”Våra telefoner är avlyssnade – vi vet att de läser våra mejl”

Aktivisterna trängs i överfulla celler • Filmer sprids på nätet.
Lusine Djanyan i Sveriges Radios ”Sommar i P1”.
Foto: Mattias Ahlm / Sveriges Radio
Efter många år av politisk förföljelse i Ryssland flydde hon till Sverige.
Foto: Paul Wennerholm/TT / TT NYHETSBYRÅN

Lusine Djanyan och regimkritikerna Pussy Riot blev världskända efter sin protestaktion under vinter-OS i ryska Sotji 2014.

Nu berättar Djanyan om de politiska förföljelser hon utsattes för innan och efter aktionen av den ryska regimen.

– Vi vet att säkerhetstjänsten övervakar oss, de läser våra mejl som vore det deras egna, säger hon i Sveriges Radios ”Sommar i P1”.

Pussy Riot-medlemmen, Lusine Djanyan menar att det var konstnärskollektivets protestaktion under vinter-OS i ryska Sotji 2014 som satte dem på världskartan.

Den som minns mästerskapet minns också scenerna när Pussy Riot-medlemmarna piskades blodiga av ryska kosacker, mitt framför ögonen på rysk polis och ett stort pressuppbåd.

Berättar om förföljelserna

Tiden före aktionen, när de planerade den, hade präglats av förföljelser av den ryska regimen, uppger Lusine Djanyan i ”Sommar i P1”.

– Våra telefoner är givetvis avlyssnade. Flera gånger när jag och min man ringt till varandra har vi hört en okänd röst på linjen – vi hittar spår efter främmande människor i vår lägenhet, som spår av smutsiga skoavtryck. Ibland hittar vi saker på underliga platser i lägenheten, som om någon vill säga ”vi har varit här”, berättar Djanyan.

Hon bor numera i Sverige sedan den politiska utsattheten i hemlandet blivit för stor. Det fanns en brytpunkt då förföljelserna eskalerade.

– Det som förändrade allt i grunden var en konstperformance som på ytan inte såg värre ut än något annat vi gjort, säger Djanyan.

Blev misshandlad framför sin son

Det var 27 december 2016.

Djanyan berättar att hennes make Aleksej hade planerat och genomfört en aktion där han hängt ett kors på minnesbysten för Felix Dzerzjinskij i staden Krasnodar. Dzerzjinskij var mannen som startade NKVD, det som senare skulle blir KGB och numera FSB – datumen var speciellt av den anledning att det är årsdagen då den ryska säkerhetstjänsten firar sina framgångar.

– Dagen efter kom civilklädda personer hem till oss och bankade på dörren. Vi vägrade släppa in dem. Så länge de inte kunde visa ett domstolsbeslut om husrannsakan. Nästa dag gick Aleksej ut på gatan för att röka en cigg och kom inte tillbaka hem, säger Djanyan.

Maken dömdes till 15 dagars fängelse för aktionen.

– Medan Aleksej satt inspärrad blev jag attackerad och misshandlad på gatan när jag var på stan med min ettårige son. Det fortsatte med fler hot och attacker i hemmet, och på gatan. Då förstod vi att vi inte kunde vara kvar i Ryssland, förklarar Djanyan.

Paret Lusine Djanyan och Aleksej Knedljakovskij sökte asyl i Sverige 2017 – men beviljades först 2019.

Hon riskerar 10 års fängelse • Protesterade inför världspressen.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.