Norska Nobelkommittén meddelade på fredagen att FN:s världslivsmedelsprogram tilldelas årets fredspris.
– För sina ansträngningar för att bekämpa hunger, för dess bidrag till att förbättra förhållandena för fred i konfliktdrabbade områden och för att agera som en drivande kraft i ansträngningarna för att förhindra användningen av hunger som ett vapen i krig och konflikt, säger Berit Reiss-Andersen, på en pressträff.
Carl Bildt hade hellre sett WHO som pristagare
Sverige förre utrikesminister Carl Bildt kommenterade under fredagseftermiddagen fredspriset:
– Att ge Nobels fredspris till WFP är säkerligen ok – de gör ett väldigt viktigt arbete – men mer vågat och viktigare i dessa dagar hade säkerligen varit att ge priset till WHO, skriver Carl Bildt på Twitter.
https://twitter.com/carlbildt/status/1314524036068773888En organisation som Donald Trumps USA valt att lämna eftersom de anser att Kina har fått för stort inflytande över den.
World Food Programme får Nobel fredspris
World Food Programme, WFP, är en av världens största organisationer som arbetar för att utrota hunger och hjälper nära 100 miljoner människor i 83 länder varje år, enligt organisationen. Berit Reiss-Andersen fick en fråga på pressträffen om hur mat leder till fred.
– Brist på mat leder definitivt till konflikt eftersom kampen om resurserna är en av de vanligaste anledningarna till konflikt. Brist på mat leder också till en instabilitet i en befolkning, eftersom mat är ett av våra mest basala behov.
Mottagare av Nobels fredspris 2020
World Food Programme
FN:s livsmedelsprogram som arbetar med att utrota hungern i världen. Arbetar bland annat med hjälp i akutsituationer, bistånd och utvecklingsstöd. En stor del av arbetet sker i konfliktdrabbade länder.
Varför får de Nobelpriset?
För sina ansträngningar för att bekämpa hunger, för dess bidrag till att förbättra förhållandena för fred i konfliktdrabbade områden och för att agera som en drivande kraft i ansträngningarna för att förhindra användningen av hunger som ett vapen i krig och konflikt
Förhandsgissningarna hade handlat om att pristagaren skulle kunna kopplas till coronapandemin och Världshälsoorganisationen (WHO) var en organisation som nämnts.
– World Food Programme hade varit en värdig mottagare även utan pandemin, men pandemin och utmaningen som kommit med pandemin har definitivt stärkt anledningarna till priset, säger Berit Reiss-Andersen.
Ann Linde: Värdig mottagare
Utrikesminister Ann Linde tycker att WFP är en värdig mottagare av priset och säger att Sverige är en stor givare.
– Det är ett konkret exempel på hur multilateralismen och FN faktiskt levererar konkreta resultat i den globala responsen av covidkrisen, säger hon, på en pressträff.
WFP kritiserades förra året för att anställda trakasserats och diskriminerats av sina chefer, enligt en enkät som Foreign Policy skriver om. 28 anställda vittnade också om att de blivit utsatta för ”våldtäkt, våldtäktsförsök eller andra sexuella övergrepp”.
Organisationen leds av amerikanen David Beasley, som nominerades till jobbet av president Donald Trump 2017. I samband med rapporter om sexuella övergrepp på flera FN-organ uppdaterade Beasley WFP:s riktlinjer för hur övergrepp ska hanteras.
– Det här är tack vare WFP-familjen. De finns där ute på de svåraste och mest komplexa platserna i världen, med konflikter, extremt klimat, det spelar ingen roll, de jobbar där ute och förtjänar det här priset, säger David Beasley, i en kommentar på Twitter.
https://twitter.com/WFPChief/status/1314508264378454016https://twitter.com/NobelPrize/status/1314490999482265601I år var 318 kandidater nominerade till priset, varav 211 är personer och 107 organisationer, enligt kommittén. Bland annat parlamentsledamöter, regeringsmedlemmar, universitetsprofessorer och tidigare pristagare kan nominera kandidater till fredspriset, men listan offentliggörs först 50 år senare.
WFP-chefens glädje: ”Wow, wow, wow”
Biståndsministern: ”De är verkligen värda det”
Ann Linde: ”Ett utmärkt val”
Senaste 10 årens pristagare
2019: Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed
2018: Läkaren Denis Mukwege från Kongo-Kinshasa och yazidiska Nadia Murad från Irak.
2017: Internationella kampanjen för att avskaffa kärnvapen, Ican.
2016: Colombias president Juan Manuel Santos.
2015: Tunisiens nationella dialogkvartett.
2014: Barnrättsaktivisterna Malala Yousafzai från Pakistan och Kailash Satyarthi från Indien.
2013: Organisationen för förbud mot kemiska vapen, OPCW.
2012: Europeiska unionen, EU.
2011: Liberias president Ellen Johnson Sirleaf, liberianska fredsaktivisten Leymah Gbowee samt jemenitiska journalisten och aktivisten Tawakkul Karman.
2010: Kinesiske dissidenten Liu Xiaobo.