Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Varningen: Hundratals kan dö av värmeböljan

Professorn Bertil Forsberg anser att sjukvård och äldreomsorg måste få bättre krisberedskap för farliga värmeböljor. Foto: MATTIAS PETTERSSON / © MATTIAS PETTERSSON, UMEÅ UNIVERSITET
Foto: Mattias Pettersson

Värmeböljan är ett hälsohot. 

En varm sommar kan 500 svenskar dö av hetta. Redan sjuka och sköra äldre drabbas hårdast - och SMHI har utfärdat en klass 2-varning. 

Sjukvård och äldreomsorg måste få bättre krisberedskap för farliga värmeböljor, tycker professor Bertil Forsberg.  

– Det måste till åtgärder, det går inte att vifta bort det här längre.

Värmeslag, uttorkning, kramper, hjärtinfarkt och blodproppar. Extremvärmen kan vara livsfarlig. 

– Man kan räkna med mellan 20 och 30 procents fler dödsfall per dag än vanligt under en värmebölja. Effekterna varierar lite mellan olika år, säger Joacim Rocklöv, professor i epidemiologi vid Umeå universitet. 

Hjärtat tvingas arbeta hårdare för att kroppen ska kunna reglera kroppstemperaturen och man förlorar vätska och salt. Kroniskt sjuka, gravida, personer med funktionsnedsättning, sköra äldre och barn är extra utsatta. 

Men det är personer över 70 år som står för den största andelen dödsfall. 

– Fast när det är väldigt varmt kryper det ner i åldrarna. Det finns en svensk studie som visar på effekter från 50 års ålder, säger Joacim Rocklöv. 

 

LÄS MER: Värmebölja påverkar din hjärna 

"Det är skrämmande"

SMHI har infört en vädervarning för höga temperaturer. Just nu är det varmt i hela landet. I östra Svealand har SMHI utfärdat en klass 2-varning för en maxtemperatur på 30 grader, och en klass 1-varning för 30 graders värme i Östergötland, Dalarna samt Gävleborgs och Västernorrlands län. Svenskarna kommer att få vänja sig vid SMHI:s värmevarningar, säger Joacim Rocklöv. 

– Det blir varmare och varmare hela tiden, år efter år. Det här är vad man kan förvänta sig, även om man aldrig kan säga att just den här värmeböljan beror på klimatförändringar. 

– Men det är skrämmande. 

Tidigare uppskattningar visar att Sverige får mellan 400 och 500 extra dödsfall under en varm sommar. Det berättar Bertil Forsberg, professor i miljömedicin vid Umeå universitet, som forskar om värmeböljors effekter på hälsan.  

– Men med de höga temperaturer vi har nu vet vi inte. Vi har inte räknat på det.

Personer med kroniska sjukdomar, som hjärtsjukdomar, diabetes, astma, KOL, depression eller demens, är extra känsliga. 

 

LÄS MER: Smällen efter värmeböljan: Elpriserna rusar till hösten

Vissa läkemedel ökar risken att dö

Vätskedrivande och psykofarmaka är exempel på läkemedel som ökar dödsrisken.

Att vara kvinna, fattig och bo ensam är andra riskfaktorer för att dö av hetta. 

Varför kvinnor har högre risk än män vet forskarna inte. Det kan bero på att kvinnor har lite andra mediciner och andra grundsjukdomar än män.  

Klimatförändringar och en åldrande befolkning gör att Sverige kommer att få allt fler värmerelaterade dödsfall. Både Joacim Rocklöv och Bertil Forsberg tycker att Sverige har alldeles för dålig krisberedskap. Enligt WHO har Sverige inget värmevarningssystem, eftersom vi inte har några handlingsplaner kopplade till varningsnivåerna, säger Bertil Forsberg.

– I Sverige ses värmeböljor som exceptionella händelser. 

Forskarna anser att vi måste bygga och bygga om för att klara av värmeböljor. 

– Att det är 30 grader inomhus är inte hälsosamt. I Sverige har köpcentrum och kontorsanläggningar klimatanläggningar, men inte servicehus, äldreboenden och vårdcentraler, säger Bertil Forsberg. 

 

 

Fakta/Så skyddar du dig

* HÅLL KOLL på temperaturen både utomhus och inomhus. 

* DRICK MER Vänta inte på att du blir törstig. Ät vätskerik mat som exempelvis grönsaker och frukt. Undvik stora mängder söta drycker och alkohol. Sjuka och äldre kan behöva extra hjälp med att få i sig vätska.

* KYL NER BOSTADEN Använd gardiner, persienner och markiser. Försök att vara på den svalaste platsen i bostaden. Vädra på natten när det är svalt. Om du kan - ordna med fläktar eller andra kylaggregat.

* SVALKA En kall dusch är mest effektiv. En blöt handduk runt nacken är ett alternativ. Använd löst sittande kläder i naturmaterial, de är svalare än åtsittande syntetkläder.

* TA DET LUGNT Undvik att vara ute mitt på dan och undvik fysisk aktivitet när det är som varmast.

* TITTA TILL dina vänner och anhöriga, och tipsa dem om råden.

* FÖRVARA LÄKEMEDEL RÄTT Förvara mediciner svalare än 25 °C grader eller i kylskåp. Läs om förvaring på förpackningen.

* VAR UPPMÄRKSAM Varningssignaler kan vara förhöjd kroppstemperatur, puls och andningsfrekvens samt nytillkommen yrsel och onormal trötthet.

Muntorrhet och minskad urinmängd kan vara tecken på vätskebrist. 

* KOLLA MEDICINERNA Vissa läkemedel kan öka värmekänsligheten. Om du exempelvis tar vätskedrivande mediciner kan dosen behöva justeras.

* KONTAKTA SJUKVÅRDEN för specifika råd kring just din eller dina närståendes hälsa.

Källa: Folkhälsomyndigheten, professor Joacim Rocklöv, professor Bertil Forsberg.