Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Vänsterextremisten
slåss mot nazisterna

TRäDDE FRAM 2001. Den 17 augusti 2001 publicerades Expressenintervjun där Joel Bjurströmer Almgren själv trädde fram och berättade om sin politiska kamp som inte sällan förs med våld. Foto: Björn Lockström

Han trädde själv fram i Expressen med namn och bild efter sin inblandning i EU-kravallerna i Göteborg - och sa då:

– Självförsvar kan definieras på olika sätt.

Nu åtalas vänsterextremisten och Revolutionära Fronten-grundaren Joel Bjurströmer Almgren misstänkt för mord alternativt dråpförsök efter att ha huggit en 28-årig nazist i ryggen med morakniv under upploppet i Kärrtorp.

Han hävdar nödvärn.

Sju nazister dömdes i går

Emil Hagberg, 29

åtta månaders fängelse

Dömdes för våldsamt upplopp och tingsrätten konstaterade att bevisningen inte räcker för att konstatera att han varit anförare av upploppet. Även om det på filmsekvenser från tumultet hörs instruktioner har det inte kunnat fastslås vem som uttalar dem, enligt rätten. Tingsrätten konstaterade att han ska kvarbli i häkte.

Joakim Blixt Eriksson, 24

Sex månaders fängelse

Bland bevisningen mot honom fanns SMS-meddelanden, där han uppmanat andra i organisationen att delta i attacken: "Samling i morgon söndag kl 11.30 tallkrogens tunnelbanestation. Diskret klädsel!". Men rätten ansåg inte att det var tillräckligt för att styrka att han varit anstiftare. Tingsrätten dömer honom till sex månaders fängelse för våldsamt upplopp.

Man, 17

80 timmars ungdomstjänst

Döms för våldsamt upplopp, hets mot folkgrupp och brott mot vapenlagen. Han har hävdat att han agerat i självförsvar men rätten konstaterar att filmmaterialet som spelats upp visar att han kastat flaskor och varit beväpnad med en sköld på ett sätt som inte antyder självförsvar. Hans straff blir 80 timmars ungdomstjänst.

Peter Jusztin, 24

Sex månaders fängelse

Gruppchefen i Svenska Motståndsrörelösen, Peter Jusztin åtalades som anförare och anstiftare samt deltagare i det våldsamma upploppet. Tingsrätten anser att bevisningen inte håller för att döma honom som anförare. Trots sms-trafik anser tingsrätten inte att det är strykt att han anstiftat upploppet.

Han döms till sex månaders fängelse för våldsamt upplopp, vapenbrott och brott mot vapenlagen.

Man, 18

70 timmars ungdomstjänst

Tingsrätten konstaterar i domen att han sprungit omkring i Kärrtorp med flaskor och kastat ett föremål mot demonstrationen. Han döms för våldsamt upplopp och straffet blir 70 timmars ungdomstjänst. Han har inte varit häktad under utredningen.

Man, 16

50 timmars ungdomstjänst

16-åringen har under rättegången hänvisat till sitt ungdomliga oförstånd som ett skäl till att han deltog i upploppet. Tingsrätten konstaterar att det syns på filmer att han deltagit i upploppet och haft möjlighet att lämna men valt att inte göra det. Han döms till 50 timmars ungdomstjänst för våldsamt upplopp. 16-åringen har inte varit häktad under utredningen.

Man, 17

Ungdomsvård

17-åringen har enligt domen beväpnat sig med två flaskor och kastat en av dem samt ett okänt föremål mot demonstrationen. Under polisens förundersökning har framkommit att han sagt att han försökt att lämna SMR men att han haft svårt för det. Han döms till ungdomsvård.

Juristens svar om domarna

Tingsrätten har sett särskilt allvarligt på brottet och benämnt det som ett så kallat artbrott.

"Eftersom straffvärdet är under ett år är det inte självklart att man ska döma till fängelse. Men i det här fallet säger tingsrätten att brottets art är sådant att man bör döma till fängelse."

Enligt Jack ågren finns det stöd för att benämna brottet som ett artbrott.

"Högsta domstolen har tidigare ansett att våldsamt upplopp är ett artbrott. Man kan säga att domstolen håller med åklagaren i sin argumentation om detta."

Åklagaren ville att de tre män som dömts till fängelse även skulle dömas för anstiftan och anförande av upploppet.

"Bedöms man som anstiftare eller anförare handlar det om betydligt längre straff. Men åklagaren har inte kunnat bevisa att personerna planerat och lett upploppet. Tingsrätten anser därmed att alla de åtalade har varit på samma nivå."

Joakim Blixt Eriksson har dömts för våldsamt upplopp trots att rätten skriver att han endast filmat upploppet.

"Är det något man verkligen hade velat få förtydligat så är det detta. Tingsrätten menar att han inte aktivt har tagit avstånd från gruppens deltagande och därigenom sympatiserat med folksamlingen. Det är riktigt hårt, och det är frågan om det rentav är fel. Om hovrätten prövar målet bör nog tydliggöras vad vederbörande verkligen gjort som motiverar sex månaders fängelse."

Den så kallade nästechefen, Emil Hagberg, döms till åtta månaders fängelse vilket är två månader mer än Joakim Blixt Eriksson och Peter Jusztin.

"Här skriver tingsrätten att det bör beaktas att han återfallit i brott. Straffvärdet ska dock inte per automatik påverkas av att man återfallit i brott och det anser jag att tingsrätten borde ha motiverat tydligare."

Den 14 juni 2001 möttes USA:s dåvarande president George W Bush av hundratals demonstranter i Göteborg. Glasrutor krossades och stenar haglade mot polisen i en omfattning som aldrig tidigare skådats i Sverige.

En av dem som var på plats och bröt upp gatsten ur marken på Rektorsgatan vid Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg var den då 22-årige Joel Bjurströmer Almgren. Han var maskerad med ett tygstycke för ansiktet och kastade minst tio stenar mot polismännen.

Bildades efter EU-kravaller

Flera av de andra som åtalades efter kravallerna har i dag skaffat sig lugnare liv och lämnat den våldsamma politiska kampen bakom sig.

Men inte Joel Bjurströmer Almgren. När han i Stockholmsförorten Kärrtorp den 15 december förra året stack sin kniv i en 28-årig nazist var det första steget mot ett tionde avsnitt i belastningsregistret.

Av stämningsansökan mot honom, som kom in till Södertörns åklagarkammare under torsdagen, framgår att han nu åtalas misstänkt för mord alternativt dråpförsök. Dessutom åtalas han för våldsamt upplopp samt brott mot knivlagen.

Han figurerar sedan tidigare i brottsregistret för brott som misshandel, våldsamt upplopp och vapenbrott. Första gången han dömdes var 1998.

– Jag är förvånad över att han fortfarande är engagerad i sådana här saker. Man tänker sig kanske att ett engagemang man hade i slutet av tonåren skulle ha falnat när man blivit äldre, men det verkar det ju inte ha gjort här, säger en tidigare bekant.

Revolutionära Fronten, RF, bildades i kölvattnet av EU-kravallerna i Göteborg. Joel Bjurströmer Almgren var tidigt engagerad och var, enligt Expressens uppgifter, med och grundade organisationen.

- RF är ett militant alternativ till AFA som startades av folk med AFA-anknytning som tyckte att de hade blivit för borgerliga, säger författaren Anders Bergman som skrivit flera böcker om vänsterextremism.

Går omkring beväpnad

Att döma av Joel Bjurströmer Almgrens kriminella bakgrund går han ofta omkring beväpnad. Ett färskt exempel är Kärrtorpsupploppet förra året, då han bar en morakniv med rött skaft.

Advokat Thomas Albinsson är den 28-årige nazistens målsägandebiträde.

- Han höggs två gånger. Man har hittat två knivhugg ganska högt upp i ryggen. Han hade luft i lungan, men det var inga vitala delar som blev skadade. Jag har inte läst hela rättsintyget, men han säger själv att han kunde gå därifrån själv. Sedan var han inne på sjukhuset något dygn. Som han uttryckt det, så märkte han det inte från början. Han märkte det här först när han hade blod på händerna.

Utredningen visar att huggen finns på film, erfar Expressen. Nu är det upp till åklagaren Tove Kullberg att övertyga rätten om att det är Joel Bjurströmer Almgren som syns på bilderna:

- Jag kommenterar inte bevisningen förrän åtal har väckts, säger hon kort.

Hävdar självförsvar

Joel Bjurströmer Almgren har själv, i en intervju med Kriminalvården, berättat att han medger att han huggit nazisten, men hävdar att det skedde i nödvärn, självförsvar. Hans advokat Björn Törnell är mer försiktig i sina kommentarer inför rättegången:

- Just nu har jag inga kommentarer om utredningen, säger han.

Expressen erfar att den beslagtagna morakniven, tillsammans med filmerna, är åklagarens viktigaste bevisning för att få 35-åringen fälld för dråpförsök, ett brott som kan ge ett flerårigt fängelsestraff.

Enligt förundersökningen ska 35-åringen ha blivit beordrad av polis på plats i Kärrtorp att släppa kniven - vilket han då gjorde. Sedan försvann han från platsen. Han greps först flera dagar senare.

Enligt uppgifter till Expressen har den 28-årige nazistens DNA kunnat knytas till vapnet. Dessutom finns vittnesuppgifter om att den aktuella morakniven tillhörde Joel Bjurströmer Almgren.

Sedan i december har han varit häktad misstänkt för försök till dråp. Åklagaren Tove Kullberg vill inte svara på om hon planerar att ändra brottsrubriceringen inför åtalet. Men hon nämner att det även finns misstankar om att han gjort sig skyldig till våldsamt upplopp:

- Försök till dråp är det brott han är häktad för.

Joel Bjurströmer Almgren har under tiden på Huddingehäktet i Flemingsberg fått flera besök av närstående. Han stöttas också i en särskild grupp på Facebook. Trots den flera månader långa inlåsningen har han uppvisat ett gott humör inför personalen på häktet, erfar Expressen.

"En brinnande antifascist"

Under en intervju med Kriminalvården har han inte velat berätta vad han arbetar med men han har varit tydlig med att han har sin egen försörjning. Enligt Expressens uppgifter har han varit verksam i budbranschen.

Däremot har han i samtal med Kriminalvården noggrant redogjort för sitt politiska engagemang, som började redan under de tidiga tonåren.

- Jag har haft ett engagemang för vänstern sedan 13-14-årsåldern för ett mera jämlikt samhälle. Jag har arrangerat studiecirklar och demonstrationer och ser mig som en brinnande antifascist, har han sagt till Kriminalvården.

Organisationen Revolutionära Fronten, förknippas dock med våldsammare sammankomster än studiecirklar och demonstrationer:

- Det är ett väldigt radikalt vänsteralternativ. De liknar mer de hårdföra autonoma vänstergrupperna som funnits i Grekland och Italien, säger Anders Bergman.

Kastade brandbomber

Joel Bjurströmer Almgrens politiska kamp har inte sällan förts med våld. Utöver EU-kravallerna är han bland annat dömd till fängelse för en våldsam husockupation i Linköping där han och andra vänsterextremister kastade brandbomber - molotovcocktails - mot polisen.

Två av polismännen tvingades söka sjukhusvård. Efteråt hittades bland annat bräckjärn, brandbomber, stenkulor och silvertejp i huset.

I en intervju med Expressen i augusti 2001, där Joel Bjurströmer Almgren framträdde med namn och bild, redogjorde han för sin politiska ideologi:

- Det är ok att använda våld om man blir angripen, sa han.

I intervjun sa han också, om att han i ett tidigt skede blev släppt efter attacken mot polisen vid Hvitfeldtska gymnasiet:

- De hade nog inte släppt mig om de visste vem jag var.

Han klargjorde också vilka som då var hans viktigaste politiska frågor:

- Djurrättsgrejen och alkohol och drogpolitiken. Det är fel att ha lördagsöppet på Systemet. Och det blir ju bara mer sprit i Sverige med EU. Jag är emot droger.

Misshandlade 14-åring

Så sent som 2011 dömdes Joel Bjurströmer Almgren efter att ha misshandlat en då 14-årig pojke på en McDonald's-restaurang i Liljeholmen i södra Stockholm. Han skrek också:

- Jag ska döda dig, åt 14-åringen.

Motivet berättade han själv om inför polisens utredare. Han menade att pojken hade bråkat med hans styvson i skolan.

Två år tidigare dömdes han för hot och förgripelse mot tjänsteman sedan han knuffat en biljettkontrollant i Stockholms tunnelbana. Enligt offrets berättelse i domen skrek han åt kontrollanten:

- Djävla turk, flytta på dig.

Och sedan:

- Jag ska ta dig, jag ska plocka dig.

Expressen har sökt Joel Bjurströmer Almgren.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!