Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Missa inte Expressens fullspäckade valvaka

Följ valvakan i Expressen TV.
Expressen TV:s programledare Anna Herdenstam och Niklas Svensson leder valvakan.
Foto: Expressen TV / Expressen TV
Di TV:s programledare Gabriel Mellqvist leder valvakan.
Foto: Jesper Frisk / DI
Di TV:s programledare Anna Ekelund leder valvakan.
Foto: Olle Sporrong
Demokraternas presidentkandidat, Joe Biden.
Foto: ANDREW HARNIK / AP TT NYHETSBYRÅN
President Donald Trump.
Foto: EVAN VUCCI / AP TT NYHETSBYRÅN
1 / 7

Vem blir USA:s nästa president?

Följ valrysaren hela natten och morgonen i Expressens och Dagens industris gemensamma valvaka tillsammans med våra utsända, experter och gäster.

– Expressen står för en bredd och mix som vi är stolta över och värnar, säger Bella Levy, chef för Expressen TV.

Hur ska det gå i de viktiga vågmästarstaterna? Blir valet en folkomröstning om Donald Trump? Och kommer han att godta valresultatet vid en förlust?

I natt står slaget om Vita huset.

Expressen TV och Di TV följer dramat minut för minut i en tv-sänd valvaka med start klockan 21.00.

Sändningen gästas bland annat av Elizabeth Walentin, expert på amerikansk politik, Anna Anka, entreprenör och tv-personlighet och pro Trump, och Trita Parsi, statsvetare och rådgivare åt Obamaadministrationen.

– Intresset för det amerikanska valet är enormt bland våra tittare och vi har sett en stadig ökning sedan ett par månader tillbaka. Därför är det också viktigt för oss att vara där tittarna är och på bästa sätt beskriva, förklara och följa händelseutvecklingen via alla plattformar. Vi producerar nyheter för alla, säger Bella Levy.

Bella Levy, chef Expressen TV.
Foto: EXPRESSEN / OLLE SPORRONG

Flera utsända korrespondenter i USA

På plats i USA finns Expressens korrespondenter Magda Gad, Nina Svanberg, Johan Eriksson samt fotograf Alex Ljungdahl, liksom Dagens industris korrespondent Frida Wallnor. Dessutom kommer utsända för Expressen TV:s samarbetskanal CNN lämna liverapporter under hela natten.

– Expressens valbevakning ger en ökad förståelse för de politiska processerna - men även för det amerikanska samhället, väljarna och polariseringen, säger Expressens utrikeschef Emma Boëthius.

Rösträkningen börjar klockan 01.00 i natt och en timme senare kommer de första resultaten från östkusten, bland annat från den mycket viktiga delstaten Florida. De sista vallokalerna stänger först tidigt onsdag morgon svensk tid.

– Vi rapporterar såklart intensivt om själva nyhetsutvecklingen. Samtidigt är vi måna om att tydliggöra vad valutgången faktiskt betyder. Hur det går i valet påverkar allt från ekonomin till klimatfrågan, inte bara i USA utan i hela världen, säger Emma Boëthius.

Bella Levy:

– Vi har sedan i mars varit i ett läge med intensiv rapportering av nyhetsläget just nu. Det är fortfarande ett exceptionellt läge och vi följer dagligen hur tittarvanor och nyhetsintresset förändras. Utöver att rapportera och ständigt leverera uppdateringar kring pandemin och covid-19 så ser vi att USA-valet är något som våra användare är engagerade i, säger Bella Levy.  

Di TV är ett samarbete mellan Expressen TV och Dagens industri.


DE SER DU I SÄNDNINGEN

Programledare i Stockholm:

Anna Herdenstam

Gabriel Mellqvist

Niklas Svensson

Anna Ekelund


På plats vid Trumps valvaka i Washington DC:

Nina Svanberg och Alex Ljungdahl


På plats vid Bidens valvaka i Wilmington, Delaware:

Johan Eriksson


På plats i New York:

Frida Wallnor


På plats i studion:

Mats Larsson, utrikesredaktör Expressen

Arvid Åhlund, ledarskribent Expressen

VALVAKAN - MINUT FÖR MINUT

21.00 Sändningen börjar

21.10 Elizabeth Walentin, expert på amerikansk politik

21.15 Olle Wästberg, fd generalkonsul i New York

21.30 Debatt mellan Romina Pourmokhtari, Luf, och Tobias Andersson, Ungsvenskarna, om Trump och Biden som ledare.

21.45 Christer Gardell, finansman

22.00 Gustaf Reinfeldt, USA-kännare

22.15 Sandra Beijer, författare, om sina drömmar om Trump

22.45 Jakob Ohlsson, kampanjstrateg

23.00 Debatt mellan Annika Strandhäll, S, och Josefin Malmqvist, M, om Trumps och Bidens kvinnosyn.

23.15 Anna Dahlberg, politisk redaktör Expressen, och PM Nilsson, politisk redaktör Di

23.45 Henrik von Sydow, omvärldsstrateg Carnegie

00.05 Emily Schmidt, reporter CNN, från Trumps valvaka

00.20 Stacey Cohan, reporter CNN, från Bidens valvaka

00.30 Peter Fellman, chefredaktör Di och tidigare USA-korrespondent

00.45 Ronie Berggren, konservativ debattör och Oskar Örn, statsvetare

01.00 Trita Parsi, statsvetare och Irankännare

02.00 Sean George, chefsförvaltare Strukturinvest

02.30 Johan Nylander, Asienkorrespondent Di

03.30 Johan Marcus, vd svensk-amerikanska handelskammaren i USA

04.00 Anna Anka, entreprenör och tv-personlighet i Los Angeles

04.05 Emily Schmidt, reporter CNN, från Trumps valvaka

06.00 Trita Parsi, statsvetare och Irankännare

06.15 Gustaf Reinfeldt, USA-kännare

06.45 Annie Lööf, partiledare C

07.15 Nooshi Dadgostar, partiledare V

07.45 Nyamko Sabuni, partiledare L

Frågor och svar

De första vallokalerna stängde vid midnatt under natten mot onsdagen, svensk tid. Från omkring 01:00 kom de första preliminära resultaten, som rapporterades från olika mediehus.

Det slutliga resultatet kan dock dröja längre än vanligt i år. Anledningen är att det inkommit rekordmånga post- och förtidsröster, mycket på grund av den pågående pandemin. Poströster är mer omständliga att räkna, och i många delstater finns lagar som säger att de inte får öppnas och räknas före valdagen, vilket innebär att räkningen av poströsterna kan dröja längre än vanligt.

När resultatet är klart beror också mycket på hur jämnt valet blir, samt hur det går i de så kallade vågmästarstaterna.

USA:s president utses inte i direkta val utan genom 538 representanter – elektorer – som väljs genom medborgarnas röster. Viktigast i USA-valet är inte det totala antalet röster – utan att vinna i rätt delstater. I de flesta stater är utgången given – samma parti vinner val efter val. Jämna delstater med stor befolkning – det vill säga många elektorsröster – är allra viktigast att vinna.

Det här betyder att presidentvalet avgörs i några få delstater – och att en kandidat kan väljas till president även om konkurrenten fått fler röster av medborgarna. I valet 2016 fick Demokraternas kandidat Hillary Clinton flest röster – men Donald Trump blev vald till president.

För att vinna valet krävs minst 270 av de totalt 538 elektorsrösterna. Den kandidat som vinner en delstat får i de flesta fall alla dess elektorsröster.

Olika medier gör olika bedömningar kring när en av kandidaterna kan tillskrivas vinsten i en viss delstat. Alla stora mediebolag har tillgång till och utgår från samma data, men gör sen olika bedömningar.

Nyhetsbyrån AP och Fox News var tidiga med att utropa Joe Biden till segrare i Arizona, medan CNN och NY Times har gjort en annan bedömning. Det är viktigt att ha med sig att bedömningarna bygger på prognoser och att valet inte är klart förrän alla röster är räknade och en tydlig vinnare kan utses.

I USA finns ingen nationell valmyndighet utan det är delstaterna själva som, med hjälp av oberoende observatörer samt observatörer från de olika partierna, hanterar rösträkningen. Lagstiftningen för hur röster räknas skiljer sig också mellan delstaterna.

I vissa delstater får man börja räkna redan inkomna poströster före valdagen, medan man i vissa inte får öppna dem alls före valdagen. I år har det varit en stor mängd poströster och i delstaterna som ännu inte är färdiga har man ofta inte kunnat börja räkna dessa på förhand. Det är en av förklaringarna till att det tar så olika långt tid. I många stater som inte är färdigräknade har man sedan länge ändå kunnat utse en segrare, då marginalen varit stor. Därför kan det också upplevas som att räkningen tar längre tid i staterna där det är jämnt.

De viktigaste delstaterna är de såkallade vågmästarstaterna, eller swing states på engelska. Dessa är stater som ofta byter preferenser mellan Republikanska partiet och Demokratiska partiet. Några av valets swing states är Pennsylvania, Wisconsin, Michigan, Florida, Minnesota, Georgia, Arizona och North Carolina. Även Iowa, Nevada och New Hampshire har pekats ut som swing states i årets val av analyssajten FiveThirtyEight.

Det är många som gör den bedömningen. Demokrater har historiskt sett poströstat mer. I år har det dessutom varit ett rekordstort antal poströster, mycket på grund av pandemin. Flera experter gör bedömningen att demokrater, som stödjer Joe Biden, är mer oroliga för coronaviruset och därför väljer att poströsta framför att bege sig till en röstningslokal med mycket folk.

Kanske kan det också vara så att de som hållit USA:s hantering av pandemin som en viktig valfråga är mer oroliga för viruset än andra, tycker att Donald Trump har hanterat pandemin dåligt, och därmed väljer att (1) poströsta och (2) lägga sin röst på Joe Biden. I flera delstater där poströsterna räknas sist har man kunnat se att Joe Biden fått en majoritet av dessa röster.

Presidentvalet står som bekant mellan Joe Biden och Donald Trump, från Demokraterna respektive Republikanerna. Men det finns fler partier och kandidater att lägga sin röst på – till exempel Jo Jorgensen från det libertarianska partiet (Libertarian Party), som ser ut att få omkring 1 procent av rösterna i årets val. Därför blir inte Joe Bidens och Donald Trumps siffror tillsammans exakt 100%.

Presidenten sitter under en mandidatperiod på fyra år. Om presidenten dör, avgår eller entledigas tar vicepresidenten över.

Totalt får en president sitta i två mandatperioder – alltså åtta år.

I USA får en president sitta i två mandatperioder om fyra år vardera, det vill säga åtta år. Det regleras i landets konstitution. En president som sitter en mandatperiod och därefter inte blir omvald kan alltså ställa upp och väljas igen. Donald Trump skulle alltså, om han förlorar valet 2020, kunna ställa upp igen om fyra år och vid vinst sitta i en mandatperiod.

Detta har emellertid bara inträffat en gång tidigare. Grover Cleveland blev landets 22 president år 1885. Sedan röstades han bort, för att återigen vinna valet därpå och bli landets 24 president år 1893.

Expressen rapporterar om valet på bred front. Som läsare och tittare kan du följa skeendet via vår liverapport i text, rapporter från korrespondenter på plats i USA, analyser av experter och liverapportering i Expressen TV.


Se också:

Stora säkerhetsåtgärder – myndigheterna befarar oroligheter.
Så påverkar valet oss • Så gick det med Trumps löften • Se dagens Bara Nyheter
Di-tv:s korrespondent Frida Wallnor befinner sig på plats i USA.