Den 11 maj – det som kallas Day Zero – väntas allt vatten ta slut i Kapstaden. För fyra år sedan var Theewaterkloofdammen 88,3 procent full. Nu fyller vattnet bara 12,9 procent. Foto: TORBJÖRN SELANDERDen 11 maj – det som kallas Day Zero – väntas allt vatten ta slut i Kapstaden. För fyra år sedan var Theewaterkloofdammen 88,3 procent full. Nu fyller vattnet bara 12,9 procent. Foto: TORBJÖRN SELANDER
Den 11 maj – det som kallas Day Zero – väntas allt vatten ta slut i Kapstaden. För fyra år sedan var Theewaterkloofdammen 88,3 procent full. Nu fyller vattnet bara 12,9 procent.  Foto: TORBJÖRN SELANDER
Dammen stod för över hälften av Kapstadens vatten. Foto: PRIVATDammen stod för över hälften av Kapstadens vatten. Foto: PRIVAT
Dammen stod för över hälften av Kapstadens vatten. Foto: PRIVAT
En av frukodlarna donerar vatten. Foto: CATHY SHAWEn av frukodlarna donerar vatten. Foto: CATHY SHAW
En av frukodlarna donerar vatten.  Foto: CATHY SHAW

Vattnet i Kapstaden helt slut om bara några månader

Publicerad

KAPSTADEN. Det pågår en intensiv kamp mot klockan och de sista vattendropparna i Kapstaden. Den 11 maj – det som kallas Day Zero – ska ingenjörer skruva av det lilla vatten som fanns kvar i kranarna för invånarna. 

Fram tills dess tar barnen med sig en liter vatten till skolorna, hotellen tar bort pluggarna till badkaren och invånarna hoppas nu bara på en sak: regn. 

– Denna dag är som en övning inför domedagen, säger Ursula Roberts som är och hämtar vatten i den snart uttorkade dammen som försörjer halva Kapstaden med vatten. 

Fyramiljonerstaden Kapstaden väntar mycket oroligt på "Day Zero" – dagen noll – då kranarna stängs av och hushållen blir helt utan vatten. Fruktodlarna har donerat tio miljoner kubikmeter vatten till stadens invånare, med risk att nästa års skörd går om intet. Denna engångsgåva, som den presenteras som, ger en frist på 18 till 20 dagar. Day Zero var satt till den 16:e april. Nu har den flyttats fram till den 11 maj. 

”Day Zero” är på allas läppar här i Kapstaden, överallt ser man hur det påverkar stadsbilden. Stora tankar forslas till hemmen, folk bär vattendunkar, hyllorna gapar tomma där flaskvatten ska finnas i butikerna. Överallt hör man samtal om hur man sparar på dropparna. Och kommer vi att förvandlas till ett ”Mad Max-samhälle”? För några dagar sen fick överlevnadsinstinkten i mig att låta vattnet i tvättmaskinen nu gå till en balja, det vattnet använder jag i stället för att spola toaletten med dricksvatten.

Vi har alla tagit det för naturligt att när man öppnar en kran, spolar en toalett eller ska ta en dusch så finns bara vattnet där. Men inte här – längre. Expressen tog sig upp i bergen bortanför vindistrikten till den jättelika Theewaterkloofsdammen. Här har vi varit och fiskat och badat förut. Nu är det bara en liten pöl kvar. 

 

LÄS MER: Elva städer som tros få slut på dricksvatten 

 

Så här ser Theewaterskloofdammen ut i februari 2018. Endast en liten pöl vatten återstår.Foto: TORBJÖRN SELANDER

Träden står som gravstenar över mänskligheten

Theewaterkloof är den viktigaste orsaken till att vi snart står utan vatten. 53 procent av Kapstadens vatten ska komma härifrån. Svindlande mängder vatten, en halv miljard kubikmeter, ska dammen hålla när den är full. För fyra år sen vid den här tiden var den 88,3 procent full. Nu, med bara 12,9 procent, knastrar det om den torra dammbotten när jag i flera kilometer får vandra till det lilla vatten som finns kvar. I den brännande solen liknar det mest en öken. De döda träden är vanligtvis täckta av vatten, eller att bara toppar som stack upp, nu står de där som gravstenar över mänskligheten, bevis för klimatförändring och befolkningskoncentrationen. 

Kapstadens befolkning har nästan fördubblats sen jag kom hit 1996. Då var vi drygt två miljoner, nu är vi nästan fyra miljoner kapstadenbor. Samtidigt har inte myndigheterna investerat nämnvärt i vattenförsörjningen.

Men den största orsaken är ändå klimatförändringen. 2017 var exceptionellt dåligt år när det gäller nederbörd, enligt en rapport som sammanställts av vattenforskaren och doktorn Piotr Wolski vid University of Cape Town. Men inte nog med det, 2015 och 2016 var också regnfattiga. Enligt Dr Wolski är sannolikheten för tre år i rad med så dålig nederbörd en på 300. Och han menar på att det är människans inverkan som föranlett klimatförändringen. Det krävs nu minst tre år i rad med riktigt mycket nederbörd för att komma över till den säkra sidan.

Ursula Roberts har åkt med familjen från Kapstadenförorten Silvertown till källan Newland Springs en halvtimme bort för att hämta vatten i plastdunkar.Foto: TORBJÖRN SELANDER

Hotell har samlat in pluggarna till badkaren

Vinden tar i, den hårda sandskorpan på Theewaterskloofs ger ifrån sig ett moln av sandkorn. Om man blundar - vilket man måste göra, så känns det som jag var tillbaka i Saharaöknen. Brännande sol och sandstorm. 

Vad kommer att hända i ett samhälle där det viktigaste av allt som man behöver tar slut? tänker jag där i sandstormen. Mina barns skola kommer att klara sig okej när de kan koppla om vattnet så att de borrhål de har kan spola toaletterna. 

På social media sprids en skämtsam turistannons ”Come to Cape Town for a dirty Weekend…” Men det är allvarligare än så, Expressen har från flera håll hört hur avbokningarna kommer in. Många hotell har samlat in pluggarna till badkaren och uppmanar gästerna att duscha väldigt snabbt.

Kapstadens befolkning har nästan fördubblats sedan 1996. Samtidigt har myndigheterna inte prioriterat att investera i vattenförsörjningen.Foto: SILAS LYKKEGAARD SELANDER

200 vattenstationer när Day Zero kommer

Ursula Roberts, som bor i förorten Silvertown, kommer med maken, en dotter, en son och två barnbarn fullastade med dunkar till den naturliga källan Newlands Springs i skuggan av Taffelberget. De har alla klämt in sig och dunkarna i en bil och kört en halvtimme för att hämta vatten i källan. Köerna är långa. Man har kopplat pvc-rör till den och har nu en massa hål i som sprutar vatten och här trängs folk från gryning till solnedgång för att fylla på. 

Vattnet kommer fortfarande ur våra kranar, men från första februari tills ”Day Zero” får man endast använda 50 liter vatten per person och dag. Om förbrukningen är större kan kommunen stänga av vattnet, utfärda böter eller tvinga på en vattenmätare som man får bekosta själv och som stänger av vattnet när månadsförbrukningen är uppnådd och det fortfarande är dagar kvar. 

 

LÄS MER: Satellitbilder visar – havsnivåer stiger oroväckande snabbt 

 

När ”Day Zero” inträffar skruvar ingenjörerna av vattnet till hushållen och då är det enda sättet att få vatten att uppsöka den närmsta vattenutlämningsstation. Vi är alltså nästan fyra miljoner här, det kommer finnas 200 vattenstationer, man säger att det blir 5 000 familjer per station.

Det är det här som Ursula Roberts ser framför sig, denna dag är som en övning inför domedagen. Men än så länge är stämningen på topp, även om polisen i januari fick arrestera några som kom i slagsmål i vattenkön. Yngre assisterar äldre och en helt ny affärsidé har utvecklats. Ett antal förut arbetslösa, numera entreprenörer som vattenbärare, har dykt upp. De tar mellan 10 och 20 sydafrikanska rand (7-15 kronor) för att forsla vattnet till bilen. 

Theewaterskloofdammen utanför Kapstaden.Foto: TORBJÖRN SELANDER

Barnen ska ta med sig vatten till förskolan

Ursulas barnbarn Paintyn och Tasquik är bägge fem år och leker i gyttjan runt Newlandskällan medan de vuxna köar och fyller på. Snart är dunkarna fyllda. En läcker så det blir inte riktigt de 120 liter som de hoppats på få med sig hem.

– Vi använder mycket vatten, det är klart att jag är orolig, nu gäller det att lagra vatten, jag hade gärna velat ha en tank i min trädgård, säger hon och fortsätter:

– Frågan är vad man ska prioritera när ”Day Zero” kommer. Men förstås dricka vatten, matlagning och personlig hygien. 25 liter vatten per person är inte nog. Någon gång måste man ju spola toaletten också.

Ursula berättar att barnen ska ha med sig en liter vatten var till förskolan, för att dricka, tvätta händerna och spola i toaletten.

– Om det inte finns något vatten så kan jag inte tvätta mig, vi behöver vatten för att tvätta händerna säger barnbarnen Paintyn och Tasquick i gyttjan.

Familjen samlar ihop sig och börjar släpa dunkar mot sin bil. Det är en bit att gå, vägen in till källan är avspärrad och kontrolleras av Kapstadens polis.

En av de lokala frukodlarna donerar vatten för att hjälpa stadens invånare. Foto: CATHY SHAW / FACEBOOK

Inte gjort några investeringar sedan 1994

Om vattenbrist är nummer ett på listan av problemen här så finns det andra saker som kommer med den, som ett enormt sanitetsproblem. Om man inte håller i gång det vattenburna avloppet kan det kollapsa. Men sanitetsproblemet kan också leda till allvarliga sjukdomar. När vattnet försvann i Zimbabwes huvudstad Harare spred sig koleran. Och dessutom så är man rädd för att det blir anarki, så både armé och polis är i beredskap för ”Day Zero”.

I bakgrunden av medborgarnas vattenbrist och oro finns också en komplicerad politisk sörja. Det är det ANC-ledda regeringen som ansvarar för att befolkningen och städerna ska få bulkvatten. Alltså från dammarna och andra vattenkällor. Men här har man inte gjort några nämnvärda investeringar sen Mandela vann det första demokratiska valet 1994. 

Samtidigt är det Kapprovinsen och Kapstadens kommun som distribuerar vattnet. Och både provins och kommun är ledda av ANC:s ärkefiende och oppositionspartiet DA. Nu bråkar man vem som har skulden att man är tagna på sängen, alla skyller på alla – fast detta är något som varnats för i tiotals år. 

Om Kapstadens befolkning kan spara ytterligare 100 miljoner liter vatten per dag kan det fortfarande gå att undvika ”Day Zero”.Foto: SILAS LYKKEGAARD SELANDER

Måste ner till 450 miljoner liter vatten

Det är några avgörande månader som nu väntar. Om Kapstadens befolkning kan spara ytterligare 100 miljoner liter vatten per dag slipper vi dagen noll. Förra veckan gjorde vi åt 547 miljoner liter vatten per dag. Det måste ned till 450 miljoner liter för att undvika att kranarna stängs av. Detta ska jämföras med att vi gjorde åt 1 200 miljoner liter per dag 2015. 

Just nu pågår en febril aktivitet med att få klart avsaltningsanläggningar och nya borrhål. De flesta väntas gå i gång i juni, och då tillföra kanske något mer än 100 miljoner liter per dag. Men vi väntar också på nederbörden. Och att de faller väldigt lokalt där dammarna finns. 

Regnen ska starta i maj, men förra året kom det inte ordentligt förrän i slutet av juni.

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag