Gå till innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Veterinären Lina tog jobb på slakteri – för att hjälpa djuren

Lina Gustafsson utbildade sig till veterinär för att hon värnade om djur.
Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT / TT NYHETSBYRÅN
"Rapport från ett slakteri" är en debutbok om det våld som människan utövar mot djur.
Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT / TT NYHETSBYRÅN
”Vad vi än hittar på kommer det här att vara en industriell verksamhet där djurens behov och viljor sätts åt sidan”
Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT / TT NYHETSBYRÅN
Debutboken ”Rapport från ett slakteri” bygger på Lina Gustafssons erfarenhet från arbetet på slakteriet.
Varje dag slaktades över 3 000 grisar. Genrebild.
Foto: BEATRICE LUNDBORG / DN / TT / DN

Lina Gustafsson, 37, är vegetarian, veterinär – och har jobbat på slakteri. 

I en ny bok skriver hon om vad hon sett grisarna gå igenom innan de hamnar på våra tallrikar. 

– Det är det här vi kallar för världens bästa djurskydd – hur kan vi stå för det? säger hon i en intervju med TT.

Lina Gustafsson är utbildad veterinär eftersom hon ville jobba med de mest utsatta djuren tog hon jobb på ett slakteri. 

Varje dag såg hon 3 000 grisar gå till slakt och hon var den som inspekterade djurens kroppar, både innan och efter deras död. 

– Jag ville se om jag kunde göra någon skillnad, säger hon till TT. 

Det upplevde hon inte att hon kunde. Och för två år sedan sa hon upp sig från vikariatet. 

Men under tiden hon arbetade på slakteriet såg hon till att föra dagbok över vad hon såg, kände och tänkte. Nu har skildringarna blivit bok. 

I ”Rapport från ett slakteri” berättar hon om sina upplevelser och om vad djuren utsätts för innan de blir till mat på våra tallrikar. 

”För mig är det så orimligt”

I intervjun med TT beskriver Lina Gustavsson hur det under tiden på slakteriet var viktigt för henne att hålla kvar vid sin medkänsla och se djuren som individer, även när det blev överväldigande. 

En scen hon framför allt minns är när hon såg ner på grisarna medan de bedövades med koldioxid inför slakten – någonting som ger djuren svår dödsångest.

– Då hade jag börjat vänja mig lite vid arbetet, men jag väcktes till liv av att se det. Allt bara rasar för en, herregud, är det detta vi gör? Det är det här vi kallar för världens bästa djurskydd – hur kan vi stå för det? För mig är det så orimligt, säger hon till TT.

Djurens behov sätts åt sidan

I boken beskriver hon om beslut veterinärer förväntas ta om ett skadat djur ska avlivas direkt eller kan vänta, om stressade transportörer som slår djuren med padel trots att det är olagligt och om hur man inte ska tro att veterinärer på slakteri hindrar de levande varelserna från att behandlas som råvaror – utan snarare är ett alibi för att kunna fortsätta som tidigare. 

– Vad vi än hittar på kommer det här att vara en industriell verksamhet där djurens behov och viljor sätts åt sidan - mer eller mindre brutalt, säger Lina Gustafsson, som själv är vegetarian och anser att människan borde sluta äta kött, skriver TT. 

Christina, 31, slaktar sina egna kaniner

Hittade en ”moralisk mellanväg” för att kunna fortsätta äta kött

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.