Max Safir, 92, förlorade hela sin familj i Förintelsen. Han vara bara 13 år gammal när han fördes till ett arbetsläger i Cieszanów. Foto: MIKAEL JANSSON
Max Safir, 92, förlorade hela sin familj i Förintelsen. Han vara bara 13 år gammal när han fördes till ett arbetsläger i Cieszanów. Foto: MIKAEL JANSSON

Vittnesmål från Förintelsen: "Jag förlorade hela familjen"

Publicerad

De hade inte ens berättat för sina barn. 

Men när stjärnfotografen Mikael Jansson dokumenterade Sveriges överlevande från Förintelsen så berättade de om övergreppen under nazismen. 

På Förintelsens minnesdag hedras Jansson med Micael Bindefelds stipendium.

– Jag förlorade hela min familj, säger Max Safir, 92.

Stjärnfotografen Mikael Jansson får Micael Bindefelds stipendium för sitt arbete med att dokumentera svenska överlevande av Förintelsen.

Det räcker att besöka hans studio i centrala Stockholm för att förstå hur mycket "Witnesses" berört honom. 

Förutom att fotografera över hundra judar som överlevde nazismens fasor har han även filmat och dokumenterat deras berättelse för fotoprojektet. Och när vi tittat klart på en film med de överlevandes vittnesmål försvinner Jansson ut ur sitt arbetsrum. Jag hittar honom i köket torkande bort tårar med en diskhandduk. 

– Jag har gråtit flera gånger. Det har nästan varit för jobbigt. Det här har påverkat mig emotionellt så oerhört mycket, säger han.

Det här är ett annorlunda arbete från när han tar sina kända modefoton och porträtt på rockartister som Iggy Pop och skådespelare som Jodie Foster och Robert Redford.  

– Jag har haft svårt att koncentrera mig på att ta bilder när jag hört deras historier, det har varit det nya från när jag tagit porträtt tidigare. Jag fick ta pauser, säger han. 

"Det har nästan varit för jobbigt", säger Mikael Jansson om arbetet med "Witnesses".Foto: MIKAEL JANSSON

Fördes 13 år gammal till arbetsläger

Många av de som ställde upp på projektet hade inte ens berättat om sina upplevelser för sina barn. De öppnade upp under Mikael Janssons arbete med att bevara deras viktiga vittnesmål till eftervärlden. 

– En kvinna i Malmö berättade en historia om hur de alltid fick ställa upp sig tidigt på morgonen i flera timmar i kylan och bredvid henne stod en höggravid kvinna. De fick stå där hur länge som helst och då började hon föda sitt barn när hon stod där. Hon födde barnet som bara föll ned på marken med navelsträngen kvar. Då kom det fram en SS-person med pistol och sköt det nyfödda barnet. Det är helt sjukt, säger han. 

 

LÄS MER: 13 bilder som visar varför vi aldrig får glömma Förintelsen (varning för starka bilder) 

 

För de överlevande har det varit jobbigt att minnas Förintelsen. Den äldsta som som ska fotograferas är 102 år gammal.

– Väldigt många har blivit berörda när minnena kommer tillbaka, säger Jansson. Men alla har varit väldigt positiva och tyckt att det har varit väldigt viktigt även om de är jobbigt. Men någon sa också att vi börjar med det här projektet lite för sent, att klockan redan är fem över tolv.

Max Safir, 92 år, var den första överlevande som Mikael Jansson fotograferade. 

Safir förlorade hela sin familj under Förintelsen. 

Bara 13 år gammal fördes Max och hans bror till ett arbetsläger i Cieszanów. Senare flyttades tonåringen till ytterligare ett arbetsläger i Starachowice och därefter förintelselägret Auschwitz-Birkenau. Han tvingades även gå en dödsmarsch till koncentrationslägret Mauthausen i Österrike. Efter sex år befriades Max av amerikanska soldater i ett av Förintelsens värsta läger, Ebensee. 

Walter Frankenstein är en av de som är porträtterad i fotoprojektet.Foto: MIKAEL JANSSON

Bevittnade död dagligen

Han visar ett foto taget då han befriades från Ebensee. Det hänger framför hans säng. 

På bilden ser man Max helt utmärglad. Han är så tunn att revbenen syns. Han väger bara 24 kilo. 

– Jag åt ben från lägrets krematorium för att överleva. Vad jag tänkte då? Ingenting. Det handlade bara om att överleva en stund till, säger han. 

– Varje dag var jag rädd för att hamna i gaskammaren. Jag trodde inte att jag skulle överleva.
På en vägg hänger också ett inramat hyllningsbrev från Sveriges tidigare statsminister Göran Persson där Max tackas för sitt arbete med att föreläsa för skolelever om Förintelsen.
Max Safirs minnen är fulla av ofattbar grymhet. 

 

LÄS MER: Därför hedrar vi Förintelsens offer den 27 januari varje år 

 

– När vi kom till ett läger fick man antingen order om att gå till höger eller vänster. Jag fick gå till höger. När jag frågade en av de som varit på lägret längre var man hamnade om de pekade till vänster så pekade han på rök som kom från en skorsten och sa: "Då hamnar du i himlen".
Han bevittnad död dagligen. 

– När vi frågade om vi fick gå på toaletten fick vi inget svar och sedan när vi gick sköt de ihjäl folk med maskingevär, säger han.

Safir, som skrivit om sitt liv i boken ”Bäste herrn, låt mig leva”, tycker att Mikael Janssons fotoprojekt är viktigt. 

– Det upprör mig nu när folk förnekar Förintelsen. Det är tragiskt.

”Witnesses” kommer att ställas ut på Kulturhuset i Stockholm från och med oktober senare i år.Foto: MIKAEL JANSSON

"Tror att både min far och min farfar hade varit stolta" 

Micael Bindefeld ser hur antisemitismen ökat i Sverige på bara de fem år då han delat ut stipendiet. 

– För fem år sedan var det allvarligt. Det är alarmerande nu. Vardagshoten har skjutits fram på ett sätt som ingen för tio år sedan trodde skulle kunna ske. När jag växte upp i Göteborg skulle man inte kunna föreställa sig att någon skulle kunna kasta en brandbomb på Göteborgs synagoga, den synagoga där jag hade min bar mitzva, säger han. 

– Alla partier politiker är rörande överens om attackerna och judehatet är oacceptabelt, men därifrån till handling är det fortfarande ganska långt. Över 50 procent av Stockholms judiska församlings medlemsavgifter går till skydd. Det är inte längre hållbart tycker jag. 

”Witnesses” kommer att ställas ut på Kulturhuset i Stockholm från och med oktober, men det finns redan planer och intresse för att utställningen ska visas utanför Stockholm och Sverige. Moderna Muséets överintendent Daniel Birnbaum kurerar utställningen. Det är första gången Moderna Museet och Kulturhuset Stadsteatern genomför ett projekt tillsammans.
Mikaael Jansson får stipendiet i morgon på Förintelsens minnesdag.

Målet med stipendiet, som nu tilldelas Mikael Jansson, är att vittnesmålen från Förintelsen ska leva vidare.Foto: MIKAEL JANSSON

Micael Bindefeld startade stiftelsen efter att hans far gick bort och han började leta minnen efter sina farföräldrar och deras syskon som omkom i Förintelsen. 

Målet med stiftelsen är att vittnesmålen om ett av historiens mest fasansfulla dåd ska berättas för framtida generationer. 

Han har sett hur stipendiet hjälpt andra mottagare som till exempel Adina Krantz och Nadine Gerson i den lilla föreningen Zikaron som ger tredje generationens överlevande möjlighet att föra minnet av Förintelsen vidare till dagens skolelever.

– Det känns rörande och fint och jag tänker ofta och mycket på min farfars syskon, även om jag aldrig träffade dem. Jag tror och hoppas att både min far och min farfar hade varit stolta över det genomslag stiftelsen har fått och att jag är med och tar ansvar för att deras historier blir berättade. 

– Ansvaret med att sprida Förintelsens berättelser är självfallet inte något som enbart åligger oss judar. Alla lärare och alla föräldrar måste känna det ansvaret och berätta om Förintelsen för sina barn. Det finns mycket lärdom att hämta från det grymmaste i mänsklighetens historia. Om vi kan vår historia så minskar sannolikt risken att mänskligheten återupprepar liknande vansinnesdåd. 

 

LÄS MER: De för berättelsen om Förintelsen vidare 

 

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag