USA:s president Barack Obama har avbrutit sin julledighet på Hawaii för att försöka hitta en budgetkompromiss med republikanerna i kongressen. Målet är att rädda landet undan det fruktade finansstupet, med en rad förutbestämda skattehöjningar och nedskärningar som skulle slå hårt mot vanliga amerikaner och troligtvis orsaka en ny lågkonjunktur.
Förhandlingarna, som hittills varit hätska och oproduktiva, slutade abrupt före jullovet med att representanthuset, kongressens ena kammare som domineras av republikanerna, avvisade president Obamas budgetförslag.
Nytt orosmoment
Under onsdagen spädde finansminister Timothy Geithner på oron ytterligare genom att meddela att USA kommer att slå huvudet i lånetaket på nyårsafton. USA:s skuldberg uppgår då till ofattbara 16 400 miljarder dollar, vilket motsvarar den maxsumma som landets lagstiftare skrivit in i lag.
Skuldtaket är därmed ytterligare en stötesten i de kaotiska förhandlingarna om en budget som kan ena landets två partier i en kompromiss som undviker finansstupet. Finansdepartementet säger sig kunna vidta tillfälliga specialåtgärder för att skjuta fram datumet då USA tvingas ställa in betalningar med cirka två månader. Men den rådande osäkerheten gör det svårt att veta exakt hur långe man kan lyckas med det.
Viktig förhandlingspunkt
Obama har krävt att skuldtaket ska undantas från förhandlingarna. Men republikanerna ser den som en viktig hävstång för att tvinga fram nedskärningar och begränsa nya utgifter. Det var trots allt det förra skuldtaket som sommaren 2011 tvingade fram den budgetkompromiss som ledde till lagstiftningen bakom det så kallade finansstupet.
Finansstupet var från början tänkt som en överenskommelse som skulle tvinga båda politiska partier i den amerikanska kongressen att nå en budgetkompromiss. Om politikerna i Washington inte lyckas undvika det kommer skatter automatiskt att öka och utgifter att skäras ned inom en rad områden. Detta skulle visserligen minska landets lånebehov. Men samtidigt skulle USA med stor sannolikhet kastas in i en ny lågkonjunktur med fallande tillväxt och stigande arbetslöshet.
Skatter på höginkomsttagare
Stötestenen i den hätska debatten inför finansstupet har varit frågan om skattehöjningar för höginkomsttagare. Republikanerna vill undvika alla former av regelrätta skattehöjningar medan demokraterna, med president Obama i spetsen, insisterar på att landets allra rikaste måste bidra mer till landets skatteintäkter. Republikanerna spelar ett högt spel i sina förhandlingar. Passerar man finansstupet bidrar de indirekt till både skattehöjningar och nedskärningar inom de militära, något som skulle gå stick i stäv med partiets löfte till väljarna.
