Efter att Svenska Akademiens försatts i en av sina djupaste kriser någonsin har flera möten hållits med kungen.
På söndagen var ständiga sekreteraren Sara Danius på plats vid Drottningholms slott för att informera kungen – som är Svenska Akademiens beskyddare – om krisen.
På tisdagen var det dags för ledamoten Anders Olsson – som tillhör den falang som inte vill utesluta Katarina Frostenson – att träffa statschefen.
Det har pågått olika aktiviteter vid Slottet med anledning av krisen i Akademien med flera interna möten.
Kungen kan ingripa – men kommer ta tid
Kungen sade i ett uttalande på tisdagen att han kan ingripa mot Svenska Akademien.
– Jag kommer, i ljuset av utvecklingen, att överväga behovet av kompletteringar av stadgarna, bland annat vad avser rätten till utträde, sade han då.
Efter att Sara Danius och Katarina Frostenson meddelat att de lämnar sina stolar i Akademien bekräftar hovet att stadgarna ska ändras.
– Stadgarna är ännu inte ändrade. Det arbetet pågår. När det arbetet är klart så kommer vi meddela det, säger Margareta Thorgren.
Svenska Akademiens stadgar har varit gjutna i sten sedan institutionens instiftande 1786 och har varken förändrats, förtydligats eller kompletterats sedan dess. Stadgarna gör gällande att det krävs tolv ledamöter för att välja in en ny. Efter ytterligare två avhopp består Svenska Akademien i praktiken av elva ledamöter och kan därmed inte välja in nya ledamöter.
LÄS MER: Svenska Akademiens ledamöter möts om krisen: ”Får se vad Danius gör”
Fredrik Wersäll, chef för Svea hovrätt och framtida riksmarskalk, berättade tidigare i dag att det kommer ta tid att ändra stadgarna då de stått orörda sedan instiftandet 1786. Han säger att det är omöjligt att spekulera kring hur lång tid en sådan process skulle ta.
– Det går inte att svara på eftersom det aldrig har gjorts tidigare. Man ska akta sig för att lägga en mall på det, inte minst för att det här är stadgar som antogs 1786 och man ändrar, kompletterar eller förtydligar inte från en dag till en annan. Det måste ske i hög grad av eftertanke och noggrann analys som grund, säger han och fortsätter:
– Kungen har ju en stab med personer som bistår med råd och stöd och synpunkter. Jag föreställer mig att det i så fall måste ske med mycket externa kontakter och inte minst med kontakter med Svenska Akademien.
Wersäll: ”Beror på tidsperspektivet”
Fredrik Wersäll tillägger att han i dag inte har någon insyn eller inflytande i frågan. Han säger vidare att det är en självklarhet att man inte går in och petar i stadgarna utan att man är säker på att det är detta rätta och nödvändiga.
Hovrättspresidenten är i dag inte en del av hovet, men inleder i maj sin deltidstjänst som fungerar som en introduktion inför tillträdandet som riksmarskalk.
Däremot har han bistått hovet med råd gällande Svenska Akademien. Precis som tidigare berättat har han, i egenskap av sin position som chef för Svea hovrätt, tillsammans med kolleger dragit slutsatsen att kungen är den som disponerar över Svenska Akademiens stadgar. Detta efter att kungen rådfrågat honom i frågan.
LÄS MER: Torbjörn Nilsson om Svenska Akademien: De är inte ens eniga om vad de är oeniga om
Huruvida han hjälper kungen i eventuella kompletteringar av stadgarna kan han i dag inte svara på.
– Det beror lite på tidsperspektivet. Jag har en relation med hovet och eftersom jag kommer tillträda tjänst vid hovet i maj och riksmarskalk 1 september så kommer jag givetvis bli involverad i den här processen, säger han.
Skulle du kunna tänka dig att bistå kungen med råd i eventuella kompletteringar?
– Det är en hypotetisk fråga. Just nu har jag bara fungerat som rådgivare och det har jag gjort i egenskap av extern person som president för Svea hovrätt.
Premium
Premium
Premium