Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Expressens historia

Expressens allra första nummer den 16 november 1944.

Första numret av Expressen trycktes under brinnande världskrig, den 16 november 1944. De tongivande idéerna och tankarna bakom Expressen kom från Albert Bonnier jr och Carl-Adam Nycop. Expressen startades som motvikt till de nazistiska strömningarna i samhället. Ända från början har liberalism, tolerans och solidaritet varit Expressens kännemärken. Expressen står alltid på den enskilda människans sida mot övergrepp, förtryck och maktmissbruk.  

Carl-Adam Nycop smygläser första numret av Expressen. Då lovade han att han skulle raka av sig mustaschen när Expressen blev Sveriges största tidning. Den åkte av 1959. Foto: EXPRESSEN

Läs den allra första Expressen

Tidningen Expressen gavs ut första gången den 16 november 1944. Det var mitt under andra världskriget och på förstasidan kunde man läsa om nyheten att sex av britterna som sänkte det tyska slagskeppet "Tirpitz" var i Sverige. Tanken var att hitta en ny typ av berättande i "bekvämt format och modern utstyrsel", som det hette. Expressen skulle också stå upp emot "nationalsocialism och befryndade våldsläror". Det uppdraget värnar vi lika mycket i dag.

Hur mycket skilde sig Expressen 1944 mot Expressen i dag? Nu kan du kolla själv. Hela det klassiska förstanumret går att läsa på här på Expressen.se

 

Jonny Graan tog den ikoniska kyss-bilden. Foto: EXPRESSEN

Löpsedeln som sålt mest genom tiderna  

Bäst genom tiderna sålde den löpsedel som hade bilden av bröllopskyssen med kung Carl Gustaf och Silvia Sommerlath i juni 1976. Den dagen sålde Expressen 957 000 exemplar. Expressen var den enda tidning i världen som hade bilden på kyssen. Fotografer från världens alla hörn fanns i kyrkan under vigseln men de missade bilden. Expressenfotografen Jonny Graan förutsåg att kungaparet inte ville kyssas inför alla kamerorna i kyrkan. Han hade placerat sig så att han kunde fotografera in i vapenkammaren och där fick han den unika ögonblicksbilden.  

Expressens chefredaktörer

2009– Thomas Mattsson

2002–2008 – Otto Sjöberg

2001–2002 – Joachim Berner

1997–2001 – Staffan Thorsell

1995–1996 – Christina Jutterström

1994–1995 – Olle Wästberg

1991–1993 – Erik Månsson

1977–1991 – Bo Strömstedt

1960–1977 – Per Wrigstad

1944–1960 – Ivar Harrie

 

 

 

Expressen griper in

Expressen griper in – en vinjett som funnits med sedan första veckan. Läs historien om hur Göran, 3 år, blev den första i Sverige som efter krigsutbrottet som fick äta en banan i ett Sverige som varit utan exotiska frukter sedan kriget startade. Expressen var först ”på banan”.  

 

Inge Jansson, legendarisk pilot för Expressen, med Sjöpian. Foto: JAN DÜSING

Planet gjorde Expressen till rikstidning

Efter att ha sett två morgontidningar i Salt Lake City, Utah, USA, flygdistribueras kom dåvarande chefredaktören Carl-Adam Nycop hem till Sverige med en idé: Expressen skulle ha ett eget flygplan. Så blev Expressen en rikstidning.
Legendariske piloten Inge Jansson – titta jag flyger 

Läs också mer om tidningsflyget i denna text inför Expressens 68-årsdag.

 

Brita Håkansson fotograferad 1957. Foto: OKÄND

Sveriges första kvinnliga utrikeskorrespondent

Expressens Brita Håkansson (1915–2000) var den första kvinnliga utrikeskorrespondenten i Sverige. Hon var Expressens korrespondent i London under andra världskriget och följde våren 1945 de allierade in i Tyskland och dokumenterade Förintelsen i koncentrationslägret Buchenwald – ett av de viktigaste reportagen som Expressen någonsin publicerat.

"På väggen i det laboratorium i Buchenwald, där tyskarna experimenterade med kaniner, marsvin och levande människor, hänger inom glas och ram några "konstverk". Det är lampskärmar, portmonnäer m m, som förre Buchenwaldkommendantens hustru, Frau Cock, tillverkat av människohud."

Läs Brita Håkanssons reportage här 

Stilisten, publicisten och chefredaktören Bo Strömstedt (1929–2016). Foto: Helén Rasmusen (illustrationen till vänster)

Bo Strömstedt

Bo Strömstedt var chefredaktör för Expressen under åren 1977–1991 och är en stor del av Expressens historia. Han började på kulturredaktionen som litteraturkritiker 1952 och blev senare dess chef, fram till att han utsågs till chefredaktör. Bo Strömstedt avled år 2016. Han skrev bland annat boken "Löpsedeln och insidan" (1994) om Expressen.

Författaren och journalisten Bengt Lindroth, som själv var anställd på Expressen 1985–1994 (av vilka sex år var som chef för ledarredaktionen), skriver om chefredaktören och tidningsmakaren Bo Strömstedt i texten "Ledande nordiska publicister: Bo Strömstedt". Artikeln skrevs ursprungligen för Nordisk Tidskrift (häfte 1, 2017) och inledde en serie om ledande publicister i Norden.

 

Kid Severin grattas av sin goda vän prinsessan Lilian på sin 88-årsdag. Foto: SEIJBOLD AB

Kid Severin  – Nöjesdrottningen var med från start

Dåvarande chefredaktör Carl-Adam Nycop lockade Kid Severin till nöjesredaktionen på nystartade Expressen 1944, och här blev hon kvar hela sitt liv. Hon var med där livet var  som glättigast – alltid med sin vassa galapenna.

Läs mer: Nöjesdrottningen var med från start  

Läs mer: Kid Severin skapade ordet "doldis"

 

Språktidningen om Expressenspråket, och en klassisk löpsedel från 21 juli 1969 där formuleringslusten märks väl (om MÅN-landningen på en MÅN-dag). Foto: SPRÅKTIDNINGEN resp EXPRESSEN

Expressenspråket

"Skriv hälften så långt. Högst. Och korta sen."

Redan under de första Expressenåren lades grunden för det typiska, rappa tidningsspråket där Expressen kom att bilda skola. Tidningen skulle vara ett gatuspråkets universitet för folket, lättbegripligt med ett flyt i texten – och gärna med en gnutta humor.

Läs journalisten Maja Aases text om det karaktäristiska i Expressenspråket: "Expressen: gatuspråkets universitet för folket". Texten var ursprungligen publicerad i Språktidningen, nr 9 2009.

Expressens förstasida 5 juli 1963, utan blåram, till vänster. Expressens förstasida 6 juli 1963, med blåram, till höger.

Expressens blå ram på förstasidan

Två år efter att getingen flög in på Expressens förstasida dök  den numera klassiska blåramen upp. Det var legendariske ettaredigeraren Åke Andersson som ritade in blåramen för första gången, lördagen den 6 juli 1963. Tanken var att alla skulle se att det var Expressen du hade i handen, även om tidningen var rullad eller vikt. Blåramen försvann vid en redesign av Expressen 2001, men har sin självklara plats på förstasidan igen sedan 2009. Den finns också på alla våra digitala plattformar och numera även på löpsedeln.

 

 

Jan Lindström. Foto: MICHAELA HASANOVIC

 

Jan Lindström – en av Expressens stora

Jan Lindström arbetade på Expressen i 42 år. Han var bland annat utrikeskorrespondent i New York och Berlin, kolumnist, ledarskribent och – inte minst – stark stilist och reporter på hemmaplan. 

Här kan du läsa Thomas Mattsson text då Jan gick bort 2015, 77 år gammal.  

 

Svante Löfgrens hade starka band till Expressen. Här hyllas han på redaktionen, 96 år gammal. Svante Löfgren avled 2017. Foto: EMMALISA PAULY

 

Världshistoria i Expressen – Svante Löfgren, 96 

Svante Löfgren blev i slutet av 1949 utrikeskorrespondent för Expressen och blev kvar i många år. Hans mest uppmärksammade scoop var en intervju per telegram med Ho Chi Minh, den kommunistiska gerillans ledare under det vi i dag kallar Vietnamkriget. När tidningen fyllde 70 firade 96-åringen med Expressen. 

 

Bo Strömstedt och Åke Ahrsjö var ett radarpar som ledde Expressen under många år.

 

Åke Ahrsjö: Historien om Åke är historien om Expressen

Här minns chefredaktör Thomas Mattsson Åke Ahrsjö, legendarisk vd för Expressen.

 

Förstasidor av Expressen, april 1979.

Arne Lemberg dog i tjänsten

En av de tyngre stunder Expressens redaktion upplevt var när reporter Arne Lemberg sköts till döds i tjänsten på ett uppdrag i Uganda den 6 april 1979. Han dödades av Idi Amins trupper.

Här berättar kollegan och vännen Sten Berglind om saknaden. 

Trettiosju år senare hyllas Arne Lemberg med en minnesvägg på hemmaredaktionen. 

 

Astrid Lindgrens text om "Pomperipossa i Monismanien" publicerades i Expressen den 10 mars 1976.

Pomperipossa – Astrid Lindgrens sagolika inlägg

Astrid Lindgren var förutom att vara världsberömd barnboksförfattare också egen företagare. När hon fick betala 102 procent av sina inkomster i skatt fick hon nog och skrev en mycket uppmärksammad debattartikel i Expressen – ”Sagan om Pomperipossa”. Läs mer om Astrid Lindgrens sagolika inlägg.

 

Dawit Isaak. Foto: Kalle Ahlsén

Dawit Isaak fängslas 2001

Den 23 september 2001 satt den svenske journalisten Dawit Isaak och åt frukost med sin familj i Asmara i Eritrea. Då knackade det på dörren och han greps av säkerhetspolisen. Sedan 2005 har Expressen jobbat aktivt för att få Dawit Isaak fri. Hittills har det inte lyckats, och ingen vet hur Dawit mår i dag eller var han finns.

Läs mer: Dawit Isaak förs bort från sin familj 

 

Thomas Mattsson framför nyhetsredaktionens skärmvägg. Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Kvällstidning – under ständig förändring i nya kanaler

Med den snabba teknikutvecklingen har förutsättningar och utmaningar förändrats genom åren. Här chefredaktör Thomas Mattsson om hur han såg på detta år 2014: ”När redaktion och IT kan samverka så blir det klassisk kvällstidning också i den nya kanalerna”.

 

Klassiska löpsedlar 

Klassisk löpsedel om transplantation 

 

 

 

 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!