Den humanitära katastrof som invånarna i Mariupol i östra Ukraina har genomgått under de senaste veckornas belägring handlar inte bara om det fysiska hotet som de ryska artilleribeskjutningarna utgör – människorna i staden kämpar också för att överleva den akuta bristen på dricksvatten.
Problemet är ingenting som är unikt för kriget i Ukraina utan är ett vanligt inslag i krig och konflikter världen över. Något som till exempel har visat sig i krigen i Syrien och Yemen där direkta attacker mot motståndarsidans vattenresurser har varit ett återkommande fenomen, skriver New York Times.
Nu visar en ny amerikansk studie att problemet är på uppgång i världen. Studien, som har räknat historiska ”vattenkonflikter” – konflikter där tillgången till vatten antingen har varit en utlösande faktor eller ett militärt mål, visar att fenomenet har ökat markant de senaste 20 åren.
Mer torka, mindre vatten, mer våld
Mellan år 2000 och 2005 varierade antalet vattenkonflikter mellan ungefär 20 och 40 per år. Åren 2017 till 2021 mättes som lägst 80 och år 2018 uppmättes hela 140 konflikter.
Trenden är alltså väldigt tydlig. Och här spelar klimatförändringarna en betydande roll menar forskaren bakom studien, Peter Gleick.
Eftersom en varmare planet ofta innebär mer torka, vilket skapar mer brist på viktiga resurser som mat och vatten, bidrar det i sin tur till att konkurrensen om dessa bristvaror trappas upp – vilket ofta slutar med våld.
– Klimatförändringarna förvärrar tveklöst de förhållanden som bidrar till vattenkonflikten: torka, underskott och ojämlikhet, säger Peter Gleick till New York Times.
Exakt hur mycket som klimatförändringarna bidrar till vattenkonflikterna är dock svårt att säga, eftersom dålig vattenhantering och ökande efterfråga sannolikt spelar en minst lika stor roll.
