Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Prognosdata USA-valet
Förklaring

Valgrafik – se senaste prognosen i USA-valet

Joe Biden.Foto: ANDREW HARNIK / AP TT NYHETSBYRÅN
Donald Trump.Foto: NATI HARNIK / AP TT NYHETSBYRÅN

Vem vinner valet i USA? 

Här visar Expressen en prognos utifrån sammanvägningar från olika mätinstitut – för att visa hur läget ser ut just nu.

Klicka på en delstat i kartan för att få mer information om prognosen i den delstaten.

När kommer ett valresultat? Nedan hittar du frågor och svar om valet.

 

HÄR hittar du all rapportering om USA-valet.

Och så HÄR följer du sändningen i Expressen TV.

Frågor och svar

De första vallokalerna stängde vid midnatt under natten mot onsdagen, svensk tid. Från omkring 01:00 kom de första preliminära resultaten, som rapporterades från olika mediehus.

Det slutliga resultatet kan dock dröja längre än vanligt i år. Anledningen är att det inkommit rekordmånga post- och förtidsröster, mycket på grund av den pågående pandemin. Poströster är mer omständliga att räkna, och i många delstater finns lagar som säger att de inte får öppnas och räknas före valdagen, vilket innebär att räkningen av poströsterna kan dröja längre än vanligt.

När resultatet är klart beror också mycket på hur jämnt valet blir, samt hur det går i de så kallade vågmästarstaterna.

USA:s president utses inte i direkta val utan genom 538 representanter – elektorer – som väljs genom medborgarnas röster. Viktigast i USA-valet är inte det totala antalet röster – utan att vinna i rätt delstater. I de flesta stater är utgången given – samma parti vinner val efter val. Jämna delstater med stor befolkning – det vill säga många elektorsröster – är allra viktigast att vinna.

Det här betyder att presidentvalet avgörs i några få delstater – och att en kandidat kan väljas till president även om konkurrenten fått fler röster av medborgarna. I valet 2016 fick Demokraternas kandidat Hillary Clinton flest röster – men Donald Trump blev vald till president.

För att vinna valet krävs minst 270 av de totalt 538 elektorsrösterna. Den kandidat som vinner en delstat får i de flesta fall alla dess elektorsröster.

Olika medier gör olika bedömningar kring när en av kandidaterna kan tillskrivas vinsten i en viss delstat. Alla stora mediebolag har tillgång till och utgår från samma data, men gör sen olika bedömningar.

Nyhetsbyrån AP och Fox News var tidiga med att utropa Joe Biden till segrare i Arizona, medan CNN och NY Times har gjort en annan bedömning. Det är viktigt att ha med sig att bedömningarna bygger på prognoser och att valet inte är klart förrän alla röster är räknade och en tydlig vinnare kan utses.

I USA finns ingen nationell valmyndighet utan det är delstaterna själva som, med hjälp av oberoende observatörer samt observatörer från de olika partierna, hanterar rösträkningen. Lagstiftningen för hur röster räknas skiljer sig också mellan delstaterna.

I vissa delstater får man börja räkna redan inkomna poströster före valdagen, medan man i vissa inte får öppna dem alls före valdagen. I år har det varit en stor mängd poströster och i delstaterna som ännu inte är färdiga har man ofta inte kunnat börja räkna dessa på förhand. Det är en av förklaringarna till att det tar så olika långt tid. I många stater som inte är färdigräknade har man sedan länge ändå kunnat utse en segrare, då marginalen varit stor. Därför kan det också upplevas som att räkningen tar längre tid i staterna där det är jämnt.

De viktigaste delstaterna är de såkallade vågmästarstaterna, eller swing states på engelska. Dessa är stater som ofta byter preferenser mellan Republikanska partiet och Demokratiska partiet. Några av valets swing states är Pennsylvania, Wisconsin, Michigan, Florida, Minnesota, Georgia, Arizona och North Carolina. Även Iowa, Nevada och New Hampshire har pekats ut som swing states i årets val av analyssajten FiveThirtyEight.

Det är många som gör den bedömningen. Demokrater har historiskt sett poströstat mer. I år har det dessutom varit ett rekordstort antal poströster, mycket på grund av pandemin. Flera experter gör bedömningen att demokrater, som stödjer Joe Biden, är mer oroliga för coronaviruset och därför väljer att poströsta framför att bege sig till en röstningslokal med mycket folk.

Kanske kan det också vara så att de som hållit USA:s hantering av pandemin som en viktig valfråga är mer oroliga för viruset än andra, tycker att Donald Trump har hanterat pandemin dåligt, och därmed väljer att (1) poströsta och (2) lägga sin röst på Joe Biden. I flera delstater där poströsterna räknas sist har man kunnat se att Joe Biden fått en majoritet av dessa röster.

Presidentvalet står som bekant mellan Joe Biden och Donald Trump, från Demokraterna respektive Republikanerna. Men det finns fler partier och kandidater att lägga sin röst på – till exempel Jo Jorgensen från det libertarianska partiet (Libertarian Party), som ser ut att få omkring 1 procent av rösterna i årets val. Därför blir inte Joe Bidens och Donald Trumps siffror tillsammans exakt 100%.

Presidenten sitter under en mandidatperiod på fyra år. Om presidenten dör, avgår eller entledigas tar vicepresidenten över.

Totalt får en president sitta i två mandatperioder – alltså åtta år.

I USA får en president sitta i två mandatperioder om fyra år vardera, det vill säga åtta år. Det regleras i landets konstitution. En president som sitter en mandatperiod och därefter inte blir omvald kan alltså ställa upp och väljas igen. Donald Trump skulle alltså, om han förlorar valet 2020, kunna ställa upp igen om fyra år och vid vinst sitta i en mandatperiod.

Detta har emellertid bara inträffat en gång tidigare. Grover Cleveland blev landets 22 president år 1885. Sedan röstades han bort, för att återigen vinna valet därpå och bli landets 24 president år 1893.

Expressen rapporterar om valet på bred front. Som läsare och tittare kan du följa skeendet via vår liverapport i text, rapporter från korrespondenter på plats i USA, analyser av experter och liverapportering i Expressen TV.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.