En ny Sifo-mätning visar en historisk förändring i Sveriges politiska landskap. För första gången på 100 år etablerar sig ett nytt parti som en viktig maktfaktor. Senast var det Socialdemokraterna, nu är det Sverigedemokraterna.
61 procent av de svenska väljarna är i dag positiva till samarbete med SD. För tre år sedan var siffran 38 procent.
Största förändringen på 100 år
– Vi ser stegvis mer acceptans för att samarbeta med SD. För första gången på 100 år ser vi en väldigt kraftig förändring av den politiska arenan, säger Toivo Sjörén, opinionschef på Kantar Sifo.
– Det är väldigt höga siffror hos M och KD, 85 och 95 procent. Det är helt entydigt, siffrorna kan knappast bli högre.
– L är rätt delat, i C finns en liten övervikt för nej. S- och MP-väljarna säger klart nej, men även inom dessa partier säger tre av tio väljare ja till samarbete med SD, säger han.
Fler män än kvinnor
På uppdrag av Expressen ställde Sifo frågan ”Tycker du att partierna ska samarbeta med Sverigedemokraterna i frågor där man tycker lika?” till 1 548 personer under perioden 11–14 oktober. 61 procent av de tillfrågade svarar ”ja” och 29 procent ”nej”, medan 10 procent säger ”vet ej”.
Toivo Sjörén påpekar att klart fler män än kvinnor vill samarbeta med SD, detta i likhet med att män dominerar bland partiets väljare. 70 procent av männen och 51 procent av kvinnorna säger ”ja” till SD-samarbete, enligt mätningen.
Regionalt är stödet för samarbete svagast i norra Sverige, 51 procent, och starkast i Västsverige, 70 procent.
Försöker isolera SD
Övriga partier har försökt isolera SD sedan partiet kom in i riksdagen 2010. Dagens S/MP-regering, som tillkom med stöd över blockgränsen från C och L, är ett resultat av denna strategi.
Samtidigt har M:s och KD:s motstånd mot samarbete luckrats upp. En uppmärksammad lunch i somras då KD-ledaren Ebba Busch Thor mötte SD-ledaren Jimmie Åkesson ses som ett exempel på att SD:s isolering har börjat brytas.
Toivo Sjörén på Sifo säger att utvecklingen går mot samarbete med SD precis som skett i de nordiska grannländerna där populistiska partier sedan länge är en stark maktfaktor, både i och utanför regeringar. Även om, som han påpekar, SD partihistoria delvis är annorlunda än motsvarande partiers i grannländerna.
Som i grannländerna
– Utvecklingen pekar på att allt fler väljare accepterar samarbete, en utveckling som liknar den i de nordiska grannländerna. M har tidigare varit delat i frågan, men där är inställningen nu entydig, säger han.
Förklaringen till ökad acceptans av SD är, enligt Sjörén, dels att partiet har vuxit, dels en politikförskjutning som gjort att SD och andra partier närmat sig varandra i frågor som invandring och lag och ordning. Också SD:s samarbete med andra partier i en rad kommuner har effekt, säger han.
– SD har vuxit sig starkt och blivit en maktfaktor. Samtidigt har andra partiers politik delvis flyttat på sig medan SD breddat sig i väljarnas ögon, säger Toivo Sjörén.
Gynnas av tillvänjningseffekt
Utvecklingen framgår av Sifos mätningar under senare år. I dag är 61 procent för SD-samarbete. I januari i år var siffran 53 procent, förra året 48 procent och 2017 var andelen 41 procent.
2016 sade 38 procent ”ja” till att samarbeta med SD i frågor där man tycker lika och 2015 var siffran 45 procent.
Toivo Sjörén pekar också på ”tillvänjningseffekten” samt på att SD kan gynnas av att betraktas som ”offer” när partiet inte släpps fram, till exempel när det inte fick vara med i samtalen om gängkriminalitet i september.
KD-väljare mest positiva till samarbete med SD:
Tycker du att partierna ska samarbeta med Sverigedemokraterna i frågor där man tycker lika?
Så gjordes undersökningen
Målgrupp: Allmänheten 18-79 år
Fråga: Tycker du att partierna ska samarbeta med Sverigedemokraterna i frågor där man tycker lika?
Undersökningsperiod: 11-14 oktober 2019.
Metod och urval: Webbintervjuer i Kantar Sifos slumpmässigt rekryterade panel.
Antal genomförda intervjuer: 1 548
Vägning: För att justera för eventuella skevheter i urvalet vägs resultaten på kön, ålder, region och parti i senaste riksdagsval.
Beställare: Expressen.
Isoleringen bryts
September 2018
De rödgröna får 144 mandat i riksdagsvalet, allianspartierna 143 och SD 62. Alliansen och SD röstar ned Stefan Löfven som statsminister.
November 2018
C och L vägrar stödja Ulf Kristersson som ledare för en M-KD-regering eftersom en sådan regering också behöver stöd av SD, som därmed skulle få inflytande.
December 2018
Riksdagen antar ett M-KD-budgetförslag som stöds av SD.
Januari 2019
Stefan Löfven släpps fram som statsminister efter januariöverenskommelsen mellan S, MP, C och L.
Mars 2019
KD-ledaren Ebba Busch Thor skriver på Facebook att KD ska ”samtala med alla partier i Sveriges riksdag”, inklusive SD. M-ledaren Ulf Kristersson säger att han inte vill ha några ”samtalsförbud”, men att M inte ska förhandla med SD.
Juli 2019
KD-ledaren Ebba Busch Thor äter lunch med SD-ledaren Jimmie Åkesson i riksdagshuset i Stockholm samtidigt som Almedalsveckan pågår. Under det uppmärksammade mötet diskuterar de sjukvård, energi och migration. ”I flera frågor finns goda förutsättningar för gemensamt agerande”, skriver KD-ledaren efter mötet.
September 2019
Regeringen bjuder in alla partier utom SD till att diskutera gängkriminalitet och grovt våld. ”Respektlöst” att inte bjuda in alla, kommenterade M-ledaren Ulf Kristersson som förklarade att han ”talar med alla människor i politiken”.
