Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Varför ska det vara dubbelt så dyrt att flyga, Fridolin?

Hälften av riksdagspartierna har bytt partiledare efter valet – men nu är alla huvudroller tillsatta inför spelet om makten 2014.

I Expressens stora partiledarutfrågning sätter politiske reportern Karl-Johan Karlsson alla åtta partiledare i heta stolen.

Först ut: Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin.

Gustav Fridolin vill beskatta små åkerier med nästan en miljon kronor per år för att få dem att välja järnvägen.

Men järnvägen är inte redo.

I Expressens stora partiledarutfrågning förklarar han varför det ska bli 6 000 kronor dyrare för en barnfamilj att semestra i Thailand.

- Jag tycker inte det är fel att det blir dyrare, om pengarna går till att göra det billigare med miljöbra alternativ, säger Fridolin.

BLIXTANALYS K-G BERGSTRÖM

BLIXTANALYS AV K-G BERGSTRÖM

 

Han känns förutsägbar

■ Inga oväntade besked. Ett av Gustav Fridolins problem är att han känns förutsägbar. Den förnyelse Peter Eriksson/Maria Wetterstrand stod för har hittills i huvudsak uteblivit under deras efterträdare.

 

Höga skatter och höjda priser

■ Miljöpartiets iver att göra det dyrare för väljarna att köra bil och åka flyg är i och för sig inget nytt. Möjligen skulle man kunna tänka sig att ivern skulle mattas något av ett marknadspris på över 15 kronor litern. Men det är uppenbart att det inte räcker med vad marknaden hittar på. Ovanpå det rekordhöga priset ska ytterligare skatter läggas.

 

De har tagit ett steg vänsterut

■ Det finns allianspolitiker som drömmer om nära samarbete med de gröna. När de vaknar upp ur drömmarna, kan de glömma det. Under Fridolin/Romson har partiet tvärtom snarast tagit ett steg vänsterut till exempel med sin markering mot vinster i friskolorna. Även om partiet inte vågar löpa linan ut och förbjuda dem helt.

Gustav Fridolin – vann ”Junior-Jeopardy” i TV4

Ålder: 28.

Familj: Frun Jennie och dottern Charlie.

Bor: I Rissne utanför Stockholm.

Bakgrund: Uppväxt i Vittsjö och Haninge. Språkrör för Grön Ungdom, riksdagsledamot i två omgångar, lärare, journalist på TV4. Nu språkrör för MP.

Kuriosa: Vann som elvaåring ”Junior-Jeopardy” i TV4.

Dagen du blev vald till språkrör var du skeptisk till att höja bensinskatten. "Vi måste fundera över hur effektivt det är med fortsatta bensinskattehöjningar", sade du till Expressen. Men i skuggbudgeten vill ni höja bensin ­ skatten med 70 öre per liter. Varför landade ni ändå i en höjning?

- Det är ett av de effektivaste medlen vi har för att minska utsläppen. Man måste säkerställa att alla som gör en smart investering, alla som köper en bättre bil eller bygger om sin gamla bil, faktiskt tjänar på att göra det. Ett sätt är att det blir dyrare att göra det miljödåliga valet.

Om man kör 1 500 mil per år i en vanlig bil innebär det 840 kronor per år i ökade kostnader. Har man två bilar i familjen blir det nästan 1 700 kronor per år. Tror du inte svenskarna tycker bensinen är dyr som den är?

- Det är alltså ungefär en klimat­hundring i månaden, som man betalar för att vi ska ha råd att göra det billigare att bygga om sin bil, för att vi ska få i gång biogasproduktionen i Sverige, för att vi ska bryta oljeberoendet.

I er skuggbudget vill ni också införa en kilometerskatt på tunga fordon. Storleken på skatten styrs av körsträckan, inte utsläppen. Missgynnar inte det företag som väljer lastbilar med mer miljö ­ vänliga bränslen, som till exempel biodiesel?

- Nä, det finns andra modeller som vi också har för att gynna de miljösmarta alternativen för långtradare. Men det där är ett sätt att finansiera satsningen på att bygga ut järnvägen.

Vilka andra av era förslag gynnar dem som väljer biodiesel?

- Inte minst biogas är en stor möjlighet för den tunga trafiken. Men då måste man få i gång produktionen, det ger vi stöd till. Och man måste få i gång distributionen. Vi vill ha en ny pumplag som gör att det i varje kommun finns tillgång till minst en biogasmack.

Ok, ni vill få i gång produktion och distribution av biogas. Men om jag har en åkerifirma och kör mina lastbilar på biodiesel, på vilket sätt kompenserar ni mig för er kilometerskatt?

- Jamen, en av målsättningarna är ju, och det hymlar vi inte med, att styra över från sämre bränslen till bättre bränslen, men också från långtradartransporter, som sliter på våra vägar, försämrar trafiksäkerheten och är problem för miljön, till att i stället transportera på järnväg.

Så syftet är att de ska gå över till järnväg. Vi har pratat med branschorganisationen Sveriges Åkeriföretag. De säger att om så många företag byter till att frakta med tåg att järnvägens kapacitet utnyttjas maximalt, då är det ändå bara ett par procent av lastbilstransporterna som skulle försvinna. Så vilka stora miljövinster kan egentligen kilometerskatten ge?

- Men vi måste ju bygga mer järnväg, det är hela poängen med att ta in pengar och finansiera att bygga mer järnväg.

Men ni vill ju att kilometerskatten införs redan 2012. Ni klagar ofta själva på att järnvägen inte fungerar, så hur ska den hinna byggas ut redan 2012 så att företagen väljer tåg i stället för lastbil?

- Vi måste ta in pengarna för att börja bygga den. Sedan ser jag inte det som ett oerhört stort problem att den lokala ekonomin, det som vi köper lite närmare, gynnas på bekostnad av det som behöver transporteras långt.

Men även för lokala transporter blir er kilometerskatt dyr. Enligt beräkningar från Sveriges Åkeriföretag kostar kilometerskatten 252 000 kronor per år för ett litet lokalt åkeri med fyra bilar. Ett lika stort åkeri som kör längre transporter får en extra kostnad på 840 000 kronor. Hur rimmar det med ert vurmande för småföretag?

- Det handlar om att styra om transporter. Pratar man med transportföretagen så vill de gärna göra det. Transportarbetarförbundet ställer sig faktiskt bakom förslaget om en lastbilsskatt.

I er skuggbudget förelår ni också en flygskatt, som innebär cirka 600 kronor extra för en resa tur och retur mellan Stockholm och Göteborg. Är det rimligt med flera tusenlappar extra om året för de som flyger bara 3 - 4 gånger per år?

- Ja, om vi tittar på de som flyger i dag är det i stor utsträckning folk som faktiskt skulle ha råd att betala lite mer. Det blir en möjlighet att få in pengar till att satsa på järnvägen. Inrikesflyg söder om Sundsvall, med undantag för Gotland, det borde kunna skötas av en järnväg i stället.

Vid 08-tiden i morse landade ett plan från Göteborg här i Stockholm. Vissa av passagerarna betalade runt 300 kronor för sin biljett. Den skulle ha blivit dubbelt så dyr med ert förslag.

- Ja, men det är inte rimligt att det är billigare att flyga än att ta tåget.

Men det är svårt att ta tåget till Thailand. En flygresa tur och retur utanför Europa kostar med ert förslag 1 200 kronor extra. För en familj på fem personer som åker till Thailand en gång per år innebär ert förslag en extra kostnad på 6 000 kronor. Kommer det inte drabba många barnfamiljer ganska hårt?

- Det är inte så få familjer som väljer att klimatkompensera sina resor i dag. Det är ett sätt att ta ut den avgift som flyger bekostar klimatet. Man ska inte tro att de utsläpp vi gör i dag kommer vara gratis framöver.

Men det blir ju inte billigare för att de klimatkompenserar. 6 000 kronor dyrare. Är inte det ganska mycket?

- Nä, jag tycker inte det är fel att det blir dyrare, om pengarna går till att göra det billigare med miljöbra alternativ.

Miljöpartiet har länge varit positivt till friskolor. Men nyligen gick ni ut med beskedet att ni vill ha en "skola utan vinstsyfte", men att ni inte vill förbjuda vinster. Vad betyder egentligen det? Vill ni ha vinster i skolan eller inte?

- Det betyder att den som driver en skola ska ha som sitt huvudsakliga uppdrag att faktiskt erbjuda en bra utbildning, inte att ta ut vinst. Alla företag som driver skolor måste därför skriva in i sin bolagsordning att syftet inte är att göra vinst, utan att erbjuda en bra utbildning.

Så de måste lova att de inte ska plocka ut vinst?

- Nä, om man uppfyller alla krav som finns på en bra skola, då är det klart att man kan plocka ut en mindre vinst.

Mikaela Valtersson, partiets tidigare ekonomisk-politiske talesman, har sågat ert friskole ­ utspel. På Twitter skrev hon "Fel fokus, naiv syn på företagande och populistiskt" . Hur ser du på kritiken?

- Är man ett brett parti så får förslag ibland kritik även av de egna.

Ni brukar säga att företagen tjänar rent ekonomiskt på att ställa om sig till den nya, gröna ekonomin. Men samtidigt krävs det tydligen flera politiska styrmedel, inte sällan skatter, för att få företagen att göra detta. Förstår inte företagen vad som är mest lönsamt för dem?

- Jo, väldigt många företag fattar det och går före. När jag möter tunga företagsledare har de också krav på politiken. De tycker det är märkligt att företagen går före, men att politiken halkar efter.

Du pratar alltid om hur utbildning och kunskap är den bästa investeringen. Samtidigt vill MP trappa ner jobbskatteavdraget från och med 40 000 kronor. Har man utbildat sig till exempelvis läkare eller advokat, så blir utbildningen en sämre investering med MP vid makten. Är det korrekt uppfattat?

- Jag tror att de flesta läkare och advokater vill vara med och bidra till schysta trygghetssystem och att vi kan investera i skolan.

Enligt Lennart Flood, professor vid Handelshögskolan i Göteborg, skulle en sådan avtrappning leda till att antalet arbetade timmar minskar med motsvarande 3 000 heltidsarbetande personer. Skulle inte det leda till mindre pengar till era reformer?

- Jag tror inte det är så enkelt. Jag tror de flesta advokater och läkare jobbar med det för att de tycker det är ett spännande jobb.

Du har sagt att det var "en engagerad förälder i Perstorp" som fick dig att återvända till politiken inför valet 2010. Din comeback verkade dock väldigt vältajmad, eftersom språkrörsposterna skulle bli lediga åtta månader efter valet. Hade det ingen betydelse för din comeback?

- Allt verkar i efterhand så oerhört uttänkt, är det inte så? Men vi hade inte ett haft ett mandat från min del av Skåne på 20 år.

Men du känner väl till din egen styrka?

- Ja, men vi åkte runt i byarna med kaffe och bulle, så fick folk komma med sina idéer och erfarenheter. De idéerna bar hela vägen till riksdagen. Då kände jag, att har man tagit ett steg, så hoppas jag på att bli forward i det här laget.