Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Var kungen en hjälte eller krigsgalning?

Karl XII var femton år då han kröntes till envåldshärskare över det svenska stormaktsväldet.

Kriget var hans liv, och blev hans död.

Vår tonårskung gick med sin värja i spetsen för sina karoliner och vann seger efter seger.

Krigslyckan tog slut en junidag 1709 i Poltava då den ryske tsaren Peter I krossade karolinernas armé.

Karl XII stupade 1718 för en kula vid Fredrikstens fästning och Sveriges tid som stormakt var förbi.

Kung Karl, den unge hjälten, är svart av rök och krut och spåntaket på hans ståtliga Kungshus brinner.

Han blöder i näsan och kinden efter ett skott som nästan tagit livet honom. Från vänstra handen forsar blodet efter ett sabelhugg.

Kungen spetsar flera fiender med sin långa värja och dödar några med sin pistol.

Med värjan i sin blödande hand och pistolen i den andra springer han ut från det övertända huset. Han snubblar på sina egna sporrar och faller.

Med värjan i sin blödande hand och pistolen i den andra springer han ut från det övertända huset. Han snubblar på sina egna sporrar och faller.

Turkarna kastar sig över Karl XII. De har lovats en stor belöning för att ta honom levande.

Kalabaliken i Bender är över.


LÄS DEL 1: Gustav II Adolf och 30-åriga kriget


Kungens stolta armé av karoliner var för inte länge sen världens mest fruktade krigsmakt.

Nu ligger kungen oskadliggjord, fiendens stövlar trycker hans huvud i lervällingen. Bara några få drabanter finns kvar. Tolv av dem är svårt sårade, 15 dör i striden.

Det är den 1 februari 1713. Olycksmolnen hopar sig. Krigarkungen är illa ute.

Dramatiken i Bender är en viktig del av den svenska historien. Mer om det senare.

Tecknen är goda – de förebådar lycka och framgång

Den 17 juni 1682, kvart i sju på morgonen. Solen lyser genom fönstren på slottet Tre kronor i Stockholm. Det kungliga residenset är en försvarsanläggning som Birger Jarl byggt fyra hundra år tidigare.

Karl XII

Född: 17 juni 1682 på slottet Tre Kronor.
Föräldrar: Karl XI och Ulrika Eleonora av Danmark.
Barn: Inga.
Blev kung: Då han var 15 år.
Regeringstid: 21 år
Karriär: Krig, och åter krig.
Död: Den 30 november 1718. Då var kungen 36 år.
Efterträdare: Systern Ulrika Eleonora.

Mannen som oroligt väntar i sin skrivkammare kallas ”Gråkappan”. Det är Karl XI, 27 år, kung av Sverige.

Smeknamnet har han fått eftersom han klädd i en grå slängkappa och utan att någon vet vem han är brukar gå till kyrkor och domstolar och sätta sig på en bänk långt bak.

”Gråkappan” är en skräck för landets höga herrar. Kommer han på domare, landshövdingar eller kyrkofolk med att missköta sitt ämbete väntar avsked, rättegång och hårt straff.

Han är populär, rentav älskad av bönder och medborgare av de lägre klasserna som i århundraden förtryckts av adel och ämbetsmän.

Kungen rycker till då dånet från ett kanonskott skakar stenväggarna. Det kommer fler, 21 skott avlossas i salut från slottets torn. Och i rask takt följd 21 skott till.

Antalet skott är viktigt – de betyder att drottning Ulrika Eleonora fött en prins, en tronföljare.

På försommarhimlen har Lejonets stjärnbild skymtat. Stjärnan som lyste klarast var Regulus, lejonets hjärta. Kungens astrolog säger att det ett gott tecken.

På försommarhimlen har Lejonets stjärnbild skymtat. Stjärnan som lyste klarast var Regulus, lejonets hjärta. Kungens astrolog säger att det ett gott tecken.

Karl föds med segerhuva, en bit av fosterhinnan sitter kvar som en mössa på hans hjässa.

Det är ett alldeles särskilt tecken: Barnet får stor lycka och framgång i livet.

Liksom alla mammor tycker Ulrika Eleonora att sonen är vacker. Han har hennes höga panna, kraftiga läppar och framskjuten haka, näsan är stor.

Från pappa kungen har han ärvt klara blå ögon.

Prinsen får samma namn som sin pappa. När han kröns 15 år senare blir hans kunganamn Karl XII.

Han är bara sex år då han tas från mamma drottningen och får en egen våning på slottet.

Prinsen får egna lärare. Han uppfostras till att bli enväldig kung över stormakten Sverige.

Prins Karl drillas för krig

Pappa sätter upp schemat: Karl ska undervisas i läsning, räkning, lagarna, riksdagsbesluten. Och viktigast – gudsfruktan.

Den stränge professorn Anders Nordenhielm sätter prinsen in i böckernas värld: hur han ska uppföra sig i hovet, prata med bönder på bönders vis, med lärde män på latin.

En intensivutbildning, för att få erfarenhet och mod att fatta beslut utan att fråga någon annan.

Porträtt av kungen, målat av David von Krafft.

Lille Karl är intresserad av matematik. Han lär sig flera språk. Danska har han lärt av mamma. Tyska och latin är viktigt på den tiden, och Karl är läraktig. Franska lär han sig motvilligt. Unge Karl tycker att fransmän han mött i hovet är oborstade och högfärdiga.

Alla mest gillar prinsen lektionerna med officeren Carl Magnus Stuart som är mästare i befästningskonst.

Prinsen älskar att titta på teckningar från slagen som farfar och pappa varit med i. Skulle rytteriet ha anfallit i östra flanken? Borde inte kanonerna ha placerats på en kulle och skjutit neråt? Var infanteriet rätt placerat?

Prins Karl drillas för krig.

Östersjön – nästan ett svenskt innanhav

Farfar Karl X var en krigarkung. Hans mest berömda insats är mot arvfienden Danmark då han tågar från Jylland över isen mot Köpenhamn.

Det leder till freden i Roskilde där danskarna blir av med Skåne, Blekinge, Bohuslän, Bornholm och Trondheims län.

Pappa Karl XI var också en krigshjälte. Han leder sitt kavalleri till seger mot danske kungen Kristian V i slaget vid Lund den 4 december 1676. Striden är en av de största i Nordens historia. 6000 danskar och 3000 svenskar stupar under de åtta timmar då blodet flyter på slagfältet.

Unge Karl vill också bli hjälte.

I juni 1689 är han sju år, har just lärt sig skriva, och hans anteckningsbok finns bevarad:

”Jag önskar att jag må en gång hava den lyckan att få följa min pappa i fält”, skriver han.

Karl är elva år då hans 36-åriga mamma Ulrika Eleonora dör.

Pappa kungen dör fyra år senare, den 5 april 1697, efter en svår sjukdomstid. Han är övertygad om att han förgiftats (men obduktionen visar att han har magcancer). Han blir 41 år

Aldrig tidigare har en svensk kung ärvt ett så mäktigt välde.

Storsverige har 2,5 miljoner invånare. Östersjön är nästan ett svenskt innanhav.

Karl är 15 år. I pappas testamente står att landet ska ledas av en förmyndarregering till Karl blir myndig.

Tre dagar efter Karl XI:s begravning upplöser tonåringen riksdagen och blir Sveriges enväldige härskare.

Han är en kaxig ung man. Kungen sätter själv kronan på sitt huvud vid kröningen i Storkyrkan. Som kung av Guds nåde avlägger han inte någon kungaed. Men han tillåter att biskopen smörjer hans huvud.

Han är en kaxig ung man. Kungen sätter själv kronan på sitt huvud vid kröningen i Storkyrkan. Som kung av Guds nåde avlägger han inte någon kungaed. Men han tillåter att biskopen smörjer hans huvud.

Adeln spelar, i eget intresse, en viktig roll för att Karl så snabbt som möjligt ska förklaras som myndig (18 år är normalt på den tiden).

Adelsfamiljerna har förlorat ära och egendom då Karl XI genomfört den så kallade reduktionen och förstatligat kronans gods.

Aristokratin ser en chans att få tillbaka rikedomar och privilegier.

En pojkvasker till kung kan de lätt manipulera. Så fel de får.

Prästerna, ett av de fyra stånden som finns då, gör motstånd. Prosten Jacob Boëthius i Mora skriver ett brev till höga ämbetsmän i Stockholm och protesterar mot enväldet som styrelseform.

15-åringen blir rasande. Sex ryttare sänds till Dalarna, griper Boëthius på natten och för honom till Stockholm. Han döms till döden för förräderi och sätts i väntan på avrättning på fästningen Nöteborg vid Ladoga. Efter tolv år benådas han.

Målning av kungen till häst, av David von Krafft.

Kvinnor intresserar honom inte

Karl fostras att bli en karlakarl. Han är fyra år då han sitter på sin egen häst intill pappa kungen och inspekterar sin första militärparad, framför gardestrupperna på Gärdet i Stockholm.

Karl tycker mycket om att jaga. Områdena runt Stockholm på den tiden är vildmark.

Han är åtta år då han skjuter sin första varg på Lidingö. Första björnen skjuter han på Djurgården då han är elva.

Det dröjer inte länge förrän Karl tycker att björnjakt med gevär är för trist. Trägaffel eller klubba är mer spännande. Livsfarligt förstås, men Karl dödar och fångar många björnar på det sättet.

Det dröjer inte länge förrän Karl tycker att björnjakt med gevär är för trist. Trägaffel eller klubba är mer spännande. Livsfarligt förstås, men Karl dödar och fångar många björnar på det sättet.

Karl är 13 år då han drabbas av en vanlig farsot: smittkoppor. Han får en godartad variant och blir snart frisk.

Han älskar att rida. En majdag, då Karl är tolv, rider han med Karl XI från Södertälje på bara två och en halv timme. Det är högsta galopp hela vägen.

När Karl blir kung är han en finnig tonåring, 176 centimeter lång med stövlar på, smala höfter, breda axlar. Ögonen är mörkblå, håret är brunt under barockperuken. Han är stolt över koppärren som smittkopporna satt på hans kinder. De gör ansiktet mera vuxet.

Stormakten som Karl XII ärvde

I stormakten Sverige ingick Finland och Karelen. I Baltikum fanns provinserna Livland, Estland och Ingermanland. En stor del av Norge var vårt. I norra Tyskland kontrollerade vi Bremen och Verden, största delen av Pommern och staden Wismar.
Karl XII:s dröm om ett ännu större land, ett Sverige runt hela Östersjön, dog när karolinernas armé krossas i den ukrainska staden Poltava den 28 juni 1709.

Kvinnor intresserar honom inte. Den unge och ogifte härskaren över stormakten Sverige är ett intressant parti för många regerande kungahus.

Många furstar och kungar i Europa skickar målade porträtt på sina döttrar med förslag om äktenskap.

Huset Württemberg och fursten av Hohenzollern sänder till och med sina prinsessor på personligt besök till Stockholm, och de försökte förgäves att charma kungen.

Karl XII nobbar alla, artigt men bestämt. Inte heller umgås han senare med de prostituerade som alltid följer i trossen under karolinernas fälttåg.

Några historiker tror att kungen var homosexuell. Det finns inga säkra belägg för det.

Regerandet tar sin tid. Adelsmännen, som tror att de kan kontrollera 15-åringen, blir djupt besvikna. Karl XII sparkar de flesta intrigmakarna, och den ende han litar på är den 50-årige statssekreteraren Carl Piper.

– Sådan är min vilja, och därvid blir det, brukar Karl XII säga då rådsherrarna gör invändningar mot beslut.

För den unge kungen är Bibeln lagen. Gardessoldaten Johan Schröder, som är gift, har ett sexuellt förhållande med hustrun till en kollega. Det avslöjas, och Schröder ställs inför rätta.

Rådsherrarna anser att straffet ska bli fängelse och att ingenstans i kristenheten straffas en sådan synd hårdare.

Kungen säger att Guds lag ska gälla. Schröder ska arkebuseras för sin synd. Och så blir det.

En månad efter att Karl XI dött brinner slottet Tre Kronor. Karl, som nu är föräldralös, flyttar med hovet först till Karlberg (nu militärhögskola) och senare till Wrangelska palatset på Riddarholmen i Stockholm (nu Svea hovrätt). Där hålls vilda fester.

Galnast blir det då Karls syssling och blivande svåger Fredrik av Holstein kommer för att fria till kungens favoritsyster Hedvig Sofia sommaren 1698.

Leonard Kagg, som är page åt kungen, skriver dagbok, och genom den vet vi en del om vad som händer innanför slottsväggarna.

Fredrik och Karl släpper en gång vilda harar i galleriet i Karlberg och tävlar om vem som kan skjuta flest.

En annan gång, den 9 augusti 1699 enligt dagboken, tar de med en tam björn som middagsgäst. Björnen äter upp en sockerpyramid vid kungens bord, dricker en kanna vin och faller ut genom fönstret från tredje våningen.

En annan gång, den 9 augusti 1699 enligt dagboken, tar de med en tam björn som middagsgäst. Björnen äter upp en sockerpyramid vid kungens bord, dricker en kanna vin och faller ut genom fönstret från tredje våningen.

En annan gång, efter en våt middag, får betjäningen befallning att hämta kalvar och getter.

Karl XII och Fredrik tävlar om vem som kan hugga huvudet av djuren med ett enda slag. Blodet sprutar över möbler och mattor.

Utländska diplomater skriver rapporter till sina huvudstäder om den unge vilden som helt tycks ha tappat förståndet.

På tronen: En ung och oerfaren festprisse

Det finns fiender både nära och långt borta. Två av dem är kusiner till Karl XII. En heter August, kung av Polen och kurfurste av Sachsen. Kusin nummer två heter Fredrik IV, kung av Danmark.

Den tredje är tsar Peter i Ryssland, en maktlysten 28-åring med ambition att göra sitt underutvecklade rike till en ny stormakt.

Våra grannländer är irriterade över Sveriges maktbegär. Sen Erik XIV:s tid på 1500-talet har vi lagt under oss fler och fler områden.

Ryssland har blivit av med Ingermanland och Keksholms län. Tyskarna har förlorat Vorpommern, delar av Hinterpommern, Wismar, Stettin, Bremen och Verden och de viktiga öarna Rügen, Usedom och Wollin. Från Polen har vi tagit Livland.

Sverige är Europas näst största stat, bara Ryssland är större.

Kungen vill göra Östersjön till vårt innanhav. En annan orsak är säkerhetspolitisk. Riket ska tryggas med buffertzoner.

Vi har en ung och oerfaren kung, en festprisse enligt diplomatrapporterna, på tronen.

Tsar Peter den store.

Kungens svåraste fiende

Peter I (1672–1725), den ryske tsaren, var 28 år då han startade krig mot Karl XII.
Det första stora slaget, vid Narva, blev en snöplig förlust för tsaren.
I Poltava stod den andra stora kraftmätningen. Karl XII förlorade, och allt vände till det sämre för den svenska stormakten.
Peter den store byggde S:t Petersburg på mark som hade erövrats från Sverige. Många svenska krigsfångar blev slavarbetare och dog i träsken vid floden Neva där tsaren anlade sin nya huvudstad.

Grannländerna vill ha revansch

Chansen att knäcka Sverige är nu. I hemlighet smider fienden planer.

Sammansvärjningen mellan kusinerna och tsar Peter leder till det som historieböckerna kallar Det stora nordiska kriget.

August, som kallas Den starke, väljs till kung i Polen samma år som Karl XII tillträder makten. Den 28-årige Augusts dröm är att besegra svenskarna, göra sitt land större och grunda en stark monarki.

August är känd för att vara en politisk räv, en riktig ränksmidare. Under gästabuden visar han gärna sin styrka. Han kan räta ut hästskor med bara händerna.

Kvinnor är hans passion. Några källor säger att han erkänner faderskapet till 354 barn. Inom äktenskapet, med Christiane Eberhardine av Brandenburg, får han bara ett barn, sonen Fredrik August (som senare blir kung av Sachsen).

Den 29-årige Fredrik IV är mer intresserad av glansen än av det tråkiga regerandet. Största delen av sin 31 år vid makten ägnar han åt nöjen, fester och kärleksäventyr.

Men Fredrik har en dröm: är att kriga tillbaka landskapen som hans pappa förlorade till Sverige i Roskildefreden.

Tsar Peter är en bjässe, 203 centimeter lång. Han är tio år äldre än Karl XII, och hans ambition är att knäcka svenskarna, få tillgång till Östersjöns kust och överta rollen som Europas stormakt.

Signalen: Fosterlandet är i fara

Senvintern år 1700 är Karl XII i Kungsör för att klubba björn. Den 6 mars kommer den utmattade kuriren Johan Brask från Nylands infanteriregemente galopperande genom snön med illavarslande budskap.

Bottenhavet är fruset och kuriren har i fyra veckor ridit landvägen genom Finland och norra Sverige för att kunna lämna det viktiga meddelandet.

August den starkes trupper har stormat Kobrons skans i svenska Livland och avancerar mot Riga.

Ungefär samtidigt går danskarna till angrepp mot Holstein-Gottorp och ockuperar hertigdömet.

Sverige har anfallits på två fronter. Ännu vet ingen att det snart blir en tredje front. Tsar Peter marscherar mot Ingermanland.

Sverige har anfallits på två fronter. Ännu vet ingen att det snart blir en tredje front. Tsar Peter marscherar mot Ingermanland.

Sverige är väl rustat för krig. Runt landet börjar kyrkklockorna ringa mitt på dagen. Det är signalen: fosterlandet är i fara.

Vi har en bondearmé på 18 000 fotfolk och 8 000 ryttare – de så kallade indelta soldaterna som fick krigarnamn som finns kvar än i dag: Modig, Hård, Rask, Flink, Tapper.

De avbryter arbetet på åkern eller i skogen, drar på knektuniformen och går till samlingsplatsen för att möta sina korpraler. De har övat, och nu är det allvar.

Tacka Karl XII för deklarationen

Kungen tyckte att vårt skattesystem var orättvist. Många, särskilt adeln och borgarna, betalade inte inkomstskatt i proportion till sina inkomster. Karl XII införde 1712 allmän självdeklaration. Av inkomsten gick en procent till skatt – som kungen behövde till armén. Svenskarna protesterade ljudligt, och systemet avskaffades då kungen dog. Det dröjde till 1902 innan deklaration infördes igen.

I flottan finns 15 000 man med 38 linjeskepp. Dessutom har vi de värvade trupperna i livregementet och på garnisonerna.

Totalt finns 70 000 man i tolv kavalleriregementen och 22 infanteriregementen för att försvara kung och land. Nu mobiliseras karolinerna.

Tidigt på morgonen den 14 april år 1700 stiger Karl XII på sin häst Brandklipparen, kysser sin farmor änkedrottningen Hedvig Eleonora, på kinden och galopperar söderut. Intill hästen springer kungens fyra hundar Caesar, Pompe, Turk och Snushane. Ingen av dem överlever krigen.

Kungen är 17 år och överbefälhavare för den största och bästa armé och flotta som Sverige haft.

Karl XII kommer aldrig att se sin huvudstad igen. Nästa gång han återvänder till Stockholm ligger han i en kista. Då har han stridit i 18 år.

Kungen har övat länge för den här morgonen

Först ska den uppstudsige kusinen Fredrik knäckas. Han har skickat 20 000 man för att angripa fästningarna i Holstein.

Kung Karl kommer till Karlskrona, den nya staden som hans far grundlagt för att ge den svenska örlogsflottan en sydligare bas än Stockholm.

I rykande storm seglar Karl XII med fyra infanteribataljoner, cirka 3 000 man, på kvällen den 25 juli 1700 över Sundet. Kungen och soldaterna sätts i slupar och ror mot stranden vid Humlebaeck medan örlogsfartygen öser eld över försvararna vid kusten.

Svenskarna inleder anfallet i gryningen. Karl XII går i täten. Nu är det riktig strid. Han har övat och förberett sig länge för den här morgonen.

Kulorna viner, kanonkulorna kastar upp sand och jord och lemlästade fiender.

– Detta skall hädanefter bliva min musik, säger kungen.

Karl XII:s första strid blir en snabb affär. Danskarna är underlägsna. De flyr. Karolinerna följer dem. De är på väg att inta Köpenhamn. Då ger kung Kristian upp. Karl XII har vunnit på slagfältet för första gången.

Danmark är besegrat, men militärt obrutet och kommer även under resten av Karl XII:s livstid att utgöra ett hot.

”Slaget vid Narva”, målning av Alexander Kotzebue.

Narva – Karl XII:s stora triumf

Dags att tukta den andre kusinen. De svenska provinserna i Baltikum är hotade. Då Karl XII går ombord på örlogsskeppet Westmanland i Karlshamn anländer en kurir med ett nytt krigsbud: Tsar Peter är på väg att ta Narva, svenskarnas viktigaste stad i Estland, nära den ryska gränsen.

Karl XII överger planerna på att tåga efter August. Narva är viktigare. Den strategiska fästningen måste räddas.

Karolinerna marscherar flera mil om dagen genom ett regnigt Estland. Hästarna har svårt att dra kanonerna genom lervällingen. Soldaterna är hungriga. Brödet de haft med sig har möglat.

På morgonen den 20 november år 1700 står kungen på en höjd och spanar över den belägrade staden i sin tubkikare.

Där finns 30 000 ryssar.

De är överlägsna i antal, tre gånger fler än karolinerna som Karl XII för befäl över. Anfall tycks vara en självmordsaktion. Flera av officerarna försöker få kungen att vänta till de uttröttade och hungriga karolinerna hunnit vila och fått mat.

Kungen är obeveklig.

– I krig kommer segern från Gud, och han är med oss.

Klockan halv två på eftermiddagen ställer sig kungen på knä framför sina män. Han har en enkel blågul uniform, samma som soldaterna. Han har inga gradbeteckningar, grova stövlar med långa skaft, en lång huggvärja och en svart trekantig hatt.

Kungen och soldaterna sjunger psalmen som alla karoliner lärt sig:

”Till Herren står vår hjälp och tröst

som himmel och jord haver skapat”.

I samma ögonblick händer något som ger svenskarna en stor fördel. Det börjar snöa kraftigt. Vinden från väster och yrsnön piskar ryssarna i ansiktet. De ser inte vad som händer på andra sidan fältet.

Kungen är 18 år. Detta är hans elddop.

Svenskarna anfaller. Inga krigstrummor, inga eggande trumpeter. Tysta tågar karolinerna med höjda piketer och mynningsladdare genom snöyran mot fienden. I spetsen går grenadjärer med dåtidens handgranater – sprängkulor som antänds med lunta och kastas mot fienden i närstrid.

Ryssarna upptäcker karolinerna då de är bara 30 meter borta. Med full kraft vräker sig den svenska anfallsvågen över vallarna med värjorna i högsta hugg.

Blodet från döende och sårade blandas med issörjan på marken. Ryssarnas styrkor delas i två delar och trängs ihop mellan skyddsvallarna och floden Narvas iskalla vatten.

Ryssarna flyr i panik. Många försöker ta sig över floden på en träbro. Den brister och flera tusen ryssar drunknar. Karolinerna står på stranden och prickskjuter på fiender som försöker simma.

Ryssarna kapitulerar, och hela tsarens militära ledning tas som krigsfångar.

700 karoliner dör och 1 200 såras i slaget. Den ryska sidan förlorar omkring 10 000 man.

Segern är den största som Karl XII upplever. Han skakar ur en kula ur halsduken. Den har missat halspulsådern med några millimeter.

Segern är den största som Karl XII upplever. Han skakar ur en kula ur halsduken. Den har missat halspulsådern med några millimeter.

För Peter den store är nederlaget ett svidande bakslag. I nio år rustar han för hämnd.

Inom ett år har han vunnit tre stora segrar

På kungens 19-årsdag, den 17:e juni 1791, startar karolinerna marschen mot August den starke. Fler soldater ansluter från Sverige, i stället för dem som stupat eller dött i epidemier.

Styrkorna möts vid floden Düna, nära Riga i nuvarande Lettland.

Greve Erik Dahlbergh är befälhavare i på den strategiskt viktiga fästningen i Riga. Han har väntat länge på kungen och förstärkning.

Han har försvarat sig skickligt. Han har huggit vakar i isen på floden för att hindra sachsarna att ta sig över och då fienden försöker storma häller Dahlbergs drabanter kokande tjära över dem.

Augusts trupper har grupperat sig på södra flodstranden. 10 000 karoliner kommer från norr.

Karolinerna har en överraskning: flytande blockhus med skyddsvallar och tio kanoner.

I gryningen den 9 juli kommer anfallet. Karolinerna tänder balar med fuktigt hö och gödsel och i skydd av rökdimmorna skeppas 6 000 man och 1 000 ryttare över till andra stranden.

Kanonerna från blockhusen sprider död och fasa bland polacker och sachsare.

Fältslaget tar bara några timmar. Fienden flyr.

Ännu en triumf för Karl XII. Inom ett år har han vunnit tre stora segrar.

I Stockholm tillverkas jubelmedaljer som visar den svenske hjälten med de tre besegrade monarkerna bundna vid hans fötter.

Att kusin August har slagits är inte sant. Karl XII och karolinerna strider i fem onda år i Polen och Sachsen och utkämpar många blodiga fältslag innan August äntligen tvingas till fred, i Altranstädt 1706.

Den brända jordens taktik

Mot Moskva. Tsaren ska krossas, tvingas att kapitulera. Karl XII är segerviss. Gud är på hans sida.

Hösten 1707 tågar kungen i spetsen för en här på 44000 man. De marscherar genom områden som i dag är Vitryssland.

Första kraftmätningen mot tsarens styrkor sker i staden Holowczyn, nära Minsk i nuvarande Vitryssland. Den ryska armén, fyra gånger så stor som svenskarnas, förintas av karolinerna.

– Den mest ärorika seger jag varit med om, sa kungen, enligt bataljonsprästen Andreas Westmans dagbok.

Tsar Peter är rasande. Förlusten svider hårt. Han avskedar sina generaler och ger order att soldater som skadats i ryggen ska arkebuseras. Han misstänker att de flytt från fronten.

Vägen mot Moskva går över oändliga slätter. Tsar Peter använder den brända jordens taktik. Hans styrkor bränner vitryska byar, dödar boskapen, driver människor på flykt.

Vägen mot Moskva går över oändliga slätter. Tsar Peter använder den brända jordens taktik. Hans styrkor bränner vitryska byar, dödar boskapen, driver människor på flykt.

Det finns inget att köpa eller stjäla för karolinerna. Deras egen tross har slut på matförråden.

Tatarsk ligger 40 mil öster om Moskva. Där sker krigets vändpunkt. Bara motgångar finns kvar.

Den 10 september, ännu ett slag. 2 400 karoliner möter en fyra gånger så stor rysk styrka. Karl XII:s rider som vanligt i täten. Hans häst träffas av en kula och faller ner död.

Det blir inget avgörande. Ryssarna drar sig tillbaka. Det är tsarens nya taktik. Hans soldater ska sätta in snabba oväntade attacker och lika snabbt försvinna, gerillataktik.

Avsikten är att skada svenskarna så mycket som möjligt utan att själva riskera livet.

Under reträtten tänder ryssarna eld på byar och städer.

”Allt stod i lågor på samma sätt som i helvetet”, skriver den 26-årige dragonen Joachim Lyth i sin dagbok.

Det är kris. Vägen framåt är stängd. Karl XII beslutar sig för att vända och gå söderut med sin hungrande armé, mot Ukraina. Därifrån finns en annan väg mot Moskva.

Soldaterna måste tåga snabbt. Risken finns att tsaren hinner före och bränner fält och byar där också.

Tsar Peter har en mäktig ”allierad” – den ryska vintern.

Karl XII blir den förste besegras av den stora kölden.

Hundra år efteråt blir Napoleon den andre. Hans fälttåg mot Moskva vintern 1812 blir en dyrköpt katastrof. Och under andra världskriget misslyckas Adolf Hitlers fälttåg mot Kreml av samma orsak.

Rysk vinter – århundradets värsta

December 1708, århundradets värsta vinter. Dödande vindar sveper in över fälten i Ukraina.

Karoliner fryser långsamt till döds sittande på sina hästar eller på kuskbocken i trossen. Infanteristerna har det allra värst. De har skor med näversula och då tårna frusit till is kan de inte längre gå.

3 000 man dör, ännu fler blir invalider efter att fältskären utan bedövning skurit bort köldskadade kroppsdelar.

Det blir vår. Kriget har pågått i nio år. Karl XII är 26 år. Av karolinerarmén återstår 25 000 man. Den ligger utspridd i några byar nära staden Poltava.

Slaget vid Poltava, målning av Louis Caravaqe.

Poltava: Karolinerna tågar mot döden

Våren 1709 stiger oron i Stockholm. Månader har gått och inget har hörts från Karl XII och hans segerrika armé. Postgång fungerar illa. Fienden fångar in ridande svenska kurirer. Breven som ändå når fram är ofta ett halvår gamla.

Poltava ligger vid floden Vorskla i Ukraina. Där finns en rysk garnison och rikligt med mat och ammunition i förråden.

Bakom skyddsvärnen ligger 4 200 ryska soldater. Ett lätt mål, anser Karl XII.

Så fel han har. Där sker katastrofen. Sveriges tid som stormakt är över.

Det börjar illa. Den 17 juni är kungens 27:e födelsedag. På morgonen rider han med några officerare ut från baslägret för att spana efter fiendens läger.

Vid floden möter de ryssar. De avlossar sina musköter. Kungen sitter på Brandklipparen och officerarna ser att de droppar blod från hans vänstra stövel.

Såret blir infekterat och fullt av gult var. Karl XII har feberfrossa.

”Kungen har troligen mindre än ett dygn kvar att leva”, viskar fältskären till generalen Carl Gustaf Rehnskiöld.

Fiendens spioner rapporterar till tsar Peter att Sveriges kung är sårad. Då solen går upp den 28 juni 1709 har tsar Peter anlänt till Poltava med förstärkningar. Han är segerviss.

Från höjden där tsaren sitter på sin häst ser han sina soldater uppställda i slagordning. Han höjer kikaren då fiendens infanterister i sina blå rockar med gula bälten höjer sina musköter med bajonetter och tågar framåt.

Kungen kan inte leda attacken. Han ligger på en bår som bärs av två hästar.

Ryssarna är dubbelt så många, och de är bättre utrustade.

Karolinerna tågar mot döden. Brinnande klot och flygande skrot, kartescher, sliter upp människor och hästar. Kanonerna dundrar och från sin utkikspost ser tsaren hur leden av svenskar glesnar allt mer.

Av Upplands regemente på 700 man överlever bara 14.

Klockan elva på förmiddagen höjer tsaren hatten i segergest. Svenskarna är besegrade. Poltava blir den svenska stormaktens undergång.

Klockan elva på förmiddagen höjer tsaren hatten i segergest. Svenskarna är besegrade. Poltava blir den svenska stormaktens undergång.

Karl XII gick till strid med 19 000 karoliner. Nästan hälften, 9 700 man, dödas eller tas till fånga.

Kungen flyr, mot Bender. Den 1 juli 1709 kapitulerar general Adam Ludwig Lewenhaupt vid byn Perevolotjna.

Karl XII styr sitt rike på distans

Bender är en stad vid floden Dnjestr i utbrytarrepubliken Transnistrien, mellan Moldavien och Ukraina. På Karl XII:s tid var staden en del av Osmanska riket. I flera år bor Karl XII kungligt där med karolinerna som överlevt Poltava.

I byn Varnitsa, några kilometer från stadsmurarna, byggs en egen liten stad som av svenskarna kallas Karlopolis (Karlstad).

Huvudbyggnaden är det 35 meter långa Kungshuset, byggt med tjocka tegelmurar i en våning med spåntäckt tak med stora fönster som släpper in brisen under heta sommardagar.

Innanför skyddsvallarna finns ett annat hus som kallas Stora salen.

Härifrån styr Karl XII sitt rike långt bort i nordligaste ändan av Europa. Det han bestämmer sänder han med kurirpost.

Kungen är enväldig, och rådsherrarna i Stockholm kan inte fatta beslut utan att Karl XII godkänt. Regelbundet kommer kurirer från Stockholm med papper som han ska underteckna.

Det kan gälla utnämningar av kyrkoherdar eller planer på hur det nya Slottet ska byggas. Allt måste kungen godkänna.

Karl XII är politisk flykting, en kung i exil, och mellan honom och hans besegrade stormakt ligger många och starka fiendehärar och väntar på att göra slut på honom.

Sultanen och kungen har en gemensam fiende

Utan krigskassa, nesligt besegrad av tsar Peter lever kungen försörjd och beskyddad av den 35-årige sultanen Ahmed III av det Osmanska riket.

Sultanen är kungens ofrivillige värd. Turkiet, eller Osmanska riket som det också kallas, är Europas största statsbildning. Det består av nuvarande Turkiet, den afrikanska Medelhavskusten, Mellanöstern och området kring Persiska viken.

I de 25 miljoner undersåtarnas ögon är Ahmed en halvgud och kallas Guds skugga på jorden.

I de 25 miljoner undersåtarnas ögon är Ahmed en halvgud och kallas Guds skugga på jorden. Han bor i palatset Topkapi (numera ett museum) på en höjd där Gyllene Hornet skiljer Bosporen från Marmasjön. Staden heter Konstantinopel (nu Istanbul).

Ahmed III tillåter Karl XII stanna i Bender.

Orsaken är att de har en gemensam fiende: tsar Peter.

Peter, som senare får titeln Den store, är krigisk, och ett hot mot både den svenska stormakten och Osmanska riket.

Båda regenterna tror att de med gemensamma krafter kan besegra den allt starkare ryska björnen.

De måste bara vänta in rätt tidpunkt.

Kalabaliken i Bender, målning av Edouard Armand-Dumaresq.

Kalabaliken i Bender

Fem år går. Sultanen tycker att Karl XII är en snyltgäst som är alldeles för dyr. Och dessutom är han maktlös.

Så gör tsar Peter en fredstrevare till Ahmed III. Sultanen ger en diskret order till turkarnas kommendant i Bender, Ismael Pascha. Svenskarnas ska tvingas lämna Bender.

Det är den 1 februari 1713. Kungen har just lyssnat på hovpredikanten Johannis Brenners söndagspredikan i stora salen i Kungshuset.

Genom de öppna fönstren hörs dånande trummor och ljudliga Allah-rop. Turkarna kommer.

Kåldolmar kom med karolinerna

Kungen och karolinerna blev i flera år fast i Bender i dåvarande Osmanska riket.
De gillade maten, särskilt en rätt som turkarna kallar dolma. Den tillagas på orientaliskt vis, med vinblad och utan fläskkött (som är halal, förbjudet, för muslimerna).
Hos oss fanns inte vinblad, så då karolinerna kom hem lagade rullade de in ris och blandfärs i förvällda kålblad.
Så kom vår kära husmanskost kåldolmen hit. Kåldolmens dag firas den 30 november, Karl XII:s dödsdag.
Annat som kom med karolinerna var köttbullar (köfte på turkiska), kaffe och ordet kalabalik.

Kanonerna mullrar, eldpilar flyger genom luften, krigslarmet är totalt. Kungen springer ut från gården med värjan i handen, och genom mullret hör drabanterna knappt hans krigsrop:

– Nu är tid att fäkta, inte att prata.

Den franske filosofen Voltaire, som var hängiven beundrare, skriver i en biografi att Karl XII i ett enda hugg spetsar fyra sprattlande turkar på sin värja.

Det är förmodligen inte sant, men mot övermakten strider han med stort mod. Eller om det är dumdristighet.

Tre gånger livräddas han ut farliga situationer under kalabaliken av den unge livdrabanten Axel Erik Roos.

Dagen blir en pinsam fotnot i våra historieböcker, och vi lär oss ett nytt ord: kalabalik, tumult på turkiska.

En avrättning – sultanens sätt att be om ursäkt.

Det dröjer bara några dagar innan sultanen ändrar sig. Han har fått rapporter från Europa att general Magnus Stenbock besegrat den danske kungen Fredrik IV i slaget i Gadebusch i Vorpommern. Karolinerna har kvar stålet. Kung Karl är inte längre en föredetting.

Striden i Gadebusch blir den sista stora militära segern för det svenska stormaktsväldet. Men det vet ingen då.

Karl XII tas till nåder av sultanen. Kungen släpps ur fångenskapen.

För Ismael Pascha går det illa. Hans avhuggna huvud sätts ut i solen på seraljen i Konstantinopel – lägligt just då Karl XII:s sändebud kommer dit. Även de andra som är med och attackerar kungen avrättas eller förflyttas.

Det är sultanens sätt att be om ursäkt. Karl XII blir kvar i Turkiet ännu en tid.

Karl XII:s likfärd, målning av Gustaf Cederström.
Foto: Ebbe Karlsson

Ett skott bryter tystnaden, ett enda

Hösten 1713 lämnar Karl XII exilen och börjar den långa ritten hemåt. Han har insett att det inte lönar sig att vänta längre. Han kommer aldrig att få rida i spetsen för en svensk-turkisk armé mot Peter den store.

Kungen brinner för revansch, och har nya planer. Sverige är avspärrat av fiendeflottor. Danmark måste tvingas till underkastelse. Då kan blockaden av kusterna brytas.

Finland och de svenska områdena i Tyskland måste befrias.

Norge är danskt, och Karl XII:s plan är att införliva huvudstaden Kristiania (nu Oslo) och de södra delarna med Sverige.

En helt ny armé mobiliseras. 65 000 nya tappra karoliner.

Generallöjtnant Carl Gustaf Armfeldt rycker in över de svenska fjällen för att ta Trondheim. Huvudstyrkan kommer från söder, bygger en bro över Svinesund.

Fredrikstens fästning är nyckeln till framgång. Faller fästningen så faller Norge, och det danska riket halveras. Den ligger på en brant höjd där Tristeälven rinner ut i Idefjorden.

Fästningen belägras, karolinerna gräver löpgravar i en halvcirkel för att göra plats för kanonerna som ska dundra fiendens murar till grus.

Den 30 november 1718 är första söndagen i advent. Mellan nio och tio på kvällen kommer kungen för att inspektera. Det är kallt och mörkt. Kungen sveper sin blå vapenrock omkring sig då han klättrar från löpgravens botten till krönet på bröstvärnet.

Ett skott bryter tystnaden, ett enda. Kulan tränger in genom vänstra tinningen och passerar ut genom den högra. Karl XII dör.

Karl XII:s grav har öppnats vid flera tilfällen, bland annat 1917 då den här bilden av kulhålet i hans kranium togs. Experter anser numera att kungen dödades av en norsk kula.
Foto: Pressens bild

Kungens mystiska död

Den 30 november 1718, strax efter klockan 22, dog Karl XII i en skyttegrav vid fästningen Fredriksten i Norge.
Kungen träffades av ett dödlig skott i huvudet.
En lönnmördare bland karolinerna? Eller en norsk kula?
Karl XII:s död har varit en ständig källa till spekulationer.
På Varbergs museum finns den så kallade kulknappen. Enligt sägnen dödades kungen av en knapp från en av hans egna uniformer som smälts till en kula. En krigstrött karolin sades av avlossat skottet mot sin befälhavare.
Kungens grav har öppnats flera gånger och rättsmedicinare och ballistikexperter har försökt lösa mysteriet.
Den senaste utredningen (av historikern Peter From, 2005) säger att kungen dödades av en norsk kula. Både riktning och avståndet till de norska försvararna stämmer med såret i huvudet

Vad var Karl XII – egentligen?

Var kungen en hjälte eller en krigsgalning som störtade sitt rike i fördärvet?

Omdömena har svängt, beroende på hur politik och kulturella riktningar ändrat form i Sverige.

Under romantiken på 1800-talet var Karl XII den oövervinnelige i ett ödesdrama. Esaias Tegnér skrev en berömd dikt som skolbarn måste lära sig utantill: ”Han drog sitt svärd från bälte och bröt i striden fram”.

På 1910-talet var Karl XII symbol för stark kungamakt, den politiska högerns motstånd mot demokrati och allmän rösträtt (för kvinnor också!).

Under andra världskriget var han svenska nazisters favorit, och uppfattades av dem som en svensk führer.

I Kungsträdgården i Stockholm står Karl XII staty, med dragen värja i ena handen och den andra pekande i mot fienden i öst.

I Kungsträdgården i Stockholm står Karl XII staty, med dragen värja i ena handen och den andra pekande i mot fienden i öst.

Där brukar rasister och nynazister samlas på dödsdagen.

Det kan tyckas märkligt att nynassarna hyllar Karl XII som hjälte.

Kungen var invandrare i fjärde generationen (farfarsfar flydde hit från 30-åriga kriget i Tyskland), mamma var född i Danmark, arvfiendelandet.

Hans rike var mulitikulti med många nationaliteter, språk och religioner. Karl XII:s vapenbroder var sultan av Osmanska riket och under åren i Turkiet lärde han sig respektera, till och med beundra, islam.

Tidslinje/Karl XII

1682
17 juni föds Karl XII på slottet Tre kronor i Stockholm.

1697
14 december kröns den 15-årige Karl XII till enväldig kung efter att landet styrts av förmyndarregering i sju månader.

1700
Februari: Stora nordiska kriget utbryter då August den starke, härskare över Sachsen-Polen, anfaller.
16 april: Karl XII lämnar Stockholm och kommer inte tillbaka under sin livstid.
8 augusti: Freden i Traventhal. Danmark-Norge förlorar Holstein-Gottorp.
13 september: Tsar Peter går till anfall mot Sverige i Baltikum.
20 november: Karolinerna vinner en stor seger vid Narva.

1703
Karl XII:s bibel, vår första officiella översättning, utkommer. Den används i över 200 år innan 1917 års kyrkobibel utkom.

1706
14 september: Karl XII marscherar in i Sachsen och vinner en stor seger vid Fraunstadt.
14 september: Fredsuppgörelse mellan Karl XII och August den starke i Altranstädt utanför Leipzig.

1708
Den 28 september förlorar karolinerna ett stort slag vid Lesna i Vitryssland mot ryske tsaren Peter I.

1709
Den 28 juni: Karl XII förlorar slaget vid Poltava mot tsar Peter. 8 000 karoliner dör och 3 000 tas till fånga.
1 juli: Sverige kapitulerar vid Perevoltjna och 18 367 svenskar hamnar i rysk fångenskap.
Augusti: Karl XII flyr till Bender i Osmanska riket för att få skydd från ryssarna.

1713
1 februari: Sultan Ahmed III har tröttnat på att betala för Karl XII och hans karoliner. Turkarna anfaller svenskarnas läger i Bender för att tvinga dem att ge sig av. Karl XII tas till fånga.
27 oktober: Karl XII, förklädd och med falskt namn, rider med en grupp karoliner mot Sverige.

1715
23 december: Karl XII kommer till Trelleborg och upprättar högkvarter i Lund.

1716
Februari-april: Karl XII misslyckas med att erövra Christiania (Oslo) som hålls av danskar.

1718
Oktober: Karolinerna tågar in i Norge på nytt. Fredrikstens fästning vid Fredrikshald, nuvarande Halden, belägras.
30 november: Karl den XII skjuts till döds i löpgraven vid fästningen.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.