2013 skrev författaren och föreläsaren Linus Jonkman boken "Introvert: Den tysta revolutionen".
Ett ämne som han brinner för – och som engagerar människor på bred front.
Tidigare i veckan skrev Linus ett längre inlägg på sin blogg riktat mot föräldrar under rubriken "Föräldrar – varför uppmanar ni era barn att ta plats?"
Inlägget har gillats över 20 000 gånger på Facebook, och kommentarer och reaktioner har forsat in de senaste dagarna.
– Jag har fått reaktioner i kommentarsfält, Facebookinlägg och pm. Det mesta, 99,9 procent, har varit positivt. Sedan finns det en liten andel som missförstår och tror att jag sänker extroverta personer. Men det jag sänker är människor som inte har social kompetens, som har blivit tränade hela livet att ta plats, men som inte funkar i grupp även om de beskrivs som "sociala". Det är det enda, säger Linus.
Föräldrar oroar sig
I sitt omtalade blogginlägg skriver Linus om "barn som ständigt fått påtalat av besvikna föräldrar att deras naturliga rytm inte varit tillräcklig. Barn som uppenbarligen långt senare känt av sviterna av sin uppväxt.".
Men även om de reaktioner som han fick efter att ha släppt sin bok.
"Jag har alltid trott att det varit något fel på mig, har alltid trott att jag måste förändras", förklarade en läsare då.
Men även föräldrar hörde av sig.
"Går det att fixa? Hur kan jag få honom att ta för sig?" frågade en förälder oroligt angående sitt eget barn.
Och det är just det sistnämnda som Linus sätter sig emot.
– Det kan skapa stress och social ångest om de hela tiden känner att de ska ta plats, sjunga och spela på släktträffar och ha jättemånga vänner för att det är vad som förväntas. Det är väldigt destruktivt för en människas självkänsla, säger Linus.
"Många har inte det naturliga drivet"
Linus nämner bland annat den problematik som kan uppstå i arbetslivet när människor, sedan barnsben, har uppfostrats till att alltid "ta plats" eller "ta för sig" men i själva verket är introverta.
– Man kan se att vi fått ett väldigt utåtriktat ideal. Att det är självklart när man gör en platsannons att man söker någon som är social, verbal och älskar att ta risker. Det har skapat en bild av att alla barn måste forceras att bli sociala av naturen. Och för många barn finns inte det naturliga drivet att vilja få en central position när det blir lite socialt utan att vara obekväma i det.
Vad har föräldrar att vinna på att låta barnen vara som de vill?
– Man får ett tryggt barn och trygga barn lyckas med det mesta ändå. Det är lätt för ett tryggt barn att känna lycka och att det händer tillräckligt mycket runtomkring ändå. Men om du i stället skapar en teaterapa som bara känner värde när de syns hörs och märks, ja då bygger man inte hela individer, då bygger man trasiga människor, säger Linus, och lyfter fram ett exempel ur sin egen vardag som förälder:
– Min dotter var med i luciatåget i dag och stod längst fram. Men min son sa direkt på morgonen att han inte tänker vara med. Han var väldigt bestämd. Så då lät vi honom vara hemma med mormor. I längden kommer det hjälpa honom att senare bestämma sig för om han faktiskt vill vara med och då kommer det att vara hans eget val.
Läs Linus Jonkmans blogginlägg i sin helhet längre ner.
