Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

"Vi tillhör det absoluta bottenträsket i Europa"

Av 35 länder har bara Irland och Storbritannien sämre tillgänglighet i vården än Sverige. Foto: ANTON GYMARK
Professor Arne Björnberg riktar vass kritik mot det svenska systemet. Foto: Privat
"Jag kommer aldrig att vara nöjd med stora skillnader", kommenterar socialminister Annika Strandhäll. Foto: FREDRIK SANDBERG/TT

De långa väntetiderna beror inte på läkarbrist eller ekonomi utan på dåligt skötta landsting.

Det menar professor Arne Björnberg, ordförande för Health Consumer Powerhouse som presenterar den för Sverige svarta studien. 

Bara Storbritannien och Irland i hela Europa har sämre tillgänglighet i vården. 

 

LÄS MER: Hanna, 25: Hur kunde så många missa pappas cancer?

Varje år gör tankesmedjan Health Consumer Powerhouse en jämförelse mellan olika länders sjukvårdsystem och räknar fram ett vårdkonsument-index. 

Undersökningen som grundar sig på intervjuer med tjänstemän inom vården och uppgifter från myndigheter, utgår från en rad faktorer som; kan en patient få hjälp samma dag av en husläkare, hur snabb är tillgången till en specialist och går det att få cancervård under 21 dagar?

"Vi tillhör det absoluta bottenträsket i Europa"

Årets studie som utgår från data från 2017 har liksom de senaste åren ett dystert kapitel för Sverige. 

Bara Irland och Storbritannien har sämre tillgänglighet i vården, av 35 länder. 

– Svensk sjukvård har bra behandlingsresultat men vi tillhör det absoluta bottenträsket i Europa när det gäller tillgänglighet och väntetider, säger Arne Björnberg, ordförande för Health Consumer Powerhouse, tidigare sjukvårdsdirektör på Norrlands Universitetssjukhus i Umeå och under två år vd för Apoteket AB. 

 

LÄS MER: Vad du tjänar och var du bor kan avgöra om du överlever

Professor Arne Björnberg riktar vass kritik mot det svenska systemet. Foto: Privat

– Berättar man ute i Europa att väntetiden mellan diagnos och behandling när det gäller prostatacancer är över ett halvår tror de inte att det är sant. 

– Vi är sämst i Norden med marginal, säger Arne Björnberg och riktar vass kritik mot det svenska systemet, där han menar att landstingens ekonomi har lite att göra med hur snabbt en person kan få hjälp.

– Medicinska resultat har med resurser att göra men väntetider har inget med resurser att göra. Om man ser på länder som är väntelistbefriade i Europa så har det av tradition varit Belgien och Schweiz, men dit sällar sig nu också Makedonien, Montenegro, Slovakien och snart Serbien. 

– Våra politiker oavsett om det gäller problem i skolan eller väntetider i vården, eller vad det än är, tror att den enda problemlösningsmetoden är att kasta pengar på problemet, och det måste vara den minst effektiva problemlösning som finns, hävdar Arne Björnberg.

"Mycket handlar också om tillgången till rätt personal", säger socialminister Annika Strandhäll. Foto: JOHAN NILSSON/TT

Annika Strandhäll: "Väntetiderna är ett komplext problem"

Socialminister Annika Strandhäll (s) svarar i mejl: 

- Väntetiderna är ett komplext problem med många orsaker. Ingen tjänar på att vi föreslår förenklade lösningar. De går inte att lösa enbart med pengar. Men alla som jobbat i en organisation med begränsade resurser vet att det är väldigt mycket enklare att lösa problem med extra pengar än utan.

Om den nya statistiken från Nationella Prostatacancerregistret som visar på medianväntetider på över 200 dagar för operation och fortsatt stora regionala skillnader mellan landstingen, kommenterar Annika Strandhäll vidare: 

- Jag kommer aldrig att vara nöjd med stora skillnader, det är just därför den här regeringen både ställer krav och satsar på cancervården i landstingen. Du ska som patient kunna förvänta dig att veta vad som händer från diagnos och genom behandlingen oavsett var i landet du bor.

"Effekten ser olika ut för olika diagnoser"

Socialministern bemöter kritiken från Prostataförbundet om att regeringens satsning på två miljarder inte har minskat flaskhalsarna i cancervården. 

- Vi har sett i uppföljningar från exempelvis Socialstyrelsen att satsningen har haft positiva effekter på både tillgängligheten och jämlikheten i cancervården.

- Mycket handlar också om tillgången till rätt personal. Vi vet att brist på specialistsjuksköterskor är ett stort problem för tillgängligheten i cancervården. Därför fortsätter regeringen med stora satsningar på personalen i vården.

- Tyvärr ser effekterna olika ut för olika diagnoser, och vi vet att när det gäller prostatacancer finns det mycket kvar att göra.

Den bästa vården i Europa totalt sett enligt årets undersökning från Health Consumer Powerhouse har Nederländerna. 

 

I grafen nedan kan du själv gissa hur läget med prostatacancer har utvecklats i just ditt län och jämföra med hur det sett ut. Dra i grafen för att gissa hur många procent som fått sitt besked inom elva dagar.

 


Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!