Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas riksförbund uppmanar skolor att lyfta #metoo i klassrummet.
Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas riksförbund uppmanar skolor att lyfta #metoo i klassrummet.

"Vi måste prata om #metoo i skolan"

Publicerad

Kampanjen har inspirerat tusentals kvinnor att vittna om sexuella trakasserier – och rörelsen har fått ringar på vattnet.

Nu uppmanar Lärarnas riksförbund att skolor runtom i landet lyfter #metoo i klassrummet.

– Skolan måste ta tag i de här frågorna och vara en drivande del av det, säger ordförande Åsa Fahlén. 

Fyra av fem kvinnor i Sverige har utsatts för sexuella trakasserier eller övergrepp, visar en opinionsundersökning som Demoskop har gjort för Expressen.

Under den senaste veckan har kampanjen #metoo spridit sig som en löpeld i sociala medier – och tusentals kvinnor vittnar nu om att de utsatts för sexuella trakasserier.

Bland unga är problemet extra stort. 

Därför menar nu Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas riksförbund, att kampanjen måste spridas även till skolans klassrum.

Lärare uppmanas prata om #metoo

– Skolan och förskolan har ett jätteviktigt uppdrag när det gäller att stå upp för alla människors lika värde och hur vi behandlar varandra. Skolan kan inte lösa alla världens problem, men det är ett väldigt stor arena, säger hon.

 

LÄS MER: Hon skapade #metoo – det här betyder hashtaggen 

 

I morgon kommer förbundet gå ut med en allmän uppmaning till alla lärare att prata med sina elever om #metoo och sexuella trakasserier.

– Det är så oerhört utbrett, men vi pratar inte med varandra. Det är en viktig uppgift för skolan att man står upp för sig själv- och varandra. Vi kommer gå ut och säga till våra medlemmar att nu ska vi också vara en del av den här kampanjen, säger Åsa Fahlén.

Vill lyfta elevernas egna erfarenheter

Bland annat kan elever som vill få möjlighet att lyfta sina egna erfarenheter i skolan, menar hon.

– Många har säkert redan pratat om #metoo hemma, men det finns också de som inte gör det. I dag är det vanligt att elever till exempel får bilder i sociala medier som man inte vill se. I många appar kan man skicka meddelanden som sen försvinner. Det går så fort och blir omöjligt att bevisa. Det är lätt att uttrycka sig på sätt man inte skulle göra öga mot öga.

Åsa Fahlén menar att lärare som arbetar i skolan måste våga ta tag i de här frågorna och vara drivande i att motverka sexuella trakasserier. 

– Den här kampanjen visat att vi måste bli bättre på att prata om det och uppmärksamma det. Här tror jag att vi lärare måste hjälpa eleverna att prata om detta, säger hon.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag