När Socialstyrelsens register över förlossningsenheter startade 1973 fanns 95 stycken i landet. I dag finns det 44 och endast ett fåtal kliniker har startats upp under perioden, enligt DN.
I takt med minskningen har antalet invånare i Sverige ökat från åtta miljoner till 10,4 miljoner, en ökning med 28 procent.
Mindre kliniker på mindre orter är särskilt drabbade
De mindre orterna är särskilt drabbade. Sedan år 2000 har 14 kliniker lagts ner, varav den senaste var 2019 i Karlskoga.
I sammanställningen inkluderas även alternativa förlossningsenheter i Stockholm och Göteborg, så kallade ABC-kliniker. Dessa öppnades på 80- och 90-talen, men fanns inte registrerade hos Socialstyrelsen. Idag finns inga av dessa kvar.
DN har intervjuat Ingela Lundgren, professor emeritus i reproduktiv och perinatal hälsa vid Göteborgs universitet och barnmorska. Enligt henne är den svenska förlossningsvården ”väldigt centraliserad” om man jämför internationellt.
– Vi värnar inte dem som bor på mindre orter och får längre resväg. Det har betydelse att det finns förlossningsvård på många ställen i landet i stället för att koncentrera det på stora enheter. Det ger likvärdig vård, säger hon till tidningen.
Barnmorskeförbundet: ”Negativa konsekvenser för hela akutverksamheten”
Den senaste tiden har debatten handlat om barnmorskornas arbetsmiljö på de allt större förlossningsenheterna. På Göteborgs största klinik genomförs över 10 000 förlossningar per år, jämfört med landets minsta i Lycksele som bara klarar 325.
Barnmorskeförbundets ordförande Eva Nordlund, som DN har pratat med, menar att nedläggningen av förlossningskliniker ofta leder till negativa konsekvenser för hela akutverksamheten.
– För att driva en förlossningsavdelning på sjukhus behöver man ha möjlighet att göra ett kejsarsnitt. Om man tar bort förlossningsavdelningen blir det kanske mindre angeläget att ha kvar de andra enheterna, som operation och anestesi, säger hon.
Enligt DN har Socialstyrelsen inte analyserat siffrorna, och vill därför inte kommentera sammanställningen.