Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Kräv mer av EU-politikerna

Sverige kan göra mer för öppenheten inom EU.

Men vill våra företrädare verkligen ta den fajten med de andra medlemsländerna?

Det säger politikerna att de vill göra åt öppenheten i eu

Malin Björk, toppkandidat, V:

Krav på pressfrihet i handelsavtal

Isabella Lövin, toppkandidat, MP:

Skydd för "whistle-blowers"

Fredrik Reinfeldt, statsminister, M

Insyn i offentlig verksamhet

Kent Johansson, toppkandidat, C:

Stå upp för yttrandefrihet

Gunnar Hökmark, toppkandidat, M:

Ökad säkerhet för journalister

Marit Paulsen, toppkandidat, FP:

Skydda tryckfriheten

Marita Ulvskog toppkandidat, S:

Krav på pressfrihet i handelsavtal

I dag ska vi rösta om vilka politiker som ska få vara i Bryssel och Strasbourg, och det saknas inte direkt frågor att besvara för de nya EU-parlamentarikerna.

När kandidaterna den senaste veckan har debatterat i Expressen TV, Aftonbladet TV, Sveriges Radio och Sveriges Television har det ofta handlat om de 26 miljoner öppet arbetslösa EU-medborgarna, om hur man ska lösa Europas klimatproblem och, lite oväntat, om danskt griskött.

Offentlighetsprincipen är det dock få som ägnat någon tid.

Men efter att regeringen 1990 bestämt sig för att gå med i EG, som det hette då, och dåvarande statsminister Ingvar Carlsson i juli 1991 lämnat in Sveriges ansökan om medlemskap i det nya EU, så lovades ju i debatten svenska väljare att vi skulle få behålla världens äldsta tryckfrihetsförordning och den unika insyn i de allmänna organen som vår offentlighetsprincip möjliggör.

Men Sveriges representanter i EU har accepterat en rad försämringar. Det här sveket har i olika sammanhang bortförklarats med att om Sverige krånglar för mycket om öppenhet och integritetsskydd och sånt, ja, då blir det svårare för Sverige att få stöd för andra - mer prioriterade? - frågor.

- Sedan EU-inträdet har sekretessen skärpts vid 65 tillfällen, meddelar- friheten avskaffats i tolv fall, vetorätt för EU:s institutioner har införts för vissa handlingar och utrikes- sekretessen har utökats, säger Junilistans toppnamn Jörgen Appelgren till Journalisten.

Svenska politiker brukar ju snarast unisont slå fast att de minsann är rättskaffenhetens ambassadörer i EU-parlamentet och att deras blotta närvaro där något sånär garanterar en fortsatt transparens.

Men stämmer detta?

Ändringar i den nya dataskyddslagen, ökat skydd för visselblåsare och reformer för öppenhet inom EU är exempel på saker som svenskarna kunde driva, konstateras i en ambitiös kartläggning av Hanna Lundqvist i Svenska Journalistförbundets medlemsorgan.

Ibland går det också vägen. 2001 lyckades faktiskt Sverige driva igenom större insyn i EU-förvaltningen, något som sedan dess retat EU-kommissionen, men i huvudsak går utvecklingen åt fel håll. Och inte bara vet vi mindre om det som sker, EU ger samtidigt staterna rätt att veta mer om oss.

Jag tycker att vi kan kräva mer här. Sverige borde stå upp för yttrandefriheten och offentlighetsprincipen.

Politikerna säger ju att de vill. Gunnar Hökmark (M) vill öka "säkerheten för journalister", Kent Johansson (C) vill "stå upp för yttrandefrihet", Isabella Lövin (MP) vill ha "skydd för whistle-blowers", Marit Paulsen (FP) vill skydda "tryckfriheten" och både Malin Björk (V) och Marita Ulv-skog (S) vill föra in krav på "pressfrihet i handelsavtal".

Allt detta säger de till Journalisten, allt detta låter bra. Men. Det måste också ageras i kommissionen och i ministerrådet, och där kanske Sverige inte trotsat de andra medlemsländerna tillräckligt?

EU kan ju också bidra utanför Europa, som för att försöka få hem den i Asmara fängslade svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak. På Expressens så kallade EU-scen vid Sergels torg i Stockholm frågar våra intervjuare Hanna Jakobsson, Annie Reuterskiöld och Niklas Svensson därför alla politiker om vad EU kan göra för att hjälpa Dawit Isaak?

Det här borde vara svenska profilfrågor i EU-samarbetet!

Låt mig få citera Susanna Birgersson som skrev så bra på Dagens Nyheters ledarsida:

"Det här är vad jag skulle önska: Att vi stod upp för den unika svenska öppenheten, också om det gör oss till en lite besvärligare samarbetspartner. Att vi i alla lägen förklarade att fria medier och genomskinlighet är den bästa boten mot det korruptionsmögel som stora delar av unionen och dess medlemsländer är anfrätta av."

Den svenska regeringen skriver ju själv på sin sajt att "insyn i den offentliga verksamheten skapar garantier mot maktmissbruk och ger möjlighet att påverka", och jag kan därför bara hålla med Susanna Birgersson och alla andra som protesterat mot utvecklingen inom EU.

Det är viktigt att rösta i dag och oavsett vem du kryssar, så hoppas jag att hen kommer att ta sitt ansvar de närmaste fem åren.