Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Vem är dagens arbetare - Ebba von Sydow eller byggjobbaren?

Ebba von Sydow. Foto: Olle Sporrong
Arbetarklassen, finns den?
När Mona Sahlin avgick sa hon att bara 22 procent av de arbetande röstade på Socialdemokraterna senast. Socialdemokratiska arbetarepartiet blev svikna av just arbetarna.
Men hur definieras egentligen en "arbetare" i dag? Och finns det något arbetarparti?
Är byggjobbaren arbetarklass? Foto: Foto: Ibl Jupiter
Ebba von Sydow beskrev sig själv som den arbetande klassen i en intervju i P1 2005. Ebba arbetar nämligen minst 60 timmar i veckan, liksom hennes far som är skeppsmäklare och hennes mor som är läkare.
- Jag fick en fråga om vilken klass jag tyckte att jag tillhör. Egentligen tycker jag att hela klassbegreppet är omodernt. Men eftersom jag jobbar hårt så är jag väl arbetarklass, sa Ebba von Sydow då när hon mest var känd som en framgångsrik modebloggerska. Nu är hon framgångsrik journalist.
I Göran Therborns bok "Klasstrukturen i Sverige 1930-80" definierar han arbetarklassen:
"Arbetarklassen är kapitalets motpol, den centrala oppositionella och förändrande kraften i ett utvecklat kapitalistiskt samhälle."

Men klassbegreppet har fått en ny innebörd och Ebba von Sydow är inte ensam om att tycka att begreppet känns förlegat.
Stefan Fölster, chefsekonom på Svenskt näringsliv, tycker att diskussionen om vad klass är snarare försvårar arbetet med att förändra för de som har det svårast på arbetsmarknaden, nämligen unga och invandrare.
- Jag tycker främst att det är viktigt att prata om hinder att komma in i arbetslivet, inte vilken klass man tillhör. Klassbegreppen döljer mer än vad det visar. Jag tror också att få människor identifierar sig med en klass.

Enligt Göran Greider, politisk debattör och chefredaktör på Dala-Demokraten, är Ebba von Sydows uttalande en konsekvens av arbetarrörelsens slarv med just ordet "arbetare".
- Arbetarrörelsen och Socialdemokraterna har inte velat ha med ordet arbetare att göra och lät det flyta omkring fritt, något som Moderaterna gladeligen plockade upp och gjorde till sitt. Då kan en miljardär som jobbar 80 timmar i veckan säga "ja, jag är arbetare". Ordet är inte längre laddat med de ekonomiska och sociala konflikter som det borde laddas med. Arbetarrörelsen har inte brytt sig om klass-skillnader i sin politik.

Per Schlingmann, Moderaternas
före detta partisekreterare, omnämns ofta som pappa till begreppet: nya arbetarpartiet. Begreppet som lett Moderaterna till två valvinster och rekordsiffror:
- Som ett uttryck för att den politiska debatten kom att handla om vägvalet Sverige, mellan bidrag och arbete, så har begreppet spelat en väsentlig roll. Jag skulle dock vilja se allt i sitt sammanhang. Vi och väljarna såg ett samhällsproblem som var utanförskapet och vårt svar var arbetslinjen, vilket gjorde oss trovärdiga som Sveriges arbetarparti.

Ebba von Sydow tillhör den arbetande klassen, moderaterna säger sig vara ett arbetarparti och sossarna, ja, vems sida står de på egentligen?
Epitetet arbetarklass har blivit något luddigt och ogreppbart och arbetarrörelsen tycks onekligen befinna sig i en livskris.
Men Socialdemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson, Thomas Östros, håller inte med om att det skulle råda någon förvirring kring vilket parti som står på arbetarnas sida.
- Det handlar om hur man i grund och botten ser på samhället. Vi är ju löntagarnas parti och det tror jag inte något borgerligt parti någonsin kommer att lyckas stjäla. Skulle du fråga medborgarna så är det ingen svår fråga. Det är Socialdemokraterna som står på löntagarnas sida.

Men tycker politikerna att det är viktigt att prata om klass?
- Jo, det är det, men det ska också bedrivas på ett sådant sätt så att folk känner igen sig, säger Thomas Östros.
Göran Greider menar att politiska partier inte vill ta i begreppet med tång trots att vi har mer av ett klassamhälle i dag än någonsin tidigare.
- Stora delar av arbetsklassen är arbetslös och utförsäkrad. Inga partier vill bli förknippade med förlorare och bidragstagare, ungefär som att människor som går på bidrag är sämre människor. De så kallade bidragen är sociala rättigheter som vi har kämpat och slagits för, säger Greider.
Definitionen av en arbetare i blåställ har luckrats upp och speglar inte längre verkligheten.

Visst, vad du tjänar avgör till viss del om du kategoriseras som en "arbetare", men inte enbart. Det bästa sättet att definiera arbetarklass, enligt Göran Greider, är att utgå från vilken position man har i arbetslivet. Vilken makt har du över ditt eget arbete och andras arbete, vilken makt har du över dina maskiner, eller annan utrustning du använder dig av?
- I dag är dessutom majoriteten av arbetarklassen kvinnlig och vi har en samhällsgripande syn som nedvärderar kvinnlig arbetskraft från början och det gör att arbetarrörelsen blir mindre synlig. Arbetarklassen är så pass utspridd i tjänstesektorn och i småföretag, den samlade styrkan finns inte längre på samma sätt, säger Göran Greider.

Enligt Mattias Bengtsson, forskare på sociologiska institutionen vid Göteborgs universitet, var epitetet arbetare tidigare sammankopplat med stolthet, medan man i dag hellre ser sig som medelklass.
Och det bekräftas i LO:s rapport från 2007, där nio av tio LO-medlemmar känner sig som arbetare men bara sex av tio LO-medlemmar anser sig tillhöra arbetarklassen.
Claes-Mikael Jonsson, jurist på LO, menar att det handlar om att man numera fritt kan byta identitet under dagens gång.
- Du kan bo längst borta på T-banelinjen, ha ett lågavlönat jobb och åka in till Stureplan och leka att du är med i "Solsidan" på kvällen. En annan tänkbar förklaring är att det är färre branscher i arbetslivet som ger möjlighet att bygga en livslång identitet. Sedan har klassgemenskapen varit under attack av politiskt drivna krafter sedan 80-talet och det har drivit på en misstro mot att att man kan lösa saker gemensamt.

Den fackliga organisationsskaran har halverats de senaste 15 åren. Och ungdomar är förlorarna i arbetslivet. De tar korttidsanställningar på lågavlönade arbetsplatser som saknar trygghet. Borde inte de ta upp klasskampen?
Men enligt forskaren Mattias Bengtsson är det inte så enkelt, eftersom yrkesidentiteten inte har satt sig hos ungdomar och det är först när man får ett fast jobb som frågor om löneavtal och rättigheter kommer på tapeten.
- Förr i tiden upplystes vi på ett mycket mera självklart sätt, man kunde knappt jobba på en arbetsplats utan att vara med i facket, då blev man utfryst.

Ja, dags för LO och de andra fackförbunden att upplysa ungdomarna om deras rättigheter? Men det tycks finnas en rädsla från LO att borra sig in i arbetarklassfrågan.
- Inte rädsla, men brist på självförtroende och mod att använda arbetarklassbegreppet. Det är lustigt att man helt obehindrat kan prata om medelklassen, något som indikerar att det finns fler samhällsklasser, men att just arbetarklassbegreppet är så laddat är motsägelsefullt, säger LO-juristen Claes-Mikael Jonsson.

Per Schlingmann, Moderaternas före detta partisekreterare, menar att syftet med att kalla sig ett arbetarparti varken var en antydan att införa klassfrågan på den politiska agendan, eller att sudda ut gränserna för vad som egentligen är en arbetare.
- Tvärtom, vi använder inte klass som grund för hur vi betraktar samhället utan vi betraktar människor som individer. Och vi betraktar alla som arbetar som arbetare. Vår utgångspunkt var inte klassbegreppet, utan de samhällsutmaningar Sverige står inför. Jag tror snarare att klassbegreppen är på väg att luckras upp.
Sannerligen. Ebba von Sydow vidhåller fortfarande att hon tillhör den arbetande klassen men inte arbetarklass.
Men förstår hon varför uttalandet väckte så mycket känslor?
- Jag sa detta för att jag ville väcka en diskussion kring begreppet arbetarklass, vad vi lägger för värderingar i det. Och det lyckades jag med då, säger Ebba von Sydow i dag.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!