Winnah Prins, 10, skulle rida ifatt sin mamma i skogen, men kom inte fram till henne. Det visade sig att hon hade kastats av hästen. Allt hade kunnat gå mycket värre om inte den unga Winnah själv agerat helt rätt i situationen.
Hennes mamma, Ida Prins, berättar om samtalet som ingen förälder någonsin vill få.
– Just i den stunden tänkte jag inte så mycket. Jag hade bara fokus på att åka till sjukhuset, säger Ida Prins.
Familjen Prins bor på Öland och både mamma Ida och dotter Winnah Prins rider mycket. Winnah är van uppe på hästen och både tränar och tävlar ofta, trots sin unga ålder.
För ganska exakt en månad sen rider Winnah ensam i skogen då hon ska hinna ifatt sin mamma som redan var ute med hästen.

Plötsligt stegrar sig hästen och Winnah faller handlöst ner och får den 300 kilo tunga hästen över sig. Men trots en otrolig smärta och trasig telefon har tioåringen förnuft nog att ringa sin pappa och ber honom hämta henne.
– Winnah säger i telefon till sin pappa att hon tror att hon kommer dö, säger mamman.
Trots paniken över olyckan är mamma Ida imponerad över sin tioåriga dotters kloka beslut, att ringa just sin pappa.
– Hon berättar sen att hon ringde honom eftersom hon visste att han hade bil och jag hade inte kunnat hämta henne på hästen. Det hade kunnat gå mycket värre.
”Mamma jag känner inte mina ben”
Väl på lasarettet i Kalmar kunde tre frakturer i bäckenet och en i korsbenet i slutet av ryggraden konstateras. Under några veckor gick Winnah med kryckor som stöd. Mamma Ida Prins kände sig aldrig rädd i stunden för olyckan, utan är bra på att hålla sig lugn i stressiga situationer. Den enda gången som hon frös till av fasa var på sjukhuset.
– Hon vände sig till mig och sa ”mamma jag känner inte mina ben”. Då blev jag riktigt rädd.

Winnahs ben var oskadda och redan en vecka efter olyckan gjorde hon ett försök upp på hästen igen.
– Hon är en riktigt tuff liten tjej, det finns inget som stoppar henne.
I dag mår Winnah mycket bättre och kan redan nu rida korta stunder, något som mamma Ida anstränger sig för att inte oroa sig över. Ida är stolt över att hennes dotter kunde hantera situationen på ett så bra sätt.
– Det finns alltid risker med sport och särskilt när djur är inblandade. Såklart får man en tankeställare när en olycka händer men hon är en tävlingsmänniska. Inget hade stoppat henne från att rida.