I slutet av 2015 hade 163 000 personer sökt asyl i Sverige. Regeringen har nu gett polisen och Migrationsverket uppdraget att krita upp planer för att avvisa upp till 80 000 av dem.
– Jag tror att det vart fall rör sig om 60 000 personer, men det kan också bli upp till 80 000, säger inrikesminister Anders Ygeman till Di.
"Stor utmaning"
Det kan handla om 200 avvisningar om dagen. 45 procent av de asylsökande får avslag på sin ansökan i dagsläget, skriver Di. Regeringen räknar därför med att runt hälften av de som kom till Sverige förra året kommer att skickas tillbaka. Enligt Anders Ygeman står man inför en stor utmaning som kommer kräva ökade resurser. Det handlar både om att transportera ut folk och hindra de som riskerar att gå under jorden efter avvisningsbeslutet. Enligt regeringen finns det en "betydande risk" för det.
– Förstahandsåtgärden är att få till ett frivilligt återvändande och skapar bra förutsättningar för det. Men klarar vi inte det måste vi ha ett återvändande med hjälp av tvång, säger Ygeman till Di.
Regeringen ska enligt Di ha gett både polisen och Migrationsverket i uppdrag att vidta förberedelser och förbättra återvändandet.
Vill chartra plan
Polisen ska nu bygga ut gränspolisens verksamhet kraftigt. Antalet medarbetare ska fördubblas till omkring 2000 personer, samtidigt som man ska öka den så kallade inre utlänningskontrollen.
Både polisen och regeringen vill chartra plan och till exempel samordna avvisningar med Tyskland. Tidigare har avvisningar gjorts med reguljärflyg, där personal från Kriminalvården har följt med på resan.
– Jag tror vi får se mer av chartrade flygplan, framför allt i EU-regi, säger Anders Ygeman till Di.
På grund av långa handläggningstider väntas avvisningarna påbörjas först i början av 2017.
Expressen har varit i kontakt med Migrationsverkets pressavdelning som under onsdagskvällen inte kunde uttala sig om nyheten.
Prognosen ett hot mot rättsäkerheten
Terfa Nisébini är advokat specialiserad på migrationsrätt. Hon ställer sig frågande till hur regeringen har kommit fram till siffran i prognosen och tror att detta kan påverka bedömningen av asylärenden.
– Att man sätter upp en prognos, vilken grunden än må vara, är ett hot mot rättssäkerheten. Det kan styra Migrationsverket och domstolarnas arbete om myndigheterna har prognoser om att endast en viss procent ska beviljas uppehållstillstånd när prövningarna väl kommit i gång, för det har ju regeringen "bestämt", säger hon.
Att människor går under jorden redan vid avslagsbeslut och inget nytt i sig, menar Terfa Nisébini. Om de planerade ökade resurserna till gränspolisen med anledning av detta säger hon:
– Om vi får fler flyktingar i Sverige måste ju av naturliga skäl gränspolisens stab utökas så som Migrationsverket har utökat sin personalstyrka, detta är helt förståeligt då arbetsbördan ökar. Men jag anser att det finns mycket annat staten kan lägga utökade resurser på än att till varje pris skicka hem varje flykting som går under jorden.
