Den lettiska politikern och ledamoten i EU-parlamentet Tatjana Ždanoka, 73, har länge gjort sig känd för sitt öppna stöd till Ryssland. Både i Baltikum och i Bryssel har hon spridit propaganda kring påstådda brott mot ryssars rättigheter i Baltikum och argumenterat för en kremlvänlig politik. I EU-parlamentet har hon vägrat fördöma Rysslands anfall på Ukraina.
I samarbete med den oberoende ryska sajten The Insider, lettiska Re:Baltica och Delfi Estland kan vi nu avslöja hur Tatjana Ždanoka åtminstone sedan 2004 agerat som agent åt den ryska säkerhetstjänsten FSB.
Det framgår av en serie läckta e-postmeddelanden mellan EU-parlamentarikern och hennes kontaktpersoner inom FSB. Mejlen visar hur hon skickar vidare interna eu-diskussioner och planer och informerar om kommande aktiviteter. Av mejlen framgår också hur hon återkommande stämmer träff med sin kontaktperson inom FSB.
Den första kontaktpersonen heter Dmitrij Gladej, en 74-årig veteran inom den ryska säkerhetstjänsten och en del av FSB:s femte avdelning som sysslar med utrikesspionage i Rysslands närområden. Gladejs offentliga roll har i decennier varit som en av Rysslands representanter för olika valövervakningsorganisationer, senast International Institute for Monitoring the Development of Democracy, där Dmitrij Gladej är ordförande.
Men enligt The Insiders uppgifter hör han sedan länge till FSB.
Ett möte skedde den 4 oktober 2006 i Bryssel. Gladej skriver i e-post till Ždanoka:
”Jag anländer till MIDI på onsdag kl. 12.40, återvänder kl. 17.30,”.
Med MIDI syftar han på tågstationen som ansluter till Bryssels flygplats.
Ždanoka svarade:
”Mycket bra, jag kommer till MIDI - vi ses på plattformen vid tåget. Om vi missar varandra – [låt oss träffas] vid stationens huvudentré.”, står det i mejlen.
I början av augusti 2007 försökte Ždanoka hitta en plats att träffa sin kontaktperson under dennes resor till Kazakstan och Vitryssland, där han agerade som valövervakare. De kom så småningom överens om att träffas i Moskva, där Ždanoka mellanlandade några timmar på väg hem från en resa i Asien. Mötet ägde rum den 1 september 2007.
Även om det verkar som om Ždanoka och Gladej sparade de känsliga delarna av sin kommunikation till personliga möten, var dessa inte alltid möjliga att arrangera.
Ždanoka skickade ibland detaljerade diskussionspunkter och förfrågningar om hjälp eller input i olika frågor till sin FSB-handläggare.
Den 8 september 2007, en vecka efter deras möte i Moskva, skrev Ždanoka ett långt e-postmeddelande till Gladej. I ämnesraden står ”Rapport”. Hon började med att be om ursäkt för att hon inte kunde skicka ”den utlovade informationen” från Strasbourg och redogjorde sedan för uppgifter som uppfyllts sedan juni.
Gladej fortsatte att arbeta med Ždanoka i minst åtta år, fram till 2013, då han började vidarebefordra hennes rapporter till en ny e-postadress. The Insiders granskning har visat att mannen bakom den nya e-posten är FSB-officeren Sergej Beltjukov. I december 2013 började Ždanoka ha direktkontakt med Beltjukov och skickade sina rapporter till honom.
Tatjana Ždanoka har inte ställt upp på någon intervju men svarar på frågor via mejl. Hon förnekar inte att de läckta mejlen är äkta, men uppger att hon inte har haft någon vetskap om att personerna skulle vara från FSB.
”Jag kan intyga att de enda personer som jag har suttit vid samma bord som och haft viss vetskap om att de är/var ryska FSB-officerare, är Vladimir Putin och Sergej Narysjkin.” skriver hon. Sergej Narysjkin är sedan 2016 chef för ryska utrikesunderrättelsetjänsten SVR.
Dmitrij Gladej beskriver hon som en vän som hon lärde känna som student i början av 1970-talet då Lettland fortfarande var en del av Sovjetunionen och som hon behållit kontakten med under åren.
En källa i en västerländsk underrättelsetjänst bekräftar The Insiders uppgifter om Tatjana Ždanokas kontakter med FSB och uppger att hon styrts av FSB sedan åtminstone 2004.
”Dmitrij Gladej arbetade vid sekretariatet för den parlamentariska församlingen för Oberoende staters samvälde (OSS) i Sankt Petersburg och var med och organiserade olika evenemang. Som ledamot av Europaparlamentet deltog jag i olika OSS-konferenser i Sankt Petersburg.” säger hon om sina kontakter med Gladej.
Generaldirektören för lettiska säkerhetstjänsten, VDD, Normunds Mežviets säger i en skriftlig kommentar till RE:Baltica att det inte är möjligt att vidta några rättsliga åtgärder för kontakter som skett före 2016 även om de inneburit hot mot rikets säkerhet. Detta eftersom Lettland fram till 2016 saknade en lagstiftning kring detta.
Hade Ždanoka under uppsikt
Det är tydligt att den lettiska säkerhetstjänsten har haft Tatjana Ždanoka under uppsikt under lång tid och enligt uttalandet var den typen av påverkansoperationer som hon genomfört anledningen till att den lettiska lagen ändrades på detta område 2016.
”En av anledningarna till att förändringarna var nödvändiga var hotet från Rysslands så kallade landsmanspolitik och andra former av icke-militärt inflytande, som också stöddes av lettiska medborgare.”, skriver de i uttalandet.
Begreppet landsmanspolitik används för att beskriva Putinregimens geopolitiska strategi att utnyttja ryska minoriteter i EU:s medlemsstater i syfte är att splittra samhällena i framför allt östra EU.
Tatjana Ždanokas ställning som EU-parlamentariker har också hjälpt henne, enligt VDD.
”Enligt VDDs bedömning så var Ždanokas status som ledamot av Europaparlamentet och den rättsliga immunitet som denna status ger en viktig faktor som bidrog till hennes verksamhet till stöd för Rysslands geopolitiska intressen.”
I läckan av mejl finns även kontakter efter 2016. Den 14 januari 2017 mejlar Tatjana Ždanoka sin FSB-kontakt om hjälp med att arrangera en delegation från Lettland för att delta i ett evenemang i Sankt Petersburg till minne av Röda arméns brytande av den nazistiska blockaden av Leningrad.
”VDD fortsätter att bedöma historisk information om det möjliga samarbetet mellan lettiska medborgare och Ryssland eller andra länder som är fientliga mot Lettland, med särskild uppmärksamhet på sådana kontakter efter 2016.”
Tatjana Ždanoka har under sina 20 år i Europaparlament varit medlem i gruppen De gröna/Europeiska fria alliansen där Svenska Miljöpartiet ingår. Alice Bah Khunke är parlamentsledamot för Miljöpartiet och vice president i gruppen. Hon reagerar starkt på uppgifterna om Ždanokas kontakter med FSB.
– Det är extremt obehagligt och allvarligt och problematiskt, säger hon.
Hur känns det att det gått runt en person i EU-parlamentet i nästan 20 år som har haft kontakter med FSB på det här sättet?
– Fruktansvärt, föga förvånande. Vi får ju löpande rapporter som parlamentariker. Och jag vet ju sedan jag var minister i Sveriges regering hur Ryssland och Putins agenter arbetar och de har ju nätverk överallt, säger hon.
Av de läckta mejlen framgår att Tatjana Ždanoka även använt De gröna/Europeiska fria alliansen för sina propaganda-event. Och vid Rysslands illegala annektering av Krimhalvön 2014 agerade hon som ”valobservatör” på Krim. Men det var först efter Rysslands invasion av Ukraina 2022 som det blev tal om uteslutning.
– När vi skulle rösta och hon inte kunde fördöma Rysslands orättfärdiga anfallskrig mot Ukraina, då protesterade vi från miljöpartierna till EFA och sa att hon måste bort från vår grupp, säger Alice Bah Kuhnke.
En procedur för att utesluta henne inleddes av Europeiska fria alliansen, men den fjärde februari 2022, dagen innan beslutet skulle fattas, lämnade hon frivilligt. Hon sitter fortfarande kvar i parlamentet. Något som Alice Bah Kuhnke ser som mycket problematiskt.
– Hon är ett hot mot det som EU ska kämpa för, säger hon.
Ljudklippet gick inte att spela upp
Försök igen senare
Premium
Premium
Premium