertälje. Anders bodde också ett tag i Södertälje och en kompis till honom frågade om vi kunde samåka till jobbet, berättar Gunilla Thunlöf.

Det var så de träffades och blev ihop. Gunilla var tämligen förtjust i Anders mustasch.

"Jag tuppade av"

Men nu var det alltså måndag morgon och hon fick det förskräckliga beskedet om att Anders hade kraschat med Draken, och ingen visste hur svårt skadad han var.

Olyckan inträffade tio i åtta, ungefär tio minuter innan Gunilla kom till jobbet.

Anders Thunlöf, 66, berättar:

- Jag minns ingenting från själva smällen. Det var kraftiga krafter och jag tuppade av. Jag minns att jag satte mig i planet och stack i väg. Nästa minne har jag av när jag vaknade upp på lasarettet - ja, Karolinska sjukhuset, menar jag.

När Anders och hans rote kom ut över Vindbådarna nordost om Huvudskär i Stockholms skärgård möttes de av "fiendeplan".

- Då gäller det att snabbt försvinna och gömma sig i skydd av molnen, säger han.

Rodret lydde inte

Han visste att Drakens hydraulik var för klen för att planet skulle göra hastiga svängar i väldigt hög fart. "Servostall", kallades det.

Anders dök som en pil rakt ned mot molnen, men när han var på 5 000 meters höjd och han var på väg att spränga ljudvallen när olyckan hände.

- Jag drog i spaken för att kunna stiga, men rodret lydde inte. Planet fortsatte rakt ned, och då finns det bara en sak att göra - skjuta ut sig med katapulten, säger Anders.

Det kan man egentligen inte i den farten - utan att skadas. Det var precis vad han blev. Båda benen slogs av och han fick fler mindre skador.

Två helikoptrar fanns i området - det blev Anders räddning. En av helikopterpiloterna fick se en fallskärm som dinglade ned mot vattnet. En av helikoptrarna var en kilometer från den plats där Anders hade träffat vattenytan och nu flöt medvetslös.

Löjtnant Tom Ellerth, 28, hoppade i vattnet och lyckades fästa selen runt Anders och hissa upp honom i helikoptern.

"Vi var ute på ubåtsjakt"

Vi hittar den pensionerade örlogskaptenen Tom Ellerth, 70, i Nättraby i Blekinge.

Det är klart att han minns.

- Vi var ute på ubåtsjakt, på låtsas, det var övning. Det var disigt av bara sjutton och vi satt i en helikopter 4, den sorten som nu är borta. Vi "pingade" med hydrofonen som vi hade sänkt ned i vattnet. Plötsligt hörde vi något dovt ljud, det lät som en torped och vi sa, att "det skulle ju inte vara med några torpeder i övningen."

- Men så fick vi ett nödmeddelande från den lilla helikoptern som var med. Den killen hade sett hur en fallskärm kom genom luften och då förstod vi att det var ett flygplan som kraschat och orsakat ljudet.

- Vi flög dit. Då låg Anders Thunlöf i vattnet, fallskärmen låg vid sidan om och flöt och han hade utlöst en färgmarkering i vattnet. Vi hade inte någon räddningsutrustning och ytbärgare med oss. Vi sänkte ned selen och han började försöka kränga på sig den, men orkade inte.

Hjälpte Anders på med selen

- Jag var yngst - 28 år - i helikoptern så jag fick hoppa i från 4-5 meters höjd. Jag kände att det var ganska kallt i vattnet och började simma fram till honom. Jag minns att han var ganska dimmig, det gick inte att snacka med honom. Jag hjälpte honom på med selen och gav tecken att mina kompisar skulle vinscha upp honom.

- Jag tänkte, att han hade konstiga ben som dinglade fram och tillbaka. I sådana lägen kan man tänka irrationellt - jag tänkte på min nyinköpta klocka som inte fick bli blöt. Sedan blev jag upplockad av den lilla helikoptern och jag minns att jag stod länge, länge och duschade varmt. Och på kvällen kom blommor som Anders tjej Gunilla skickat till mig, berättar Tom Ellerth.

Anders Thunlöf säger:

- Tack vare ett bra räddningssystem och duktiga läkare sitter jag här i dag.

Anders fördes till Karolinska sjukhuset. Gunilla fick beskedet av divisionschefen.

- Min pappa kom och hämtade mig och skjutsade mig till sjukhuset, men Anders låg fortfarande på operation och var inte talbar så jag fick komma tillbaka dagen därpå. Då låg han på intensiven, säger Gunilla.

Vad var det första Anders sa?

- "Får jag en puss?"

Fick han det, då?

- Jo, men jag hade munskydd och Anders hade en massa slangar och det blev som det blev, vi gjorde så gott vi kunde...

Åkte till Kanarieöarna

Efter en månad på sjukhus var Anders så återställd att han kunde åka till Kanarieöarna med Gunilla.

Och först något år senare kunde han börja flyga på heltid igen.

Inga men efter olyckan?

- Nja, de lappade ihop högra benet så att foten sticker ut åt höger, så det är lätt att spåra mig när det har snöat... Jag blev heller aldrig rädd. Trots att det hände dödsolyckor med både Draken och Viggen, tänkte vi andra, att "de gjorde väl något misstag."

Anders och Gunilla flyttade snart till Luleå och F21, där de stannade i 20 år innan Anders började köra transportplan, bland annat Hercules.

- Jo, jag har skjutsat kungligheter också, säger han.

"Jag håller på med veden"

Nu bor Anders och Gunilla i en liten by utanför Karlstad. Han testade att raka av sig mustaschen, men då slog Gunilla bakut.

- Anders är fortfarande stilig i mustasch, säger hon.

Anders gick i pension när han var 55.

Hur får du dagarna att gå?

- Jag håller på med veden, jag har en stor hög som jag håller på med just nu.

Riktiga karlar har en vedklyv - har du det?

- Klart att jag har. Jag har en traktor också.

Gunilla:

- Men traktorn får Anders ha i fred, jag åker inte med. Däremot, när det har snöat och är isigt, tar vi fram sparken och åker tillsammans.