Anmälningar om våld i skolan har ökat med en fjärdedel. Foto: JÖRGEN HILDEBRANDT / EXPAnmälningar om våld i skolan har ökat med en fjärdedel. Foto: JÖRGEN HILDEBRANDT / EXP
Anmälningar om våld i skolan har ökat med en fjärdedel. Foto: JÖRGEN HILDEBRANDT / EXP
I slutet av augusti i år har 295 anmälningar om allvarligt fysiskt våld i grund- och gymnasieskolan inkommit till Arbetsmiljöverket. Foto: JANERIK HENRIKSSON / TT / TT NYHETSBYRÅNI slutet av augusti i år har 295 anmälningar om allvarligt fysiskt våld i grund- och gymnasieskolan inkommit till Arbetsmiljöverket. Foto: JANERIK HENRIKSSON / TT / TT NYHETSBYRÅN
I slutet av augusti i år har 295 anmälningar om allvarligt fysiskt våld i grund- och gymnasieskolan inkommit till Arbetsmiljöverket. Foto: JANERIK HENRIKSSON / TT / TT NYHETSBYRÅN

Våldet i skolorna ökar – "Det är riktigt oroväckande"

Publicerad

Utslagna tänder, bortslitet hår och sparkar som leder till missfall.

Anmälningar om våld i skolan har ökat med över en fjärdedel, rapporterar DN.

– Det är riktigt oroväckande och helt oacceptabla uppgifter, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet, i Nyhetsmorgon.

Lärare och annan personal blir skallade, får hår bortslitet och örfilar och knytnävsslag. Enligt rapporten som Arbetsmiljöverket har tagit fram åt DN framgår också en anmälan där en gravid pedagog som försökt stoppa ett bråk mellan två elever blev slagen i magen. 

Efteråt fick hon värk, och senare konstaterades att hon hade fått ett missfall.

I slutet av augusti i år har 295 anmälningar om allvarligt fysiskt våld i grund- och gymnasieskolan inkommit till Arbetsmiljöverket. Det är en ökning med 28 procent från samma period i fjol.

Lärarförbundets ordförande, Johanna Jaara Åstrand, berättar i måndagens sändning av TV4:s Nyhetsmorgon att siffrorna är oroväckande och oacceptabla.

– Arbetsgivaren är ytterst ansvarig för att säkerställa att det finns en god arbetsmiljö för både elever och lärare. Det måste pågå ett aktivt arbetsmiljöarbete hela tiden för att identifiera risker, jobba förebyggande men också ta hand om situationer när de händer, säger hon.

"Djupt oroväckande"

DN:s granskning visar att det finns mycket kvar att göra för att vända den våldsamma trenden, menar Johanna Jaara Åstrand. Hon förklarar att hon ständigt får signaler från lärare och skolledare som är bekymrade över att elever far illa och att våldssituationer är förekommande.

Enligt henne krävs ett bättre samarbete mellan skola och socialtjänst, polis samt andra samhällsaktörer.

– Skolan är inte fredad från hur samhället i övrigt ser ut – och samhället drar isär. Men resurser och förutsättningar vi lärare och skolledare får, att tidigt sätta in insatser, säkerställa att elever får rätt stöd, att identifiera elever som far illa i skolan eller i sin hemmiljö, har enorm betydelse för att förhindra att elever hamnar i utanförskap och gängkriminalitet.

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag