Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

”Vi kan inte leva normalt efter gynoperationen”

Denise, 43, fick urinvägsinfektioner, extrema samlagssmärtor och började kissa på sig efter en nätoperation. Foto: PRIVAT

Denise, 43, fick urinvägsinfektioner, extrema samlagssmärtor och började kissa på sig. 

Yvonne, 84, blöder och har tvingats äta antibiotika i fyra år. 

Mia, 51, lider av svåra smärtor och måste åka utomlands för att ta bort nätet. 

Alla blev opererade i Sverige. Men ingen av dem får hjälp med komplikationerna. 

Omkring 95 000 svenska kvinnor har fått plastnät inopererade mot inkontinens och framfall. 

Men näten har visat sig kunna orsaka akuta och kroniska smärtor och även skurit igenom organ som tarmen, urinblåsan och slidan. 

Denise Conway var egentligen den perfekta patienten. En triatlet och yogaentusiast - ung, frisk och i superform. Vid en rutinkontroll av spiralen på det svenska privatsjukhuset föreslog läkaren en nätoperation. Hennes besvär var lindriga.

– Jag hade lite "yogafisar", att vaginan släpper ut luft i samband med vissa positioner, exempelvis när man står på huvudet. Och i slutet på riktiga långlopp kunde det komma någon droppe urin i trosan.   

Eftersom läkaren beskrev det som en säker operation, "golden standard", med över 90 procent lyckandegrad, tackade Denise ja. 

Sen började helvetet. Urinvägsinfektioner, ännu mer inkontinens och svåra smärtor. Först trodde hon det var hennes eget fel. 

 – Jag försökte allt, jag slutade dricka kaffe, jag lät bli alkohol och kolsyrat vatten. Jag drack bara vanligt vatten och tranbärsjuice. Och jag fick sluta springa. 

 

LÄS MER: Tiotusentals svenska kvinnor kan ha fått kroniska problem

”Att ha sex var extremt smärtsamt”

Relationen med pojkvännen tog slut. 

– Att ha sex var extremt smärtsamt, nästan omöjligt. 

Hon sökte hjälp, men ingen svensk läkare ville ta bort nätet. Det var för farligt. Nätet växer fast i kroppen. Denise fick heller ingen uppföljning. 

Denise tvingades låna 100 000 kronor för att operera sig i Storbritannien. Rehabiliteringen fick hon sköta helt på egen hand. 

–  Jag har nog aldrig känt mig så ensam och utan stöd. Den här operationen höll på att förstöra mitt liv. 

– Och den svenska sjukvården, som jag hade så höga tankar om, har jag ingen tillit till längre.

Nu arbetar hon som yogalägare och kampanjar för kvinnors underlivshälsa. Nu mår hon bra, men vet inte om hon behöver opereras i framtiden. 

– Man sätter in billiga plastnät i kvinnors känsliga organ, för att tjäna snabba pengar. Riskerna är oacceptabla. Näten borde förbjudas i hela världen, säger Denise Conway. 

Mia Engström, 51, drabbades av kroniska smärtor. Inkontinensnätet som hon fick 2015 skadade nerverna. Foto: PRIVAT

”Kan inte leva ett normalt liv”

Mia Engström, 51, som Expressen tidigare skrivit om, har en liknande historia. Hon drabbades av kroniska smärtor. Inkontinensnätet som hon fick 2015 skadade nerverna. 

– Jag kan inte leva ett normalt liv, inte bära tyngre än en vanlig kasse och jag kan inte gå i trappor. 

När det var som värst kunde hon varken sitta eller stå, utan tvingades gå hem från jobbet. 

– Jag har inte haft sex sen det hände. Bara en vanlig gynundersökning är oerhört smärtsam. 

Svenska läkare anser det är för farligt att ta ut nätet. I september ska Mia Engström åka till London för att operera bort det. Det kostar 105 000 kronor, en dryg utgift för en ensamstående mamma.   

– Blancolån kostar skjortan. Det kan bli en framtid med mycket havregrynsgröt, säger Mia Engström som startat en svensk stödgrupp, Swedish mesh support. 

Gruppen vill att Sverige följer Englands exempel, stoppar och utreder näten. 

– Riskerna är alldeles för stora. Det är rysk roulett vem som får problem. Näten bör endast få användas som en sista utväg, när man provat allt annat. 

 

LÄS ÄVEN: Mia drabbad av kronisk smärta – efter operation 

 

Yvonne, 84, lider av smärtor och underlivsblödningar efter operationen. Foto: PRIVAT

Yvonne, 84, har ständiga smärtor och underlivsblödningar efter operationen. Hon har fått kronisk urinvägsinfektion och har ätit antibiotika i tre år nu. Ibland trillar det ut bitar av nätet när hon går på toaletten. 

– Det här är inte klokt. Jag skriker efter hjälp men ingen hjälper mig!  

Får en annan livskvalitet

Svenska gynekologer framhåller att näten är till stor hjälp för många kvinnor. Eva Uustal är överläkare vid kvinnokliniken i Linköping och vice ordförande i Svensk förening för Obstetrik och Gynekologi. Hon vill inte att kvinnor ska bli skrämda av det engelska nätstoppet.

– De allra flesta kvinnor mår väldigt bra av sina inkontinensnät. Hundratusentals kvinnor får en helt annan livskvalitet, de kan gympa och får sitt sexliv tillbaka! 

Enligt de svenska registren är det bara en procent som drabbas av allvarliga komplikationer, som hjärtinfarkt, blodpropp eller infektioner.  

– Det finns problem med all kirurgi, men allvarliga komplikationer är sällsynta. 

Hon tycker däremot att läkarna tidigare var lite frikostiga med att sätta in nät på yngre kvinnor.

– Man blev kanske lite för ivrig. Var tionde kvinna drabbades av erosion, att nätet tittade fram i slidan. Då kan det göra ont för mannen att ha sex. 

– Det är helt förkastligt att operera in nät på unga kvinnor med bristfällig information om riskerna för att sexlivet kan drabbas. 

Eva Uustal, överläkare vid kvinnokliniken i Linköping och vice ordförande i Svensk förening för Obstetrik och Gynekologi. Foto: ANNA NILSEN

”Vi har järnkoll”

Hon anser att svenska kvinnorna följs upp noggrant efter sin nätoperation tack vare Gynoperationsregistret.

– Vi har järnkoll på vad som händer patienterna. Det ligger ju på vår läkarheder. Om det blir komplikationer ska vi gå igenom eld och vatten för att patienten ska känna trygghet - att hon får all hjälp som går att få.

Däremot finns det skillnader över landet på vilka nät landstingens upphandlingsavdelningar köper in och vilka metoder man använder. 

– Läkare och patienter värderar även komplikationer på olika sätt och det förekommer att man undervärderar patientens upplevelser. Man kan gå i försvar.

Eva Uustal vill gärna se en "task force", en superkunnig specialstyrka som kan hjälpa de kvinnor som får svåra problem efter operationer. En sådan grupp håller på att bildas.

 

LÄS ÄVEN: ”Ramlar ut små bitar av nätet när jag går på toaletten” 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!