Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Så tänker S finansiera flyktingmottagandet

Det var under en bussturné som Stefan Löfven gjorde sitt utspel mot Reinfeldt.Foto: Robban Andersson

En stor flyktingvåg väntar Sverige kommande år. Migrationsverket vill ha ytterligare 48 miljarder kronor för att klara av sina utgifter.

Statsminister Fredrik Reinfeldt pratade om dessa utmaningar i sitt sommartal.

Nu går hans motståndare Stefan Löfven till angrepp.

– Han ställer flyktingar, som flyr för sina liv, mot svensk välfärd och det stör mig, säger han.

Så vill övriga partier lösa budgetfrågan för asylpolitiken:

Vänsterpartiet:

Vänsterpartiets ekonomiska politik innebär ökade statliga intäkter. Sett till statsbudgetens storlek och i förhållande till hur mycket regeringen har sänkt skatten är det hanterbara summor som Migrationsverket behöver. Människor på flykt har rätt till skydd. Det är inte de som ska beskyllas för att regeringen har prioriterat ned välfärden.

Miljöpartiet:

Vi har ett moraliskt ansvar att hjälpa människor på flykt. Långsiktigt gagnar också öppenheten vårt land. Det är inte flyktingars fel att ekonomin nu är ansträngd. Alliansen har sänkt skatter för över 130 miljarder och förlorat 30 miljarder på Nuonaffären. MP stärker budgeten med höjd skatt för miljöförstöring, banker och höginkomsttagare.

Feministiskt initiativ:

Även det är mycket pengar, men det är inte mer än vad statskassan idag går miste om i ROT- och RUT avdrag, det är inte mer än den sänkta arbetsavgiften för ungdomar och sänkt moms för restauranger kostar. Fi vill slopa både avdragen och subventionerna och frigör därmed flera gånger det behov som Migrationsverket räknat fram.

Centerpartiet:

Finansdepartementet kommer att återkomma i närtid om budgeten. Givet vad man vet om konflikter och andra situationer i vår omvärld kan man förutse resursbehovet för mottagande av asylsökande i Sverige. Klart är att såväl Centerpartiet som övriga allianspartier står fast vid övertygelsen att vi har en moralisk skyldighet att erbjuda den som flyr för sitt liv en fristad.

Kristdemokraterna:

Alliansregeringen kommer att ta fram en budget efter de behov som finns och de resurser som står till buds. I det sammanhanget kommer eventuella behov av mer resurser till Migrationsverket.

Folkpartiet:

Finansdepartementet kommer återkomma i närtid med budgeten.

Moderaterna:

Finansdepartementet kommer återkomma i närtid med budgeten.

Sverigedemokraterna:

Vi har som land begränsade resurser och ska därför prioritera migrationspolitiken på ett sätt som innebär att man hjälper så många som möjligt. Genom att vi avsätter ekonomiska resurser till UNHCR kan vi hjälpa många fler än vad vi gör idag. Genom en ansvarsfull flyktingpolitik kan vi samtidigt göra satsningar på den svenska välfärden, satsningsar som övriga sju partier omöjligt kan finansiera och genomföra.

Migrationsverket är i finansiell nöd. Utöver den budget som redan är satt till 91 miljarder kronor behövs ytterligare 48 miljarder kronor för perioden 2014-2018.

I sitt sommartal i lördags, pratade Fredrik Reinfeldt, M, om just utmaningarna med detta, något som har gjort Stefan Löfven, S, förbannad.

– Det var väldigt ovärdigt av Fredrik Reinfeldt att ställa den kostnaden mot att vi ska ha råd med framtiden. Ökade kostnader för flyktingmottagande betyder inte att vi inte har råd med investeringar i välfärden.

På en bussturné till Norrtälje och Gävle på tisdagen förklarade han sin syn på saken. Om hur Sverige ska ta hand om hundratusentals flyktingar kommande år.

– Sverige är ett rikt land. Om människor måste fly för sina liv ska vi hjälpa dem. Det går inte säga att vi klarar si och så mycket. Vad vi säger är att det går att hantera. Vi har en statsbudget på 1000 miljarder kronor, det är klart att det finns medel att hjälpa.

Ska finansieras med avskrivningar

Men precis som Fredrik Reinfeldt kan Stefan Löfven inte exakt säga hur finansieringen ska gå till. Han pekar på de så kallade DAC-reglerna inom OECD som ger länder rätt att dra av på sina biståndskostnader för att ha tillräcklig budget till asylsökande i det egna landet.

Sverige har i år ett bistånd på 38,4 miljarder kronor. Av dessa görs en avräkning på 6,6 miljarder för administrativa kostnader, vilket ger ett netto på 31,8 miljarder kronor.

– Vi tror att vi ska kunna finansiera budgeten till Migrationsverket till stor del med avskrivningar, säger Stefan Löfven.

Ska ni nagga av biståndet till utlandet utan att öka den utgiftsposten?

– Vi har inget förslag på att höja biståndet. Men för att ge exakta uppgifter måste vi få tillgång till budgeten och göra kostnadsberäkningar.

Stefan Löfven säger att hälften av kostnaden för de ökande flyktingströmmarna skulle kunna täckas med avskrivning av biståndspengar.

"Vi har en annorlunda skattepolitik"

Resterande medel ska ha ta från andra utgiftsposter. Bland annat säger han att sjukskrivningskostnaderna har ökat med 10 miljarder kronor, något han kan få ner med bättre rehabiliteringsprogram.

– Varje regering måste se över alla kostnader. Men den här regeringen har sänkt skatterna med uppemot 140 miljarder kronor och man är ansvarig för att Vattenfall inte kan ge utdelning på grund av Nuon. Vi har en annorlunda skattepolitik. Vi tar in mer skatter och har råd med mer. De har satt sig själva i en situation där de inte råd med någonting såvida de inte kommer med något besparingspaket.