Den 25 maj går omkring hälften av landets röstberättigade och väljer vilket parti de anser ska företräda Sverige i Europaparlamentet. Sedan vi gick med i EU har kvinnors valdeltagande varit högre än männens.
I år kan det bli annorlunda.
Siffror från Demoskop visar att 34 procent av männen är absolut säkra på att de ska rösta. Motsvarande siffra för kvinnorna är 24 procent. Vid förra valet, för fem år sedan, röstade 45 procent av männen och 46 procent av kvinnorna.
– Kvinnor säger sig vara mindre intresserade av politik och överlag har männen varit mer EU-positiva sedan Sverige med i EU, säger Sofie Blombäck.
Hon forskar på Centrum för Europaforskning vid Göteborgs universitet och konstaterar att männen också har mer kunskap om EU. Det stämmer väl överens med siffrorna från Demoskop. Närmare 60 procent av männen anser att de har mycket eller ganska god kännedom om EU. Bland kvinnorna är siffran 39 procent, alltså drygt 20 procentenheter lägre.
64 procent av de manliga väljarna anser att EU:s politik har stor betydelse för Sverige.
– När vi gör valundersökningar både efter riksdagsval och EU-val syns att männen har mer kunskap. Men kvinnor har också en tendens att oftare svara "jag vet inte" eller "jag är osäker" i mätningar om politik, säger Sofie Blombäck.
Christina Bergqvist, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, är förvånad över resultatet.
– Jag vet inte varför kvinnorna verkar vara allmänt mer skeptiska. Möjligen kan det ha att göra med att många av de välfärds- och jämställdhetsfrågor som många kvinnliga väljare prioriterar inte uppfattas ligga inom EU:s ramar. Det kan också vara så att EU generellt uppfattas som mindre jämställt både vad gäller kvinnorepresentation och innehållet i EU-politiken, vilket leder till viss skepsis, säger Christina Bergqvist.
Ulla Stenberg, 52, egenföretagare, Sveg:
"EU är både bra och dåligt. Jag tycker att EU borde bli bättre på djurskydd- och miljöfrågor, liksom ett polisärt samarbete.
Jag bor på landet och känner inte av miljöstörningar och avgaser. Men jag önskar att EU satsar mer på förnybarenergi, som vind- och solkraft. Det behövs också mer pengar till forskning för att ta fram nya energikällor.
Hela apparaten i Bryssel kostar multum och det är inte heller bra för miljön. Många som sitter där lyfter lön trots att de inte gör så mycket.
Tillsammans med en granne äger jag nio skotska höglandsboskap, Highland Cattles. De går ute hela året och betar för att byn inte ska växa igen. För att ansöka om EU-stöd krävdes dagar av pappersarbete för en struntsumma. Det verkar vara väldigt krångligt med jordbrukspolitiken och inte vara riktat mot rätt håll. De största gårdarna med högst lönsamhet verkar få mest."
Ingemar Olsson, entreprenör, 55 år, Torslanda:
"Jag gillar EU för att vi kan göra mycket bra tillsammans. Men i praktiken gör vi inte så mycket som vi skulle kunna. Frihandel är utmärkt men inte till vilket pris som helst. Det krävs mer fokus på sociala rättigheter. När vi till exempel köper in skolmat från andra länder så bidrar vi till att öka transporterna i Europa. Vi vet att det finns omfattande prostitution och trafficking längs de europeiska vägarna. Handeln med människor ökar ju mer transporter vi har i Europa.
Jag tycker också att EU ska vara tydligt med att följa FN och övergripande regelverk för mänskliga rättigheter. Det gäller bland annat stöd till barn, mammor och pappor och våld i hemmet.
EU:s politik har stor betydelse för jobben och den fria rörligheten. När EU nu förhandlar fram ett frihandelsavtal med USA tycker jag att det är viktigt att man sätter mer press på USA kring mänskliga rättigheter också."
